Vänsterpartiets resa mot valet 2022

2021 12 13

Vänsterledaren Nooshi Dadgostars industriresa genom Sverige är en målinriktad resa som kan sluta med 10 % eller mer i valet.

Outokumpus järnverk i Degerfors i Värmland, Södra Cells pappersbruk i Mönsterås i Småland och Ovakos stålverk i Hofors i Gästrikland. Det är några av de industrier och arbetsplatser som vänsterledaren besökt på sin industriturné under hösten och vintern.

Förbättringar för befolkningen

– Jag gör en turné till industriorter runt om i Sverige för att jag vill se hur villkoren ser ut för människor och företag i dag och sen formulera förslag om förbättringar för dem som bor och verkar där, säger Nooshi Dadgostar.

Det senaste besöket gick till Södra Cells pappersmassabruk i Mönsterås som är en av Kalmar läns mest kända arbetsgivare.

Tar tillvara på energin

– På Södra cell är ett sätt att minska utsläppen att ta hand om alla restprodukter för att på så sätt skapa ett helt slutet system. Södra cell producerar även grön el via sina fyra turbiner, som drivs av den ånga som uppstår under tillverkningsprocessen och de förser bruket, Mönsterås och Blomstermåla med fjärrvärme. Ett bra sätt att ta tillvara på den energi som genereras i tillverkningen, framhåller Nooshi (V).

ANALYS

Sedan Nooshi Dadgostar tog över Vänsterpartiet har hon lyckats med något mycket ovanligt – trots att hon var okänd för de allra flesta väljarna har hon snabbt klättrat upp till den övre halvan.

I Novus förtroendemätning i september klättrade hon förbi tre erfarna partiledare – Annie Lööf (C), Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) och hamnade på tredje plats efter S och M:s partiledare. Det är en placering som hon behåller i Novus senaste mätning i november där Magdalena Andersson (S) toppar. V-ledaren är en av tre partiledare som når över 30 %.

Mottagits väl av väljarna

Hennes resonerande och ödmjuka stil i kombination med skarp kritik i sakfrågor som äldreomsorgen och fri hyressättning i nyproducerade lägenheter, så kallade marknadshyror, har mottagits väl av väjarna enligt mätningarna.

Sjukvården och bostäder

Hon har även lagt fokus på rätt saker sett till vad partiet behöver för att profilera sig på effektivaste sätt inför valet 2022. Det handlar om frågor som ligger nära många väljare med låga eller medelstora inkomster.

-Förstärkning av äldreomsorgen och sjukvården.

-Fler och billigare bostäder.

-Höjda pensioner till de som har det sämst ställt.

-Satsningar på sjukförsäkringen.

Fokus på vissa frågor

Det innebär samtidigt att partiet inte har profilerat andra frågor lika mycket då man inte kan lyfta fram alla saker lika mycket på en och samma gång. Klimatet har pekats ut som en sådan fråga enligt interna kritiker. Det är en sanning med modifikation. Under industriturnén har Nooshi lyft fram klimatfrågan gång på gång och markerat att klimatomställningen kan skapa många nya jobb.

Klimatet och SD

Men när det gäller som enskild sakfråga lyfte Jonas Sjöstedt fram klimatet väldigt ofta – vilket ger Nooshi bra argument för att lyfta fram andra frågor eftersom väljarna redan vet om att V har en omfattande klimatpolitik.

En annan strategiskt smart inriktning är att inte lägga allt för mycket krut på att kritisera SD. Vänstern står mycket långt ifrån SD i en lång rad frågor – och det vet väljarna redan om.

Når ut med sakpolitiken

Centern och Miljöpartiet är två av de partier som oftast är i konflikt med SD i debatten och det har både fördelar och nackdelar för partierna rent kommunikativt.

Det upptar en stor del av medias fokus vilket gör att respektive partis övriga politik till mindre andel når ut till väljarna. V har lyckats mycket bra med att få ut sin sakpolitik.

Förlossningsavdelning

Nooshis industriturné passar perfekt in i partiets sakpolitik när det gäller att skapa bättre välfärd och bättre ekonomiska villkor för låg- och medelinkomsttagare, anställda inom yrken med påtaglig fysisk belastning som till exempel vissa industrier och sjukvården.

Hon har även hunnit med att träffa personal vid Södersjukhusets förlossningsavdelning i november.

V:s stora utmaning

Vänsterns stora utmaning i svensk politik är att accepteras av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet för att kunna ingå i regeringsunderlaget i valet 2022. Och i praktiken handlar det mest om Centern eftersom S och MP sannolikt inte har några större problem att samarbete med Vänstern – de har gjort det förut. Senast mandatperioden 2014 – 2018 då de tre partierna hade ett omfattande budgetsamarbete.

2014 – 2018 visar vägen

Det är inte omöjligt att det budgetsamarbetet kan utgöra grund för partiets konkretisering av vad en framtida samverkan med C kan innebära.

Under Jonas Sjöstedts (V) tid fanns det en flik på V:s webbsida med alla reformer partiet fick igenom i budgetsamarbetet med S-MP:

▪10 miljarder till skola & sjukvård

▪Förlossningsvården

▪Miljardsatsning på äldreomsorgen

▪Avgiftsfri mammografi

▪Ungas psykiska hälsa

▪Avgiftsfri tandvård till 23 år

▪Sommarlovsstöd för låginkomstbarn

▪Satsning primärvården

▪Avgiftsfria vårdbesök för 85+

▪Fler anställda på fritids

▪Kollektivtrafik i landsbygd

Det är några av de saker som stod på listan. Det är satsningar som inte bara Centern sannolikt är positiva till utan i stort sett alla åtta partier mer eller mindre. Det är ingen lista som skrämmer Centerns väljare.

Det är snarare den så kallade inkomstsidan i budgeten som kan vara en stötesten, det vill säga eventuella skattehöjningar.

Behöver tonas ned

Samtidigt skulle ett närmande till Centern sannolikt underlättas av att Vänsterpartiet även tittar på vad i partiets program och politik som behöver tonas ned och kanske rent av ändras. V-beskedet 2019 om att i plattformen inför EU-valet inte längre ha med kravet om att lämna EU är ett sådant exempel som underlättar samverkan med andra partier.

Foto: Nooshi Dadgostar FB


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen