Och det finns en gemensam faktor bland lagbrytarna.

De begår nämligen lagbrottet i samma situation.

Det handlar om att folk i stor utsträckning kör för fort när de passerar skolor, visar nya siffror från konsumentorganisationen Riksförbundet M Sverige.

En tredjedel av landets bilister struntar i att hålla hastigheten på dessa platser.

– Det är fortfarande alldeles för många som har för bråttom, men trafikanternas hänsyn utanför skolor har blivit bättre bara det senaste decenniet. Det är en positiv signal. Kanske har de senaste årens fokus på säkra skolvägar fått fler att tänka till kring sin körning, säger förbundets sakkunniga expert på trafiksäkerhet Tony Gunnarsson i en kommentar.

Kontrollerat hela landet

Totalt körde 35 procent av bilisterna för fort när M Sveriges lokalföreningar genomförde kontroller på 22 skolor på 16 orter i hela landet.

År 2016 var motsvarande siffra 59 procent.

– Att visa extra hänsyn och sänka farten utanför skolor är viktigt, med tanke på den stora mängden fotgängare och cyklister som rör sig där. Barns riskmedvetenhet är lägre än vuxnas och en systematisk trafiksäkerhetsutbildning får unga först vid trafikskolorna när det är dags för körkort, säger Tony Gunnarsson.

Då ryker körkortet

Gränsen för att bli av med körkortet på en 30-väg, som är standard vid skolor, går vid 20 kilometer i timmen över hastighetsgränsen.

Andelen som kör så fort är dock relativt liten, fyra procent kör 41 kilometer i timmen eller mer utanför skolor enligt M Sverige.

Men om fortkörningen upprepas räcker det med att du enbart kör ett par kilometer för fort för att körkortet ska ryka.

Det sker om du åkt fast mer än tre gånger under två års tid.

På liv och död

Förutom att föraren riskerar böter eller indraget körkort finns det dock en än viktigare aspekt att ta hänsyn till.

Lagöverträdelsen är nämligen förenat med livsfara.

– Hastigheten spelar roll. En oskyddad trafikant har goda chanser att överleva en kollision med en bil som kör 30 km/h. Vid 50 km/h är däremot chansen marginell. Bromssträckan blir dubbelt så lång och krockvåldet motsvarar att falla ned från ett trevåningshus, säger Tony Gunnarsson som uppmanar till ökad trafiksäkerhet, bland annat i form av fler polisiära hastighetskontroller.

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen