Världens största stad förbereder för katastrof

2023 09 01

Hundra år efter en förödande naturkatastrof är risken överhängande att någonting liknande sker inom en relativ närtid.

Uppskattningsvis 105 000 personer dog eller försvann i samband med att en jordbävning drabbade Tokyo, Japans huvudstad, 1 september 1923.

Bränder rasade i två dagar och 290 000 hem förstördes.

Notan för skadorna blev 5,5 miljarder yen – då motsvarande 37 procent av Japans BNP.

23 000 beräknas dö i ny katastrof

På dagen hundra år efter den stora förödelsen är Tokyo återigen i en allvarlig situation.

Staden, med 38 miljoner invånare, förbereder sig på att en ny massiv jordbävning kan komma att slå till mot stadskärnan.

Enligt japanska seismologer är det 70 procents risk att en sådan katastrof sker inom de närmaste 30 åren.

Beräkningarna pekar på att den förutspådda jordbävningen kommer att skörda 23 000 offer.

– Och orsaka direkta skador som motsvarar 254 miljarder pund rapporterar The Guardians Tokyo-korrespondent Justin McCurry.

Strängast i världen

Trots den dystra prognosen hade förutsättningarna kunnat vara än värre, skriver den brittiska tidningen.

Japan har några av de strängaste säkerhetsreglerna i världen när det gäller nybyggnationer.

Ett talande exempel är de skrämmande bilderna på en skyskrapa i Shinjuku som vajar fram och tillbaka under en jordbävning 2011 med magnitud 9 – utan att falla (se video här).

"Det kommer hända"

Skolbarn förbereds redan från låg ålder på det ständigt närvarande hotet om jordbävningar och tsunamis mot Japan och det hålls ofta övningar för att göra barnen redo när katastrofen väl är ett faktum.

Under fredagen har det förekommit simuleringar av den jordbävning som ägde rum 1923.

Räddningstjänsten, politiker och tjänstemän har deltagit.

– Vi kan förvänta oss flera skalv med magnitud 7 i Tokyos storstadsområde. Jag kan inte säga exakt när och var, bara att det kommer hända. Och att vi bör vara beredda på det, säger Takaaki Kato, professor och expert på säkerhet och stadsplanering vid Tokyo University, till The Guardian.

Foto: R. Yoshitake

Text: Redaktionen


14 augusti 2026

Ukrainsk fullträff – kostar nästan en miljard

2026 08 15

Ukraina har slagit ut ett dyrt ryskt radarsystem.

Ukrainas omfattande drönarattacker mot ryska måltavlor fortsätter.

I synnerhet riktar Kyjivs styrkor in sig på måltavlor i de ockuperade regionerna, bland annat Donetsk och Krymhalvön.

Nu har drönarstyrkor slagit ut ett avancerat ryskt radarsystem värt nästan en miljard kronor, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ukrainsk fullträff

Radarsystemet slogs ut i Sevastopol i de södra delarna av den ockuperade Krymhalvön.

Det rör sig om en radarstation av typen Nebo-U, som är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande 950 miljoner svenska kronor.

Den är utformad för att upptäcka och spåra luftmål, inklusive flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar.

“Minskar deras förmågor”

I en rapport från de militära styrkornas generalstab framgår att attacken bidrar till att minska Rysslands förmågor.

– Att slå ut stationen minskar de ryska styrkornas förmåga att kontrollera luftrummet och upptäcka luftburna resurser i tid, menas det.

Läs mer: Ukraina nära stort militärt avtal

Attack mot Ust-Luga

Samtidigt har Ukraina genomfört attacker mot hamnen Ust-Luga, rapporterar Kyiv Independent.

Ust-Luga är en av Rysslands största hamnar vid Östersjön och hem för en oljeterminal som fungerar som ett centralt nav för export av råolja och petroleumprodukter. 

Hamnen, som ligger väster om Sankt Petersburg och långt från Ukrainas gräns, spelar en viktig roll för att generera intäkter till statskassan. 

Guvernören bekräftar

Attacken bekräftas även från ryskt håll.

– Den regionala guvernören Aleksandr Drozdenko rapporterade tidigare att ”hamninfrastruktur” hade träffats och att en brand rasade i hamnen under ett omfattande drönarangrepp mot regionen. 

Läs mer: USA:s ekonomiska plan: “Världen har aldrig sett detta”

Foto: Nato

Text: Redaktionen


14 aug 26

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño. 

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.  

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.  

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen