Världshälsoorganisationen larmar om kraftig ökning

2023 11 16

WHO slår larm om allt lägre vaccinationstäckning skapar stora problem.

I samband med coronapandemin riktades en stor global insats för att kunna vaccinera så många människor som möjligt.

I takt med det sjönk vaccinationstäckningen när det kommer till en annan sjukdom, nämligen mässling.

Nu larmar Världshälsoorganisationen om att det skett en oroväckande ökning av dödsfall i sjukdomen.

Det rapporterar The New York Times.

43 procent

Det rör sig om en ordentlig ökning av antalet dödsfall i mässling.

Antalet registrerade fall har ökat med 18 procent, och antalet dödsfall har ökat med drygt 40 procent.

Förra året dog 136 200 barn i sjukdomen, och den låga vaccinationstäckningen har inneburit allt fler utbrott, sjuka barn och dödsfall.

“Är mycket svårt”

Forskaren Cynthia Hatcher, som arbetar med att förhindra mässling i Afrika, menar att det är en svår sjukdom att hantera.

– Mässling är verkligen svårt, det kommer att hitta även de minsta luckorna i ditt skydd, säger hon.

Hon får medhåll av Dr. Amesh Adalja, infektionsläkare vid John Hopkinds center.

– Vägen ut ur detta är att öka vaccinationsfrekvensen och se till att alla barn har fått sin åldersanpassade mässlingsvaccination.

En av de mest smittsamma

Mässling är en av världens absolut mest smittsamma sjukdomar.

– Mässling orsakas av ett virus som tillhör gruppen paramyxovirus. Sjukdomen är en av de mest smittsamma sjukdomar som finns, förklarar Folkhälsomyndigheten.

– Mässlingvirus utsöndras med andningsluften och sprids via luften som droppar. Mottagliga personer smittas via luftvägarnas eller ögonens slemhinnor.

Feber och irritation

De inledande symptomen vid smitta handlar ofta om feber och irritation.

– Insjuknandet vid mässling är akut med snabbt stigande feber, ögonirritation och tilltagande besvärlig torrhosta. Efter någon dag uppträder ett storfläckigt, rött och ofta sammanflytande utslag som först brukar ses i ansiktet och sedan sprider sig, fortsätter FHM.

Foto: V. Mohamad

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen