Vänsterpartiets resa mot valet 2022

2021 12 13

Vänsterledaren Nooshi Dadgostars industriresa genom Sverige är en målinriktad resa som kan sluta med 10 % eller mer i valet.

Outokumpus järnverk i Degerfors i Värmland, Södra Cells pappersbruk i Mönsterås i Småland och Ovakos stålverk i Hofors i Gästrikland. Det är några av de industrier och arbetsplatser som vänsterledaren besökt på sin industriturné under hösten och vintern.

Förbättringar för befolkningen

– Jag gör en turné till industriorter runt om i Sverige för att jag vill se hur villkoren ser ut för människor och företag i dag och sen formulera förslag om förbättringar för dem som bor och verkar där, säger Nooshi Dadgostar.

Det senaste besöket gick till Södra Cells pappersmassabruk i Mönsterås som är en av Kalmar läns mest kända arbetsgivare.

Tar tillvara på energin

– På Södra cell är ett sätt att minska utsläppen att ta hand om alla restprodukter för att på så sätt skapa ett helt slutet system. Södra cell producerar även grön el via sina fyra turbiner, som drivs av den ånga som uppstår under tillverkningsprocessen och de förser bruket, Mönsterås och Blomstermåla med fjärrvärme. Ett bra sätt att ta tillvara på den energi som genereras i tillverkningen, framhåller Nooshi (V).

ANALYS

Sedan Nooshi Dadgostar tog över Vänsterpartiet har hon lyckats med något mycket ovanligt – trots att hon var okänd för de allra flesta väljarna har hon snabbt klättrat upp till den övre halvan.

I Novus förtroendemätning i september klättrade hon förbi tre erfarna partiledare – Annie Lööf (C), Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) och hamnade på tredje plats efter S och M:s partiledare. Det är en placering som hon behåller i Novus senaste mätning i november där Magdalena Andersson (S) toppar. V-ledaren är en av tre partiledare som når över 30 %.

Mottagits väl av väljarna

Hennes resonerande och ödmjuka stil i kombination med skarp kritik i sakfrågor som äldreomsorgen och fri hyressättning i nyproducerade lägenheter, så kallade marknadshyror, har mottagits väl av väjarna enligt mätningarna.

Sjukvården och bostäder

Hon har även lagt fokus på rätt saker sett till vad partiet behöver för att profilera sig på effektivaste sätt inför valet 2022. Det handlar om frågor som ligger nära många väljare med låga eller medelstora inkomster.

-Förstärkning av äldreomsorgen och sjukvården.

-Fler och billigare bostäder.

-Höjda pensioner till de som har det sämst ställt.

-Satsningar på sjukförsäkringen.

Fokus på vissa frågor

Det innebär samtidigt att partiet inte har profilerat andra frågor lika mycket då man inte kan lyfta fram alla saker lika mycket på en och samma gång. Klimatet har pekats ut som en sådan fråga enligt interna kritiker. Det är en sanning med modifikation. Under industriturnén har Nooshi lyft fram klimatfrågan gång på gång och markerat att klimatomställningen kan skapa många nya jobb.

Klimatet och SD

Men när det gäller som enskild sakfråga lyfte Jonas Sjöstedt fram klimatet väldigt ofta – vilket ger Nooshi bra argument för att lyfta fram andra frågor eftersom väljarna redan vet om att V har en omfattande klimatpolitik.

En annan strategiskt smart inriktning är att inte lägga allt för mycket krut på att kritisera SD. Vänstern står mycket långt ifrån SD i en lång rad frågor – och det vet väljarna redan om.

Når ut med sakpolitiken

Centern och Miljöpartiet är två av de partier som oftast är i konflikt med SD i debatten och det har både fördelar och nackdelar för partierna rent kommunikativt.

Det upptar en stor del av medias fokus vilket gör att respektive partis övriga politik till mindre andel når ut till väljarna. V har lyckats mycket bra med att få ut sin sakpolitik.

Förlossningsavdelning

Nooshis industriturné passar perfekt in i partiets sakpolitik när det gäller att skapa bättre välfärd och bättre ekonomiska villkor för låg- och medelinkomsttagare, anställda inom yrken med påtaglig fysisk belastning som till exempel vissa industrier och sjukvården.

Hon har även hunnit med att träffa personal vid Södersjukhusets förlossningsavdelning i november.

V:s stora utmaning

Vänsterns stora utmaning i svensk politik är att accepteras av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet för att kunna ingå i regeringsunderlaget i valet 2022. Och i praktiken handlar det mest om Centern eftersom S och MP sannolikt inte har några större problem att samarbete med Vänstern – de har gjort det förut. Senast mandatperioden 2014 – 2018 då de tre partierna hade ett omfattande budgetsamarbete.

2014 – 2018 visar vägen

Det är inte omöjligt att det budgetsamarbetet kan utgöra grund för partiets konkretisering av vad en framtida samverkan med C kan innebära.

Under Jonas Sjöstedts (V) tid fanns det en flik på V:s webbsida med alla reformer partiet fick igenom i budgetsamarbetet med S-MP:

▪10 miljarder till skola & sjukvård

▪Förlossningsvården

▪Miljardsatsning på äldreomsorgen

▪Avgiftsfri mammografi

▪Ungas psykiska hälsa

▪Avgiftsfri tandvård till 23 år

▪Sommarlovsstöd för låginkomstbarn

▪Satsning primärvården

▪Avgiftsfria vårdbesök för 85+

▪Fler anställda på fritids

▪Kollektivtrafik i landsbygd

Det är några av de saker som stod på listan. Det är satsningar som inte bara Centern sannolikt är positiva till utan i stort sett alla åtta partier mer eller mindre. Det är ingen lista som skrämmer Centerns väljare.

Det är snarare den så kallade inkomstsidan i budgeten som kan vara en stötesten, det vill säga eventuella skattehöjningar.

Behöver tonas ned

Samtidigt skulle ett närmande till Centern sannolikt underlättas av att Vänsterpartiet även tittar på vad i partiets program och politik som behöver tonas ned och kanske rent av ändras. V-beskedet 2019 om att i plattformen inför EU-valet inte längre ha med kravet om att lämna EU är ett sådant exempel som underlättar samverkan med andra partier.

Foto: Nooshi Dadgostar FB


13 april 26

UPPGIFTER: Orbán lämnar landet

2026 04 13

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har försvunnit från offentligheten.

Efter att Orban förklarat sig besegrad i söndagens val har han inte synts till.

Nu spekuleras det i att premiärministern har lämnat Ungern, rapporterar Bloomberg.

Samma rykte sprids om utrikesministern Peter Szijjarto, som också har försvunnit från offentligheten efter valförlusten.

Den ungerske grävjournalisten Szabolcs Panyi kommenterar ministerns frånvaro i ett inlägg på X.

– Sitter han redan på ett plan till Moskva, skriver Panyi som tidigare avslöjat kontakter mellan Péter Szijjártó och ryska företrädare.

Korruptionen har skjutit i höjden

Ungerns nyvalde premiärminister Péter Magyar har flaggat för att personer, som berikat sig under Orbans styre, kan komma att fly landet efter valförlusten.

Under Orbáns 16 år vid makten har korruptionen ökat i Ungern. Statligt stöd har styrts om till företag och personer som stöttat regeringspartiet Fidesz.

Totalstopp för Orbán

Korruptionen har möjliggjorts av reformer som har försvagat domstolars oberoende, ökat regeringspartiets politiska inflytande och kontrollen över medierna.

Dessutom har Viktor Orbán ändrat valsystemet till sin egen fördel – bland annat genom att rita om valkretsarna.

Men nu är hans tid vid makten över.

På en pressträff uppger Péter Magyar att en gräns kommer att införas för hur länge en premiärminister kan sitta kvar vid makten. 

Den nya gränsen kommer att sättas till två mandatperioder, vilket motsvarar åtta år. Det innebär att Viktor Orbán, som varit premiärminister i 16 år, inte kan återvända till makten.

– En sådan konstitutionell förändring skulle göra det omöjligt för Orbán att bli premiärminister igen, säger Magyar enligt TV2.

LÄS MER: Dubbelsmäll på gång för Ryssland – efter Orbans förlust 

Jordskredsseger 

Magyars liberalkonservativa Tisza fick över två tredjedelar av platserna i det ungerska parlamentet i söndagens val. Den så kallade ”supermajoriteten” innebär att Tizsa har möjlighet att ändra den ungerska konstitutionen.

– Vi kommer att göra allt för att återställa demokratin och få tillbaka kontrollmekanismer och maktdelning igen, säger Péter Magyar.

 LÄS OCKSÅ: Bästa bilen i världen har utsetts 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


13 april 2026

2 000 kronor på kontot – regeringens löfte till hushållen

2026 04 14

Uppemot 2 000 kronor ska sättas in på miljoner svenskars bankkonton.

Det är en av åtgärderna som hushållen kan förvänta sig när regeringen idag lägger fram vårbudgeten för 2026 till riksdagen.

– Sverige är på rätt kurs. Trots krig och osäkerheter i omvärlden är den svenska ekonomin stark, och vi fortsätter bygga skyddsbarriärer runt den. För att återhämtningen ska ta fart här på hemmaplan behöver vi fortsätta ingjuta framtidstro i Sveriges hårt arbetande människor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande.

Då kommer pengarna

Totalt innehåller vårdbudgeten förslag på åtgärder värt 7,7 miljarder kronor.

Där ingår bland annat en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel samt ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd. 

Det sistnämnda ska enligt statsminister Ulf Kristersson (M) innebära att en familj med eluppvärmd villa ska ta del av ett stöd på mellan 1 000 och 2 000 kronor som kompensation för vinterns höga elpriser.

– Vi går fram med ett stärkt elstöd, där ersättning alltså ges till hela landet, sade Ulf Kristersson enligt TV4 när förslaget lades fram i mars.

Pengarna planeras att betalas ut under andra halvan av juni 2026.

Kritiserat högkostnadsskydd

Elstödet införs efter att det högkostnadsskydd som redan finns inte aktiverats under de höga priserna i vintras. Skyddet skulle sättas in om spotpriset steg till över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Ett verkningslöst skydd, enligt kritiker, eftersom priset sällan når de nivåerna.

Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, har elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna tidigare sagt till DN.

LÄS MER: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Här är några av de mest omtalade åtgärderna som ingår i årets vårbudget:

  • en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel och
  • ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd.
  • förberedande åtgärder i järnvägsnätet och uppbyggnad av en reservhamn på Gotland och
  • att inrätta en ny myndighet för Sveriges utrikes underrättelser.
  • bidrag till regionerna för att upprätthålla bemanningen och kapaciteten i vården under sommarmånaderna,
  • stöd som möjliggör ytterligare tre offentligfinansierade IVF-försök,
  • ett vaccinationspaket för äldre,
  • satsningar på skolområdet, bland annat språkfrukost och förstärkta statsbidrag för läxhjälp och inköp av litteratur samt
  • satsningar på arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Källa: Finansdepartementet

LÄS OCKSÅ: “Ett enormt varuhus” – populära kedjan storsatsar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen