VÅRD: Oroväckande ökning av utskrivning till unga

2022 11 17

Utskrivningen av antidepressiva läkemedel till barn ökar, berättar SR Ekot.

Antalet barn som fick antidepressiva mediciner utskrivna har ökat trefaldigt på femton år.

– Det handlar oftast om flera olika insatser parallellt, som samtal i olika former, framhåller överläkaren Marie Notlind, Region Gotland, för SR Ekot som kommer med nyheten nu på morgonen.

Hon tillägger:

– Det är det (samtal) man börjar med.

Kraftig ökning sedan 2006

Enligt kanalen har utskrivningen av antidepressiva mediciner ökat kraftigt sedan 2006. Förra året fick 33 000 barn och unga ett antidepressivt läkemedel utskrivet, vilket att det blivit tre gånger vanligare än jämförelseåret.

Utskrivandet skiljer sig väldigt mycket åt från region till region, men just nämnda Gotland där köerna till BUP är korta skriver ut mest medicin av det här slaget.

Notlind poängterar för kanalen:

– Det är när man har provat andra insatser som inte har räckt till, det är ingen kvick fix, så.

Kanalen har pratat med några barn.

Ville inte leva

Ett av dem säger:

– Jag var jättejättedålig och ville inte leva, säger Johanna, en av de patienter kanalen har talat med.

Vidare:

– Jag var ju suicid och mådde väldigt, väldigt dåligt. Det var väldigt mörkt liksom.

Enligt Socialstyrelsen beror den ökade förskrivningen av antidepressiva läkemedel helt sonika på att de som kommer till BUP med depressioner och ångesttendenser har ökat.

Ökar i fler åldrar

Inte bara utskrivningen till barn och unga ökar. Enligt Socialstyrelsens senaste uppgifter på området, från 2019, visas på mer frekvent uthämtning av antidepressiva läkemedel även hos äldre. 2018 var det 7 procent av alla män och 13 procent av kvinnor som någon gång under året hämtade ut antidepressiva läkemedel.

– Psykisk ohälsa är vanligare bland dem 65 år och äldre och användandet av antidepressiva läkemedel har legat högt under många år, underströk myndigheten i ett uttalande då.

Foto: M. Zilles

Text: Redaktionen


03dec25

Tvärvändning om bensin- och dieselbilar

2025 12 03

Sverige och övriga medlemsländer i EU har enats om att nya bilar inte längre kommer att få producera några koldioxidutsläpp från och med 2035.

Beslutet innebär i praktiken ett förbud mot försäljning av nya bilar med förbränningsmotorer, det vill säga bensin- och dieselbilar.

Men nu vänder EU efter påtryckningar från Tyskland.

– EU-kommissionen öppnar för nya fordon med förbränningsmotorer även efter 2035, rapporterar tyska Handelsblatt med hänvisning till flera högt uppsatta ledamöter i EU-kommissionen.

”Ta hänsyn till geopolitiska utvecklingen”

Unionens kommissionär för hållbara transporter och turism, Apostolos Tzitzikostas, är en av flera EU-toppar som citeras.

– Vi är öppna för all form av teknik, säger han enligt tidningen.

– Vi vill hålla fast vid våra mål, men vi måste ta hänsyn till den geopolitiska utvecklingen. Vi måste se till att vi inte äventyrar vår konkurrenskraft samtidigt som vi hjälper den europeiska industrin att behålla sitt tekniska försprång, tillägger Tzitzikostas.

Skickade brev 

EU-kommissionen har reviderat förbudet efter påtryckningar från den tyska regeringen.

Bakgrunden är att Tysklands förbundskansler Friedrich Merz skickat ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. I brevet uppmanar förbundskanslern von der Leyen att överge planerna på ett totalförbud.

LÄS MER: Kraftigt ras på bilmarknaden 

Mellanlösning

Enligt den nya planen ska förbränningsmotorer som drivs med biobränslen tillåtas även efter 2035. Det kan exempelvis handla om bilar som körs på HVO (biodiesel).

Svenska Bioföreningen, Svevio, har argumenterat för en sådan lösning.

– Den samlade påverkan av en elbil är större än från en bil som drivs med ett biodrivmedel som HVO, säger Gustav Melin, vd Svebio, i ett uttalande.

– Moderna förbränningsmotorer har tillräcklig rening. I dag kommer 95 procent av partikelutsläppen från däck och asfalt, konstaterar Melin.

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen


”3 700 kronor varje månad” – glädjebesked för alla hushåll

2025 12 03

Svenska hushåll går mot ljusare ekonomiska tider.

Det fastslår Länsförsäkringar i en färsk analys av den ekonomiska utvecklingen.

Nästa år väntas alla hushåll få mer i plånboken, enligt prognosen. 

Störst ekonomisk förbättring får barnfamiljer, som kan räkna med cirka 3 700 kronor mer i plånboken varje månad.

– Vi går mot bättre tider 2026 vilket öppnar upp för både ökad konsumtion och sparande. Alla kommer få mer i plånboken, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Barnfamiljerna seglar upp som de stora vinnarna. En typisk tvåbarnsfamilj får ett rejält privatekonomiskt lyft med mer pengar i plånboken. Det gör att man kan unna sig lite extra i vardagen men också lägga undan pengar till sparande som rustar familjens ekonomiska trygghet, fortsätter Westerberg.

Stora skillnader

Länsförsäkringars prognos bygger på flera faktorer. Finanspolitiska stimulanser som sänkt skatt på arbetsinkomster, högre reallöneökningar och lägre bolåneräntor  ligger bakom ökningen.

Hur stor månadsökningen blir varierar mellan olika grupper. Höginkomsttagare kan räkna med cirka 2 700 kronor mer i plånboken varje månad, medan låginkomsttagare och pensionärer får ett tillskott på omkring 600 kronor per månad.

– Sänkta skatter spelar en avgörande roll för hushållens återhämtning, och tillsammans med reallöneökningar hjälper de till att återställa många hushålls köpkraft från de senaste årens inflationssmällar. Samtidigt är det tydligt att de finanspolitiska stimulanserna gynnar vissa grupper mer och att plånbokseffekterna kommer bli mer begränsade för låginkomsttagare och pensionärer, säger Stefan Westerberg. 

LÄS MER: ”Erbjuder falska lån” – Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

FAKTA: Plånbokseffekter 2026

Barnfamiljen (två vuxna och barn)

+3650 kr

Höginkomsttagaren

+2721 kr

Låginkomsttagaren

+620 kr

Pensionären

+623 kr

Källa: Länsförsäkringar

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma 

Foto: hl56

Text: Redaktionen