Vänsterpartiets resa mot valet 2022

2021 12 13

Vänsterledaren Nooshi Dadgostars industriresa genom Sverige är en målinriktad resa som kan sluta med 10 % eller mer i valet.

Outokumpus järnverk i Degerfors i Värmland, Södra Cells pappersbruk i Mönsterås i Småland och Ovakos stålverk i Hofors i Gästrikland. Det är några av de industrier och arbetsplatser som vänsterledaren besökt på sin industriturné under hösten och vintern.

Förbättringar för befolkningen

– Jag gör en turné till industriorter runt om i Sverige för att jag vill se hur villkoren ser ut för människor och företag i dag och sen formulera förslag om förbättringar för dem som bor och verkar där, säger Nooshi Dadgostar.

Det senaste besöket gick till Södra Cells pappersmassabruk i Mönsterås som är en av Kalmar läns mest kända arbetsgivare.

Tar tillvara på energin

– På Södra cell är ett sätt att minska utsläppen att ta hand om alla restprodukter för att på så sätt skapa ett helt slutet system. Södra cell producerar även grön el via sina fyra turbiner, som drivs av den ånga som uppstår under tillverkningsprocessen och de förser bruket, Mönsterås och Blomstermåla med fjärrvärme. Ett bra sätt att ta tillvara på den energi som genereras i tillverkningen, framhåller Nooshi (V).

ANALYS

Sedan Nooshi Dadgostar tog över Vänsterpartiet har hon lyckats med något mycket ovanligt – trots att hon var okänd för de allra flesta väljarna har hon snabbt klättrat upp till den övre halvan.

I Novus förtroendemätning i september klättrade hon förbi tre erfarna partiledare – Annie Lööf (C), Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) och hamnade på tredje plats efter S och M:s partiledare. Det är en placering som hon behåller i Novus senaste mätning i november där Magdalena Andersson (S) toppar. V-ledaren är en av tre partiledare som når över 30 %.

Mottagits väl av väljarna

Hennes resonerande och ödmjuka stil i kombination med skarp kritik i sakfrågor som äldreomsorgen och fri hyressättning i nyproducerade lägenheter, så kallade marknadshyror, har mottagits väl av väjarna enligt mätningarna.

Sjukvården och bostäder

Hon har även lagt fokus på rätt saker sett till vad partiet behöver för att profilera sig på effektivaste sätt inför valet 2022. Det handlar om frågor som ligger nära många väljare med låga eller medelstora inkomster.

-Förstärkning av äldreomsorgen och sjukvården.

-Fler och billigare bostäder.

-Höjda pensioner till de som har det sämst ställt.

-Satsningar på sjukförsäkringen.

Fokus på vissa frågor

Det innebär samtidigt att partiet inte har profilerat andra frågor lika mycket då man inte kan lyfta fram alla saker lika mycket på en och samma gång. Klimatet har pekats ut som en sådan fråga enligt interna kritiker. Det är en sanning med modifikation. Under industriturnén har Nooshi lyft fram klimatfrågan gång på gång och markerat att klimatomställningen kan skapa många nya jobb.

Klimatet och SD

Men när det gäller som enskild sakfråga lyfte Jonas Sjöstedt fram klimatet väldigt ofta – vilket ger Nooshi bra argument för att lyfta fram andra frågor eftersom väljarna redan vet om att V har en omfattande klimatpolitik.

En annan strategiskt smart inriktning är att inte lägga allt för mycket krut på att kritisera SD. Vänstern står mycket långt ifrån SD i en lång rad frågor – och det vet väljarna redan om.

Når ut med sakpolitiken

Centern och Miljöpartiet är två av de partier som oftast är i konflikt med SD i debatten och det har både fördelar och nackdelar för partierna rent kommunikativt.

Det upptar en stor del av medias fokus vilket gör att respektive partis övriga politik till mindre andel når ut till väljarna. V har lyckats mycket bra med att få ut sin sakpolitik.

Förlossningsavdelning

Nooshis industriturné passar perfekt in i partiets sakpolitik när det gäller att skapa bättre välfärd och bättre ekonomiska villkor för låg- och medelinkomsttagare, anställda inom yrken med påtaglig fysisk belastning som till exempel vissa industrier och sjukvården.

Hon har även hunnit med att träffa personal vid Södersjukhusets förlossningsavdelning i november.

V:s stora utmaning

Vänsterns stora utmaning i svensk politik är att accepteras av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet för att kunna ingå i regeringsunderlaget i valet 2022. Och i praktiken handlar det mest om Centern eftersom S och MP sannolikt inte har några större problem att samarbete med Vänstern – de har gjort det förut. Senast mandatperioden 2014 – 2018 då de tre partierna hade ett omfattande budgetsamarbete.

2014 – 2018 visar vägen

Det är inte omöjligt att det budgetsamarbetet kan utgöra grund för partiets konkretisering av vad en framtida samverkan med C kan innebära.

Under Jonas Sjöstedts (V) tid fanns det en flik på V:s webbsida med alla reformer partiet fick igenom i budgetsamarbetet med S-MP:

10 miljarder till skola & sjukvård

Förlossningsvården

Miljardsatsning på äldreomsorgen

Avgiftsfri mammografi

Ungas psykiska hälsa

Avgiftsfri tandvård till 23 år

Sommarlovsstöd för låginkomstbarn

Satsning primärvården

Avgiftsfria vårdbesök för 85+

Fler anställda på fritids

Kollektivtrafik i landsbygd

Det är några av de saker som stod på listan. Det är satsningar som inte bara Centern sannolikt är positiva till utan i stort sett alla åtta partier mer eller mindre. Det är ingen lista som skrämmer Centerns väljare.

Det är snarare den så kallade inkomstsidan i budgeten som kan vara en stötesten, det vill säga eventuella skattehöjningar.

Behöver tonas ned

Samtidigt skulle ett närmande till Centern sannolikt underlättas av att Vänsterpartiet även tittar på vad i partiets program och politik som behöver tonas ned och kanske rent av ändras. V-beskedet 2019 om att i plattformen inför EU-valet inte längre ha med kravet om att lämna EU är ett sådant exempel som underlättar samverkan med andra partier.

Foto: Nooshi Dadgostar FB

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen