VÄNSTERPARTIET: Så kan vi förbättra förlossningsvården

2022 03 11

Det menar Vänsterpartiet som nu går fram med sex förslag.

Samtliga förslag

• En barnmorska för varje förlossning
• Anställ fler barnmorskor till bättre villkor
• Kortare arbetstid i förlossningsvården
• Uppvärdera undersköterskorna – de är livsviktiga i förlossningsvården
• Behöver man tolk så ska det finnas
• Man ska kunna föda så nära sitt hem som möjligt – i hela landet

Vinstdrivande företag ska inte bedriva verksamhet

För Vänsterpartiet är det viktigt att vinstsyftande företag inte bedriver verksamhet med skattemedel i sjukvården. Det framhäver partiledare Nooshi Dadgostar till Aftonbladet.

– När den skattefinansierade vården öppnats upp för privata intressen sker satsningar där det går att göra störst vinst, inte störst nytta, medan till exempel förlossningsvården går med underskott för att den anses mindre produktiv,  poängterar hon.

Har inte prioriterats

Nooshi Dadgostar menar att politikerna behöver tänka om och lägga större vikt vid gravida kvinnor och deras möjligheter.

– I grunden handlar förlossningskrisen inte om att det fattas resurser. Det handlar om vanskött politik som inte prioriterat förlossningsvården, de gravida kvinnorna och de nyfödda.

FAKTA: Förlossningskrisen

Brist i alla regioner

• 2022 års rapport från Socialstyrelsen visar att samtliga regioner redovisade brist på barnmorska, specialistsjuksköterska, läkare med specialistkompetens och röntgensjuksköterska. De främsta orsakerna till personalbristen uppgavs vara för få utbildade, hög konkurrens från andra arbetsgivare och pensionsavgångar.

Långvarig kris

• Tillgången till personal skiljer sig mellan olika delar av landet, men även inom regionerna, både geografiskt och mellan olika verksamheter. Samtidigt har tillgången på legitimerad och sysselsatt personal förändrats relativt lite mellan 2015 och 2019 för majoriteten av legitimationsyrkena inom hälso- och sjukvården.

Över internationellt snitt

• Utifrån ett internationellt perspektiv var tillgången på läkare och sjuksköterskor relativt god 2019. Bland OECD-länderna var det genomsnittliga antalet sjuksköterskor 8,8 per 1 000 invånare, motsvarande antal i Sverige var 10,9. Antalet läkare var i genomsnitt 3,6 per 1 000 invånare och motsvarande antal i Sverige var 4,3 per 1 000 invånare.   
• Källa: Socialstyrelsen

Foto: Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen