1 juli 2026

Varit lagligt i 200 år – nu blir det förbjudet

2026 07 01

Idag den 1 juli träder en rad lagar som föreslagits av regeringen i kraft.

Bland de mest omtalade finns exempelvis sänkt bensinskatt och att alla matbutiker ska tvingas ta emot kontanter.

En annan lag som införs handlar om vilka som får lov att ingå äktenskap.

Från och med idag blir det nämligen förbjudet för två kusiner att gifta sig med varandra. Det är första gången på nästan 200 år som ett sådant förbud upprättats.

– Skyddet för framför allt kvinnor och flickor som lever i en hederskontext måste stärkas i både den straffrättsliga och civilrättsliga lagstiftningen. Ett förbud mot äktenskap mellan kusiner är en viktig åtgärd för att säkerställa varje människas rätt att själv bestämma över sitt liv, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

"Borde redan varit förbjudet"

I praktiken har äktenskap mellan kusiner varit lagligt sedan början av 1800-talet. Innan dess var det kyrkan som bestämde och reglerna var strängare.

Förutom kusinäktenskap förbjuds nu även giftermål mellan halvsyskon samt mellan adoptivsyskon.

– Kusinäktenskap borde redan varit förbjudet i Sverige då vi sett riskerna som dessa äktenskap innebär. Det är bra att regeringen nu går vidare med ett förbud, säger Larry Söder, ledamot i civilutskottet för Kristdemokraterna.

LÄS OCKSÅ: Ryssland stänger gränsövergångar

Fick kritik

När förslaget lades fram i slutet av förra året fick det inledningsvis kritik av Lagrådet, eftersom det ingick att kusinäktenskap som upprättats utomlands före 1 juli 2026 inte skulle erkännas. Ett sådant retroaktivt förbud skulle kunna få svårutredda konsekvenser för makar och den enskilde, löd kritiken.

Att kusingifte, samt äktenskap mellan andra nära släktingar, nu förbjuds är en del av just Tidöavtalet och ämnar att motverka hedersrelaterat förtryck och andra påtryckningar. 

– Alla människor i Sverige ska ha rätt att själva bestämma över sitt liv och vem de vill gifta sig med. Kusinäktenskap är i många fall en del av hedersstrukturer som begränsar flickors och kvinnors frihet. Ett förbud är ett viktigt steg för att trycka tillbaka hedersförtrycket och säkerställa att friheten gäller alla, säger jämställdhetsminister Nina Larsson (L).

Redan erkända kusinäktenskap påverkas inte av förbudet.

LÄS OCKSÅ: Rusning efter populärt fordon

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen