Vårdguiden 1177 tvingas radera innehåll
2023 11 16
Vårdguiden 1177 har tvingats ta bort innehåll från sin hemsida.
Artikeln som raderats hade rubriken ”Att leva med klimatångest”.
Den innehöll bland annat en beskrivning av vad som betraktas som klimatångest.
– Klimatångestens är en blandning av känslor som handlar om den klimat- och miljökris som pågår. Känslorna kan få oss att göra saker för att motverka problemen, men det kan också göra att vi får svårt att fungera i vår vardag.
– Konsekvenserna av klimat- och miljökrisen kan ge dig starka och blandade känslor. Vanliga känslor är oro, rädsla, frustration, ilska och sorg, framhöll 1177.
Uppmanades att söka vård
Avslutningsvis presenterades flera råd till människor som lider av fenomenet.
Personer, som upplever att vardagen, sömnen eller det sociala livet påverkas, uppmanades att söka vård.
– Klimatångest behöver oftast inte behandlas av vården, men det kan leda till psykiska besvär, konstaterade 1177.
Raderat artikeln
Nu har Vårdguiden tvingats radera artikeln.
Detta efter att expertrådet LPO (lokalt programområde psykisk hälsa) granskat innehållet på hemsidan, rapporterar SvD.
– Den avpublicerades för att den inte följt den process för granskning som gäller, säger Johannes Malm, som är ledamot i LPO, till tidningen.
”Det är olyckligt”
På frågan om det fanns felaktigheter i texten, svarar Johannes Malm:
– Det vet jag egentligen inte. Klimatångest är ett begrepp som används inom forskningen, men det är olyckligt om det framstår som psykopatologi, snarare än en naturlig reaktion på upplevt yttre hot. Det är inte en psykiatrisk diagnos i sig.
Frida Hylander, psykolog på organisationen Klimatpsykologerna, anser att det är missvisande att använda begreppet ”ångest”.
– Vi brukar kalla det ”klimatkänslor”. Men även om det finns mycket kvar att göra så går fältet framåt, både empiriskt och forskningsmässigt, säger hon.
Ny version
Både Frida Hylander och Johannes Malm tror att en ny version av texten kommer att publiceras. ’
Johannes Malm påpekar att det finns ett nationellt intresse och att många unga har ett behov av att få information om fenomenet.
Det indikerar även en ny undersökning från Folkhälsomyndigheten.
Myndigheten har kartlagt barns och ungas oro inför klimatförändringen.
Granskningen visar att 22 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna i Sverige, i åldern 12 år, uppgav att de väldigt ofta eller ofta oroar sig för klimatförändringen.
– Klimatoro bland barn och unga är en naturlig reaktion på ett verkligt hot. Vuxenvärlden kan visa att den är ansvarig för att hantera klimatförändringen, och även visa hur beslutsfattare och myndigheter agerar för att bidra till lösningar.
– Skolan har också en viktig roll i att öka elevernas kunskap om klimatfrågan, inte bara genom fakta utan även genom diskussioner om lösningar och genom att skapa hopp, säger Anja Romqvist, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Foto: Jenny Hagström, 1177
Text: Redaktionen
