VÄRLDEN: Kanada ska lagföra brott på månen

2022 05 06

Kanadensiska brottslingar kommer även att få sona brott som begås på månen.

Det röstade Kanadas parlament igenom på torsdagen.

Astronauter kan straffas

Landets nya lagförslag innebär att astronauter som begår brott på månen även ska straffas enligt kanadensiskt lag, rapporterar France24.

Lagförslaget godkändes med en klar majoritet, 181 ja mot 144 nej.

Tidigare lag

Parlamentet i Ottawa har tidigare beslutat om att kanadensisk lag gäller för astronauter under rymdresor fram och tillbaka till den internationella rymdstationen ISS.

Brott under en sådan rymdresa behandlas på samma sätt som brott som begås i Kanada. Kriminella handlingar i rymden betraktas som handlingar som utförts på kanadensisk mark enligt lagen.

Nya lagen

Den nya lagändringen kommer i takt med att antalet rymdfärder återigen ökar i världen. Det första besättningsuppdraget till månen på 50 år ska genomföras 2025.

En kanadensisk astronaut förväntas följa med på rymdfärden Artemis 2, som är en förberedelse inför kommande månlandningar, erfar France 24.

Rymdresan planeras att genomföras under 2024. 

Artemis 2

Syftet med expeditionen är att testa rymdfarkosten under en bemannad expedition till månen inför kommande månlandningar.

Farkosten ska genomföra en förbiflygning av månen. Den första bemannade resan till månen kommer genomföras 2025.

Människan på månen

  • Månen är det enda objektet i solsystemet som har besökts av människan själv, förutom jorden.
  • Tolv astronauter gick på dess yta under sex månlandningar med Apollofarkoster (Apollo 11, 12, 14, 15, 16 och 17) mellan juli 1969 och december 1972.
  • Deras fotavtryck kommer att bestå åtminstone i 10 miljoner år eftersom det inte finns något väder på månen såsom på jorden.
  • Den äldsta sten som har hittats på månen av astronauter är 4,6 miljarder år gammal, en miljard år äldre än den första encelliga mikroorganismen som levt på jorden.
  • Källa: Naturhistoriska riksmuseet

Foto: M. Petrucci resp J. Hafso

Text: Redaktionen


JUST NU: Klassiska batterier på väg bort – det här ersätter

2025 11 27

Engångsbatterier – som de klassiska AA och AAA-cellerna – kan snart vara historia.

Beskedet kommer direkt från Energimyndigheten, som lyfter fram en teknik som på sikt ska ersätta stora delar av dagens batterianvändning.

Det handlar om en ny typ av ”smarta solceller”, utvecklade av det svenska bolaget Exeger.

Den nya tekniken beskrivs som ett genombrott. Solcellerna är kiselfria, tunna och tåliga och kan laddas av allt slags ljus – både inomhus och utomhus. 

Tekniken gör det möjligt att bygga in solcellerna i exempelvis hörlurar och andra småelektroniska produkter. Till skillnad från traditionella solceller är de inte heller beroende av kritiska råmaterial, vilket enligt Energimyndigheten kan minska miljöpåverkan.

Investerar

Nu väljer myndigheten att bevilja 130 miljoner kronor i stöd till Exeger.

– Satsningar på ny teknik för solceller öppnar för nya lösningar som en del i omställningen till ett hållbart energisystem. Exegers teknik kan bidra till att minska användningen av engångsbatterier, och samtidigt minska utvinningen av kritiska råmaterial, säger Klara Helstad, biträdande avdelningschef för Forskning, innovation och affärsutveckling på Energimyndigheten.

LÄS MER: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Pilotprojekt lanseras

Produktionen av solcellerna ska utvecklas och testas genom ett pilotprojekt. 

– Vi är glada och stolta över Energimyndighetens beslut. Vi skapar en kiselfri solcellsteknologi som kan ersätta miljontals engångsbatterier och samtidigt minska behovet av kritiska råmaterial. Stödet från Industriklivet är avgörande för att möjliggöra industrialiseringen av tekniken, säger Giovanni Fili, vd på Exeger.

LÄS OCKSÅ: Vattenfall höjer avgifterna rejält 

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen


”Extremt skadligt för Sverige” – regeringen varnar för otäckt scenario

2025 11 27

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) går ut med en skarp varning mitt under pågående fredssamtal mellan USA, Ryssland och Ukraina.

Ett ofördelaktigt fredsavtal för Ukraina kan få konsekvenser som skulle vara ”extremt skadliga för både Sverige och Europa”, varnar ministern.

Enligt Malmer Stenergard skulle ett sådant avtal ge Ryssland möjlighet att omplacera stora mängder soldater och militär utrustning från Ukraina. 

Ministern befarar att resurserna i stället skulle kunna riktas norrut – på ett sätt som utgör ett direkt hot mot Sverige och andra Natoländer i regionen.  

– Ryssland skulle kunna utgöra ett omedelbart hot om de snabbt kan rusta upp igen, säger hon till SvD.

”Vi ligger långt framme”

Maria Malmer Stenergard varnar för att små och medelstora länder kan hamna i farozonen om Ryssland går vinnande ur fredsförhandlingarna.

Sverige är dock förberett, betonar utrikesministern.

– Vi ligger långt framme när det gäller att rusta upp vårt eget försvar. Vi säger ju att vi ska nå 3,5 procent av BNP redan 2030, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Natochefen sätter ned foten – trotsar USA och Ryssland 

Varningarna haglar

Flera västländer har varnat för att ett gynsamt fredsavtal skulle ge den ryska krigsmakten tid att rusta upp och förbereda nya militära offensiver mot länder i Europa.

Ett av flera länder som slagit larm är Sveriges grannland Danmark.

Om Ukrainas rätt till självbestämmande inte accepteras i ett fredsavtal kommer Ryssland sprida sitt anfallskrig bortom Ukrainas gränser, har landets statsminister Mette Frederiksen varnat.

– Då riskerar vi att skapa ett andrum för Ryssland, som de kommer att använda för att mobilisera, beväpna och anfalla igen, sade hon i tisdags.

– Det som händer i Ukraina stannar inte vid landets gränser. Rysslands attack utmanar den grundläggande principen att rättvisa ska stå över makt. När vi står bakom Ukraina stöder vi inte bara ett land under attack, utan även vår egen säkerhet, tillade Frederiksen.

LÄS OCKSÅ: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen