Vänsterpartiets resa mot valet 2022

2021 12 13

Vänsterledaren Nooshi Dadgostars industriresa genom Sverige är en målinriktad resa som kan sluta med 10 % eller mer i valet.

Outokumpus järnverk i Degerfors i Värmland, Södra Cells pappersbruk i Mönsterås i Småland och Ovakos stålverk i Hofors i Gästrikland. Det är några av de industrier och arbetsplatser som vänsterledaren besökt på sin industriturné under hösten och vintern.

Förbättringar för befolkningen

– Jag gör en turné till industriorter runt om i Sverige för att jag vill se hur villkoren ser ut för människor och företag i dag och sen formulera förslag om förbättringar för dem som bor och verkar där, säger Nooshi Dadgostar.

Det senaste besöket gick till Södra Cells pappersmassabruk i Mönsterås som är en av Kalmar läns mest kända arbetsgivare.

Tar tillvara på energin

– På Södra cell är ett sätt att minska utsläppen att ta hand om alla restprodukter för att på så sätt skapa ett helt slutet system. Södra cell producerar även grön el via sina fyra turbiner, som drivs av den ånga som uppstår under tillverkningsprocessen och de förser bruket, Mönsterås och Blomstermåla med fjärrvärme. Ett bra sätt att ta tillvara på den energi som genereras i tillverkningen, framhåller Nooshi (V).

ANALYS

Sedan Nooshi Dadgostar tog över Vänsterpartiet har hon lyckats med något mycket ovanligt – trots att hon var okänd för de allra flesta väljarna har hon snabbt klättrat upp till den övre halvan.

I Novus förtroendemätning i september klättrade hon förbi tre erfarna partiledare – Annie Lööf (C), Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) och hamnade på tredje plats efter S och M:s partiledare. Det är en placering som hon behåller i Novus senaste mätning i november där Magdalena Andersson (S) toppar. V-ledaren är en av tre partiledare som når över 30 %.

Mottagits väl av väljarna

Hennes resonerande och ödmjuka stil i kombination med skarp kritik i sakfrågor som äldreomsorgen och fri hyressättning i nyproducerade lägenheter, så kallade marknadshyror, har mottagits väl av väjarna enligt mätningarna.

Sjukvården och bostäder

Hon har även lagt fokus på rätt saker sett till vad partiet behöver för att profilera sig på effektivaste sätt inför valet 2022. Det handlar om frågor som ligger nära många väljare med låga eller medelstora inkomster.

-Förstärkning av äldreomsorgen och sjukvården.

-Fler och billigare bostäder.

-Höjda pensioner till de som har det sämst ställt.

-Satsningar på sjukförsäkringen.

Fokus på vissa frågor

Det innebär samtidigt att partiet inte har profilerat andra frågor lika mycket då man inte kan lyfta fram alla saker lika mycket på en och samma gång. Klimatet har pekats ut som en sådan fråga enligt interna kritiker. Det är en sanning med modifikation. Under industriturnén har Nooshi lyft fram klimatfrågan gång på gång och markerat att klimatomställningen kan skapa många nya jobb.

Klimatet och SD

Men när det gäller som enskild sakfråga lyfte Jonas Sjöstedt fram klimatet väldigt ofta – vilket ger Nooshi bra argument för att lyfta fram andra frågor eftersom väljarna redan vet om att V har en omfattande klimatpolitik.

En annan strategiskt smart inriktning är att inte lägga allt för mycket krut på att kritisera SD. Vänstern står mycket långt ifrån SD i en lång rad frågor – och det vet väljarna redan om.

Når ut med sakpolitiken

Centern och Miljöpartiet är två av de partier som oftast är i konflikt med SD i debatten och det har både fördelar och nackdelar för partierna rent kommunikativt.

Det upptar en stor del av medias fokus vilket gör att respektive partis övriga politik till mindre andel når ut till väljarna. V har lyckats mycket bra med att få ut sin sakpolitik.

Förlossningsavdelning

Nooshis industriturné passar perfekt in i partiets sakpolitik när det gäller att skapa bättre välfärd och bättre ekonomiska villkor för låg- och medelinkomsttagare, anställda inom yrken med påtaglig fysisk belastning som till exempel vissa industrier och sjukvården.

Hon har även hunnit med att träffa personal vid Södersjukhusets förlossningsavdelning i november.

V:s stora utmaning

Vänsterns stora utmaning i svensk politik är att accepteras av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet för att kunna ingå i regeringsunderlaget i valet 2022. Och i praktiken handlar det mest om Centern eftersom S och MP sannolikt inte har några större problem att samarbete med Vänstern – de har gjort det förut. Senast mandatperioden 2014 – 2018 då de tre partierna hade ett omfattande budgetsamarbete.

2014 – 2018 visar vägen

Det är inte omöjligt att det budgetsamarbetet kan utgöra grund för partiets konkretisering av vad en framtida samverkan med C kan innebära.

Under Jonas Sjöstedts (V) tid fanns det en flik på V:s webbsida med alla reformer partiet fick igenom i budgetsamarbetet med S-MP:

▪10 miljarder till skola & sjukvård

▪Förlossningsvården

▪Miljardsatsning på äldreomsorgen

▪Avgiftsfri mammografi

▪Ungas psykiska hälsa

▪Avgiftsfri tandvård till 23 år

▪Sommarlovsstöd för låginkomstbarn

▪Satsning primärvården

▪Avgiftsfria vårdbesök för 85+

▪Fler anställda på fritids

▪Kollektivtrafik i landsbygd

Det är några av de saker som stod på listan. Det är satsningar som inte bara Centern sannolikt är positiva till utan i stort sett alla åtta partier mer eller mindre. Det är ingen lista som skrämmer Centerns väljare.

Det är snarare den så kallade inkomstsidan i budgeten som kan vara en stötesten, det vill säga eventuella skattehöjningar.

Behöver tonas ned

Samtidigt skulle ett närmande till Centern sannolikt underlättas av att Vänsterpartiet även tittar på vad i partiets program och politik som behöver tonas ned och kanske rent av ändras. V-beskedet 2019 om att i plattformen inför EU-valet inte längre ha med kravet om att lämna EU är ett sådant exempel som underlättar samverkan med andra partier.

Foto: Nooshi Dadgostar FB


Nytt betygssystem införs i skolan – Sverige ensamt i världen

2025 01 21

Sverige är på väg att införa ett världsunikt betygssystem.

För 13 år sedan ändrades betygssystemet i svenska skolor.

Skalan MVG-IG togs bort och ersattes av skalan A-F, där den sistnämnda bokstaven innebär underkänt.

Nu är Sverige på väg att ändra skalan igen – den här gången till 1-10.

Ett av syftena är att nationella prov ska få en större relevans i betygsättningen.

– Idag är det orättvist, vi måste ha ett likvärdigt system, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi samt regeringens utredare i frågan, till Sveriges Radio på måndagen.

Så kommer det fungera

Det nya systemet ska fungera enligt följande.

Lärarna sätter ett betyg på kursen. Därefter räknas resultaten på de nationella proven om till samma betygsskala. Sedan räknas medelvärdet ut av de båda betygen – som sedan räknas om ett till ett meritvärde där 30 procent baseras på resultat från nationella prov.

– Vi vill ha betygsskalan 1–10 där betyget 4 motsvarar vad samhället anser är godtagbara kunskaper. Men det ska även delas ut betygen 1–3. Antagning och urval till gymnasieskolan bör bygga på ett sammanlagt meritvärde och inte hindras av en skarp F-gräns i vissa ämnen, har Magnus Henrekson tidigare sagt till tidningen Vi Lärare.

"Blir världsunikt"

Enligt regeringens utredare kommer det nya systemet, som planeras att införas höstterminen 2027, innebära att svaga skolor inte längre kan gömma sig bakom generös betygssättning. Det blir även rättvisare bland bättre skolor som inte är lika generösa.

– Hela Sverige bedöms lika i detta system. Det blir världsunikt om vi lyckas genomföra det här, säger Magnus Henrekson idag.

"Demoraliserande"

Utredaren har tidigare kallat dagens betygssystem “bland det mest demoraliserande som finns i Sverige”. 

Ytterligare förändringar som föreslås är att samtliga nationella prov i årskurs 9 och gymnasieskolan ska genomföras digitalt och rättas centralt

– Vi har i vår genomgång av en bredd av länder inte funnit något annat land än Sverige där enskilda lärare kan sätta betyg utan någon form av normering eller kalibrering och där dessa betyg sedan är de som avgör antagning och urval till nästa utbildningsnivå, sade Magnus Henrekson till Vi Lärare i höstas.

Foto: Armin Dröge, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Kunder rasar mot Biltema – kedjan svarar

2025 01 20

Ett Facebook-inlägg har lett till stort raseri hos Biltema-kunder.

Under de senaste åren har frågan om kontanter blivit allt mer omdebatterad.

I takt med digitaliseringens framfart har kortbetalning eller betalning med appar via telefonen blivit allt vanligare.

Många butiker väljer att bara ta emot kort- eller appbetalningar.

Nu har ett Facebook-inlägg från Biltema lett till raseri hos kunder - men det verkar som om de har fått allt om bakfoten.

Många kommentarer

Biltema lade ut ett inlägg på Facebook där de välkomnar kunder till cafét för att köpa semla och kaffe.

Hundratals personer har kommenterat inlägget - och många av kommentarerna är ilska riktad mot Biltema av kontantskäl.

– Ni tar ju inte kontanter, då förlorar ni mig som kund! Det är dom pengarna som jag har i plånboken som jag vill använda, inte dom på kontot, lyder en kommentar.

– Ni tar inte emot kontanter så nix hoppar över tyvärr, lyder en annan.

– Med kort nej tack, uttrycker en tredje.

Biltema svarar

Kunderna verkar dock ha fått saken om bakfoten.

Biltema hanterar inte kontanter i cafét, men det går mycket riktigt att betala kontant för varorna i en vanlig kassa.

– Av hygienskäl hanterar vi inte kontanter i våra Biltema Cafe men där vi erbjuder alla att betala dessa varor i en vanlig bemannad kassa, säger Biltemas marknadschef Johan Gerdevåg till Nyheter24.

Het fråga

Kontantfrågan är en het sådan, där många vill se att mer görs för att skydda kontanternas roll i ett allt mer digitaliserat samhälle.

Även Riksbanken har tagit upp saken, och underströk i en rapport från förra året att mer måste göras.

– För att säkerställa att det går att använda kontanter i praktiken anser Riksbanken att fler åtgärder behövs, framhåller Riksbanken.

– Om regeringen och riksdagen väntar med att införa fler av de åtgärder som Riksbanken föreslår riskerar vi att ytterligare försämra möjligheten att använda kontanter så att de på sikt blir närmast oanvändbara som betalningsmedel.

“Kan bromsa”

Riksbanken fortsätter.

– Genom att agera snabbt kan vi bromsa den utvecklingen.

Foto: Biltema

Text: Redaktionen