VÅRDKRIS: Så mycket mer får patienterna betala – stora skillnader

2024 03 10

När sjukvården krisar tvingas patienterna betala mer för vårdbesök, men det råder stora skillnader i hur mycket man måste betala.

Den svenska sjukvården befinner sig i kris.

Regionerna har ett pressat ekonomiskt läge.

Och nu ska patienterna vara med och betala mer när drygt hälften av regionerna höjer patientavgiften.

Men hur mycket man måste betala beror på var man bor.

Det råder stora skillnader mellan regionerna, visar en ny granskning.

Dyrast i Västernorrland

Patienten för akutsjukvård är allra högst i Västernorrland.

Där måste man betala 600 kronor för ett besök på akuten.

Det är en höjning med 50 kronor, och betydligt dyrare än de billigaste regionerna, Jönköping, Gävleborg och Kalmar, där man bara betalar 250 kronor, visar en granskning gjord av SVT.

Det är alltså stora skillnader i pris beroende på var i landet man bor.

– Det är problematiskt ur ett jämlikhetsperspektiv. Sjukvården ska enligt lag vara jämlik, efter behov, säger Naimi Johansson, forskare i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet, till SVT.

Höjs i flera regioner

Det vanligaste är att ett besök på akuten kostar runt 400 kronor.

Det gör det bland annat i Stockholm.

I flera regioner höjs dock avgiften.

I Östergötland fördubblas den från 200 till 400 kronor.

I Västmanland kommer avgiften att höjas från 340 till 540 kronor i september, och i Västra Götaland höjs den från 300 till 400 kronor i april.

Totalt höjs patientavgiften på akuten i 11 av 21 regioner.

Överkonsumtion av akutvård

Ett av skälen till höjningarna sägs vara att regionerna har ett pressat ekonomiskt läge.

Ett annat skäl som ofta anges är att man vill förhindra onödig överanvändning av sjukvården.

– Vi har sett en överkonsumtion av akutvård historiskt, den behöver vi komma till rätta med, säger Åsa Bellander, regiondirektör i Västernorrland.

Även patientavgiften på vårdcentralen höjs i runt hälften av regionerna.

Får kritik

Höjda patientavgifter har fått kritik från flera håll.

I samband med höjningen av avgiften i Västra Götaland kom bland annat kritik från riksförbundet HjärtLung.

– Det här kommer inte att hjälpa regionerna på det sättet rent ekonomiskt. Det är möjligt att man i Västra Götaland har ambitionen att försöka styra vården över till primärvården. Men då måste man ju säkerställa att det finns möjlighet att komma till primärvården istället för att söka till akutsjukvården, sade Anders Åkesson, förbundsordförande i HjärtLung, till TV4.

Foto: H. Naidoo Jade

Text: Redaktionen


Ryssland erkänner – “Ukraina gör det där bättre”

2025 07 12

En ny rysk rapport erkänner att vissa ukrainska produkter är bättre än ryska.

Det brutala kriget i Ukraina har lett till intensiv innovation från båda parter för att möta växande utmaningar.

Vikten av drönarteknik har understrukits av det utbredda användandet av drönare i kriget.

Nu framgår att Ryssland i en ny rapport hyllar ukrainska produkter som ska skydda mot drönare, rapporterar Kyiv Post.

Rapport visar

I takt med att drönare blir en allt viktigare del i krigföringen investerar såväl Ryssland som Ukraina i olika former av produkter som ska skydda exempelvis stridsvagnar från drönarna.

Ukrainska stridsvagnsbesättningar använder en så kallad “hood”, en nätskärm utformad för att skydda mot både drönare och ammunition som släpps från obemannade flygfarkoster.

I ny rysk dokumentation lovordas systemets prestanda och det anges att det har “ett 1,2 till 1,5 gånger högre förhållande mellan effektivitet och kostnad jämfört med andra kända konstruktioner”.

Stjäl designen

Den ryska versionen, registrerad av Karbyshev Military Engineering Academy, betonar skärmens rörlighet och snabba utplacering, utan att kompromissa med stridsvagnens befintliga pansar.

Samtidigt kommer uppgifter om att ryssarna stjäl designen.

– Det är en stor hyllning till den ukrainska lösningen, framhåller Defence Express som har tagit del av rapporten.

– Men det betyder också att den ryska militären sannolikt förbereder sig för att rulla ut den i fält, inte bara patentera den.

Ökar produktion

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina ska utöka produktionen av sådana drönare som ska möta och förstöra ryska drönare.

– Ukraina fortsätter att utöka sin produktion och innovation av “Interceptor”-drönare för användning mot drönare av Shahed-typen, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Stort anslag

ISW fortsätter.

– Timur Tkachenko, chef för Kyiv City Military Administration, meddelade den 11 juli att Kyiv City kommer att anslå 260 miljoner hryvnia, eller 6,2 miljoner dollar, till Ukrainas Clean Sky-program som syftar till att använda “interceptor”-drönare för att försvara Kyiv mot nattliga ryska långdistansdrönarattacker.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Var på väg att slå tillbaka mot Trump – backar plötsligt

2025 07 12

Kanada backar plötsligt efter nya tullhot från Donald Trump.

Sagan om de många tullarna fortsätter.

Kanada har under en tid förberett sig för att slå tillbaka mot Donald Trump med tullar på stål och aluminium.

Nu backar Kanada plötsligt efter nya besked från den amerikanska presidenten, rapporterar Politico.

Kanada backar

Kanada pausar sina planer på att slå vedergällningstullar på amerikanskt stål och aluminium. 

Mark Carneys regering förberedde sig för att fördubbla sina mottullar på amerikanska metaller den 21 juli – till 50 procent från 25 – men Trumps nya brev har fått grannlandet i norr att tänka om.

USA:s president Donald Trump har i brevet meddelat att han kommer att införa en tull på 35 procent på kanadensiska varor från och med den första augusti.

“Inga hämndtullar”

Två högt uppsatta regeringstjänstemän berättar för Politico att Kanada inte kommer att vidta ytterligare repressalier mot amerikanskt stål och aluminium.

– Allt skjuts upp till den första augusti, säger en kanadensisk tjänsteman.

Den första augusti är Trumps nya deadline innan högre tullar införs.

Läs mer: Stor besvikelse för Trump i viktiga kärnfrågan

Nytt tullhot

Donald Trump har sagt att han kommer att införa en tull på 35 procent på kanadensiska varor från och med den första augusti om inget avtal nås.

En allmän tull på 25 procent har redan införts på vissa kanadensiska varor, och landet har också drabbats hårt av Trumps globala stål-, aluminium- och biltullar – även om det för närvarande finns ett undantag för varor som uppfyller kraven i det nordamerikanska frihandelsavtalet, uppger BBC.

Inga nya avtal

USA har fortsatt bara nått nya handelsavtal med Kina, Storbritannien och Vietnam.

Samtidigt pågår intensiva förhandlingar med en rad länder – och nya uppgifter pekar på att avtal i någon form ska vara nära med EU och Indien.

Läs mer: Trump slår till med full kraft – rasar mot ”häxjakt”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen