Vänsterpartiets resa mot valet 2022

2021 12 13

Vänsterledaren Nooshi Dadgostars industriresa genom Sverige är en målinriktad resa som kan sluta med 10 % eller mer i valet.

Outokumpus järnverk i Degerfors i Värmland, Södra Cells pappersbruk i Mönsterås i Småland och Ovakos stålverk i Hofors i Gästrikland. Det är några av de industrier och arbetsplatser som vänsterledaren besökt på sin industriturné under hösten och vintern.

Förbättringar för befolkningen

– Jag gör en turné till industriorter runt om i Sverige för att jag vill se hur villkoren ser ut för människor och företag i dag och sen formulera förslag om förbättringar för dem som bor och verkar där, säger Nooshi Dadgostar.

Det senaste besöket gick till Södra Cells pappersmassabruk i Mönsterås som är en av Kalmar läns mest kända arbetsgivare.

Tar tillvara på energin

– På Södra cell är ett sätt att minska utsläppen att ta hand om alla restprodukter för att på så sätt skapa ett helt slutet system. Södra cell producerar även grön el via sina fyra turbiner, som drivs av den ånga som uppstår under tillverkningsprocessen och de förser bruket, Mönsterås och Blomstermåla med fjärrvärme. Ett bra sätt att ta tillvara på den energi som genereras i tillverkningen, framhåller Nooshi (V).

ANALYS

Sedan Nooshi Dadgostar tog över Vänsterpartiet har hon lyckats med något mycket ovanligt – trots att hon var okänd för de allra flesta väljarna har hon snabbt klättrat upp till den övre halvan.

I Novus förtroendemätning i september klättrade hon förbi tre erfarna partiledare – Annie Lööf (C), Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) och hamnade på tredje plats efter S och M:s partiledare. Det är en placering som hon behåller i Novus senaste mätning i november där Magdalena Andersson (S) toppar. V-ledaren är en av tre partiledare som når över 30 %.

Mottagits väl av väljarna

Hennes resonerande och ödmjuka stil i kombination med skarp kritik i sakfrågor som äldreomsorgen och fri hyressättning i nyproducerade lägenheter, så kallade marknadshyror, har mottagits väl av väjarna enligt mätningarna.

Sjukvården och bostäder

Hon har även lagt fokus på rätt saker sett till vad partiet behöver för att profilera sig på effektivaste sätt inför valet 2022. Det handlar om frågor som ligger nära många väljare med låga eller medelstora inkomster.

-Förstärkning av äldreomsorgen och sjukvården.

-Fler och billigare bostäder.

-Höjda pensioner till de som har det sämst ställt.

-Satsningar på sjukförsäkringen.

Fokus på vissa frågor

Det innebär samtidigt att partiet inte har profilerat andra frågor lika mycket då man inte kan lyfta fram alla saker lika mycket på en och samma gång. Klimatet har pekats ut som en sådan fråga enligt interna kritiker. Det är en sanning med modifikation. Under industriturnén har Nooshi lyft fram klimatfrågan gång på gång och markerat att klimatomställningen kan skapa många nya jobb.

Klimatet och SD

Men när det gäller som enskild sakfråga lyfte Jonas Sjöstedt fram klimatet väldigt ofta – vilket ger Nooshi bra argument för att lyfta fram andra frågor eftersom väljarna redan vet om att V har en omfattande klimatpolitik.

En annan strategiskt smart inriktning är att inte lägga allt för mycket krut på att kritisera SD. Vänstern står mycket långt ifrån SD i en lång rad frågor – och det vet väljarna redan om.

Når ut med sakpolitiken

Centern och Miljöpartiet är två av de partier som oftast är i konflikt med SD i debatten och det har både fördelar och nackdelar för partierna rent kommunikativt.

Det upptar en stor del av medias fokus vilket gör att respektive partis övriga politik till mindre andel når ut till väljarna. V har lyckats mycket bra med att få ut sin sakpolitik.

Förlossningsavdelning

Nooshis industriturné passar perfekt in i partiets sakpolitik när det gäller att skapa bättre välfärd och bättre ekonomiska villkor för låg- och medelinkomsttagare, anställda inom yrken med påtaglig fysisk belastning som till exempel vissa industrier och sjukvården.

Hon har även hunnit med att träffa personal vid Södersjukhusets förlossningsavdelning i november.

V:s stora utmaning

Vänsterns stora utmaning i svensk politik är att accepteras av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet för att kunna ingå i regeringsunderlaget i valet 2022. Och i praktiken handlar det mest om Centern eftersom S och MP sannolikt inte har några större problem att samarbete med Vänstern – de har gjort det förut. Senast mandatperioden 2014 – 2018 då de tre partierna hade ett omfattande budgetsamarbete.

2014 – 2018 visar vägen

Det är inte omöjligt att det budgetsamarbetet kan utgöra grund för partiets konkretisering av vad en framtida samverkan med C kan innebära.

Under Jonas Sjöstedts (V) tid fanns det en flik på V:s webbsida med alla reformer partiet fick igenom i budgetsamarbetet med S-MP:

▪10 miljarder till skola & sjukvård

▪Förlossningsvården

▪Miljardsatsning på äldreomsorgen

▪Avgiftsfri mammografi

▪Ungas psykiska hälsa

▪Avgiftsfri tandvård till 23 år

▪Sommarlovsstöd för låginkomstbarn

▪Satsning primärvården

▪Avgiftsfria vårdbesök för 85+

▪Fler anställda på fritids

▪Kollektivtrafik i landsbygd

Det är några av de saker som stod på listan. Det är satsningar som inte bara Centern sannolikt är positiva till utan i stort sett alla åtta partier mer eller mindre. Det är ingen lista som skrämmer Centerns väljare.

Det är snarare den så kallade inkomstsidan i budgeten som kan vara en stötesten, det vill säga eventuella skattehöjningar.

Behöver tonas ned

Samtidigt skulle ett närmande till Centern sannolikt underlättas av att Vänsterpartiet även tittar på vad i partiets program och politik som behöver tonas ned och kanske rent av ändras. V-beskedet 2019 om att i plattformen inför EU-valet inte längre ha med kravet om att lämna EU är ett sådant exempel som underlättar samverkan med andra partier.

Foto: Nooshi Dadgostar FB


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen