Var tredje person bryter mot samma lag – då ryker körkortet

2024 08 14

Många bilister bryter mot samma lag när de sitter bakom ratten.

Och det finns en gemensam faktor bland lagbrytarna.

De begår nämligen lagbrottet i samma situation.

Det handlar om att folk i stor utsträckning kör för fort när de passerar skolor, visar nya siffror från konsumentorganisationen Riksförbundet M Sverige.

En tredjedel av landets bilister struntar i att hålla hastigheten på dessa platser.

– Det är fortfarande alldeles för många som har för bråttom, men trafikanternas hänsyn utanför skolor har blivit bättre bara det senaste decenniet. Det är en positiv signal. Kanske har de senaste årens fokus på säkra skolvägar fått fler att tänka till kring sin körning, säger förbundets sakkunniga expert på trafiksäkerhet Tony Gunnarsson i en kommentar.

Kontrollerat hela landet

Totalt körde 35 procent av bilisterna för fort när M Sveriges lokalföreningar genomförde kontroller på 22 skolor på 16 orter i hela landet.

År 2016 var motsvarande siffra 59 procent.

– Att visa extra hänsyn och sänka farten utanför skolor är viktigt, med tanke på den stora mängden fotgängare och cyklister som rör sig där. Barns riskmedvetenhet är lägre än vuxnas och en systematisk trafiksäkerhetsutbildning får unga först vid trafikskolorna när det är dags för körkort, säger Tony Gunnarsson.

Då ryker körkortet

Gränsen för att bli av med körkortet på en 30-väg, som är standard vid skolor, går vid 20 kilometer i timmen över hastighetsgränsen.

Andelen som kör så fort är dock relativt liten, fyra procent kör 41 kilometer i timmen eller mer utanför skolor enligt M Sverige.

Men om fortkörningen upprepas räcker det med att du enbart kör ett par kilometer för fort för att körkortet ska ryka.

Det sker om du åkt fast mer än tre gånger under två års tid.

På liv och död

Förutom att föraren riskerar böter eller indraget körkort finns det dock en än viktigare aspekt att ta hänsyn till.

Lagöverträdelsen är nämligen förenat med livsfara.

– Hastigheten spelar roll. En oskyddad trafikant har goda chanser att överleva en kollision med en bil som kör 30 km/h. Vid 50 km/h är däremot chansen marginell. Bromssträckan blir dubbelt så lång och krockvåldet motsvarar att falla ned från ett trevåningshus, säger Tony Gunnarsson som uppmanar till ökad trafiksäkerhet, bland annat i form av fler polisiära hastighetskontroller.

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Ska sänka skatten på pension: Här är beloppet

2026 06 23

Moderaterna lovar att sänka skatten för pensionärer efter en eventuell valseger i höst.

Partiet lovar att pension som tjänats in genom arbete ska beskattas lägre genom ett nytt skatteavdrag.

Utöver det föreslås personer som fortsätter arbeta efter pensionsåldern att få en extra skattesänkning.

Månadsbeloppet

Nu kommenterar SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson förslagen.

Hon välkomnar beskedet, men framhåller att förslagen inte är tillräckligt omfattande.

Enligt Eriksson kommer skattesänkningarna sannolikt ge någon hundralapp mer i plånboken för flertalet pensionärer, rapporterar Senioren.

– Men förslaget höjer inga pensioner och löser inte bristerna i pensionssystemet. Med andra ord är det tyvärr en fortsättning på lappa-laga-lösningar när det gäller pensionerna, vilket har varit ett problem under en längre tid och under olika regeringar, säger pensionsexperten till tidningen.

– Det är förvisso positivt att problemet med att det inte lönar sig att ha arbetat uppmärksammas, men M-förslaget gör det inte tillräckligt lönsamt att ha arbetat jämfört med den som arbetat lite eller inte alls, konstaterar Eriksson.

Kräver total renovering

Anna Eriksson företräder SPF Seniorerna – en av Sveriges största intresseorganisationer för pensionärer.

SPF vill reformera hela pensionssystemet – bland annat genom en höjd pensionsavgift för att stärka den allmänna pensionen.

– Det behövs en höjd pensionsavgift som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del, och som finansieras genom en omfördelning inom den befintliga arbetsgivaravgiften. Pensionssystemet bör löpande ses över i sin helhet, i stället för att hanteras genom kortsiktiga lappa och laga-lösningar, framhåller organisationen.

Här är SPF:s huvudsakliga reformförslag:

- Höj pensionsavgiften så att den allmänna pensionen stärks.

- Hela pensionssystemet måste ses över

- Genomför reformer som stärker seniorers ställning på arbetsmarknaden.

LÄS OCKSÅ:

Positivt besked till alla som äger begagnade bilar

2 200 drönare har skickats upp – Zelenskyj avslöjar

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen