VÅRDKRIS: Så mycket mer får patienterna betala – stora skillnader

2024 03 10

När sjukvården krisar tvingas patienterna betala mer för vårdbesök, men det råder stora skillnader i hur mycket man måste betala.

Den svenska sjukvården befinner sig i kris.

Regionerna har ett pressat ekonomiskt läge.

Och nu ska patienterna vara med och betala mer när drygt hälften av regionerna höjer patientavgiften.

Men hur mycket man måste betala beror på var man bor.

Det råder stora skillnader mellan regionerna, visar en ny granskning.

Dyrast i Västernorrland

Patienten för akutsjukvård är allra högst i Västernorrland.

Där måste man betala 600 kronor för ett besök på akuten.

Det är en höjning med 50 kronor, och betydligt dyrare än de billigaste regionerna, Jönköping, Gävleborg och Kalmar, där man bara betalar 250 kronor, visar en granskning gjord av SVT.

Det är alltså stora skillnader i pris beroende på var i landet man bor.

– Det är problematiskt ur ett jämlikhetsperspektiv. Sjukvården ska enligt lag vara jämlik, efter behov, säger Naimi Johansson, forskare i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet, till SVT.

Höjs i flera regioner

Det vanligaste är att ett besök på akuten kostar runt 400 kronor.

Det gör det bland annat i Stockholm.

I flera regioner höjs dock avgiften.

I Östergötland fördubblas den från 200 till 400 kronor.

I Västmanland kommer avgiften att höjas från 340 till 540 kronor i september, och i Västra Götaland höjs den från 300 till 400 kronor i april.

Totalt höjs patientavgiften på akuten i 11 av 21 regioner.

Överkonsumtion av akutvård

Ett av skälen till höjningarna sägs vara att regionerna har ett pressat ekonomiskt läge.

Ett annat skäl som ofta anges är att man vill förhindra onödig överanvändning av sjukvården.

– Vi har sett en överkonsumtion av akutvård historiskt, den behöver vi komma till rätta med, säger Åsa Bellander, regiondirektör i Västernorrland.

Även patientavgiften på vårdcentralen höjs i runt hälften av regionerna.

Får kritik

Höjda patientavgifter har fått kritik från flera håll.

I samband med höjningen av avgiften i Västra Götaland kom bland annat kritik från riksförbundet HjärtLung.

– Det här kommer inte att hjälpa regionerna på det sättet rent ekonomiskt. Det är möjligt att man i Västra Götaland har ambitionen att försöka styra vården över till primärvården. Men då måste man ju säkerställa att det finns möjlighet att komma till primärvården istället för att söka till akutsjukvården, sade Anders Åkesson, förbundsordförande i HjärtLung, till TV4.

Foto: H. Naidoo Jade

Text: Redaktionen


Willys och Hemköp stoppar populär produkt – gäller resten av 2024

2024 07 26

Axfood har gett besked om att matjätten sätter stopp för vissa livsmedel.

Under den senaste tiden har beståndet av surströmming uppmärksammats i Sverige.

Det råder stora utmaningar för odlare och surströmmingen bedöms i viss mån vara hotad.

Livsmedelsjätten Axfood, som äger Willys och Hemköp, har gett besked om att man sätter stopp för försäljningen av surströmming och annan fisk och skaldjur under resten av året.

Långsiktigt arbete

I WWF:s senaste fiskguide har strömming från Östersjön fått rött ljus. 

Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas.  

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver. 

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, har uttalat sig om situationen.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

“Blandade känslor”

En annan som har kommenterat saken är Urban Winther som är butikschef för en Willysaffär i Luleå.

– Det är ju verkligen blandade känslor. Jag har respekt för att den har blivit rödlistad och det är ju väldigt ont om strömming. De sista åren har vi inte alls fått tag i de volymer som vi önskar, säger han till Sveriges Radio.

– Det är ju en otrolig brist på det.

Nya räkor

Axfood ersätter även de svenska räkorna i butikerna av liknande skäl.

– Även den svenska räkan har rött ljus i WWF:s fiskguide. I och med att den dessutom förlorat sin miljömärkning från MSC har den tillsvidare ersatts av räkor från Norge i Axfoods butiker.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen