Världshälsoorganisationen larmar om kraftig ökning

2023 11 16

I samband med coronapandemin riktades en stor global insats för att kunna vaccinera så många människor som möjligt.

I takt med det sjönk vaccinationstäckningen när det kommer till en annan sjukdom, nämligen mässling.

Nu larmar Världshälsoorganisationen om att det skett en oroväckande ökning av dödsfall i sjukdomen.

Det rapporterar The New York Times.

43 procent

Det rör sig om en ordentlig ökning av antalet dödsfall i mässling.

Antalet registrerade fall har ökat med 18 procent, och antalet dödsfall har ökat med drygt 40 procent.

Förra året dog 136 200 barn i sjukdomen, och den låga vaccinationstäckningen har inneburit allt fler utbrott, sjuka barn och dödsfall.

“Är mycket svårt”

Forskaren Cynthia Hatcher, som arbetar med att förhindra mässling i Afrika, menar att det är en svår sjukdom att hantera.

– Mässling är verkligen svårt, det kommer att hitta även de minsta luckorna i ditt skydd, säger hon.

Hon får medhåll av Dr. Amesh Adalja, infektionsläkare vid John Hopkinds center.

– Vägen ut ur detta är att öka vaccinationsfrekvensen och se till att alla barn har fått sin åldersanpassade mässlingsvaccination.

En av de mest smittsamma

Mässling är en av världens absolut mest smittsamma sjukdomar.

– Mässling orsakas av ett virus som tillhör gruppen paramyxovirus. Sjukdomen är en av de mest smittsamma sjukdomar som finns, förklarar Folkhälsomyndigheten.

– Mässlingvirus utsöndras med andningsluften och sprids via luften som droppar. Mottagliga personer smittas via luftvägarnas eller ögonens slemhinnor.

Feber och irritation

De inledande symptomen vid smitta handlar ofta om feber och irritation.

– Insjuknandet vid mässling är akut med snabbt stigande feber, ögonirritation och tilltagande besvärlig torrhosta. Efter någon dag uppträder ett storfläckigt, rött och ofta sammanflytande utslag som först brukar ses i ansiktet och sedan sprider sig, fortsätter FHM.

Foto: V. Mohamad

Text: Redaktionen

Turkiet planerar jättebygge – ska gå genom hela Europa

2026 05 15

Om Europa eller Nato hamnar i en väpnad konflikt med Ryssland måste oljeledningar kunna förse trupper med bränsle över hela kontinenten.

En sådan ledning ska gå från Västeuropa till Östeuropa. Idag tar den nuvarande emellertid slut i Tyskland.

Det vill Turkiet ändra på.

Natojätten har därför föreslagit att bygga en ny pipeline värd 1,2 miljarder dollar, rapporterar Bloomberg.

Oljeledningen ska användas av Natoallierade för att kunna transportera bränsle som behövs för militära ändamål, uppger källor med insyn för Bloomberg.

– Det följer påtryckningar från alliansen att expandera sina militära ledningsnätverk, skriver nyhetsbyrån.

Genom två länder

Ambitionen är att ledningen ska gå från väst till öst. 

Ett absolut minimum är dock att man förbereder för att länder i Natos sydöstra del ska kunna ta del av den. Av det skälet har Turkiet gått fram med förslaget att ledningen ska byggas genom Bulgarien till Rumänien.

– Enligt källor skulle en bränsleledning från Turkiet kunna bli fem gånger billigare än alternativ som redan föreslagits, inklusive rutter genom Grekland eller länder väster om Rumänien, skriver den ryska oberoende exiltidningen The Moscow Times, som också rapporterar om bygget.

ANDRA LÄSER: Lågpriskedjan storsatsar – ska nå 300 butiker

Hög sekretess

Rörledningen skulle inte vara tillgänglig för civilt bruk. Den potentiella kapaciteten är dessutom sekretessberlagd.

Frågan har kommit upp på bordet efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och störnignarn i energiförsörjningen efter att Hormuzsundet stängt, erfar Bloomberg.

De baltiska länderna på Natos östra flank har särskilt efterlyst ledningen, enligt den tyska generallöjtnanten  Kai Rohrschneider. 

LÄS MER: 36 länder ska ta Putin till domstol

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen