4 november 2025

Vansinnesutspel från diktator: ”Blir glada om vi använder kärnvapen”

2024 08 19

Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko har flyttat en tredjedel av sin armé till gränsen mot Ukraina.

20 000 belarusiska soldater har beordrats till gränsen.

– Det är ett svar på deras (Ukrainas) aggressiva politik. I händelse av krig kommer vi försvara hela gränsen.

Det säger Lukasjenko i en intervju med den ryska tv-kanalen Rossiya-1.

”Skulle bli glada om vi använde kärnvapen”

Alexandr Lukasjenko kommenterar även den ukrainska motoffensiven i Kurskregionen i Ryssland. 

I tv-intervjun lanserar diktatorn en egen teori om Ukrainas syfte med offensiven.

Lukasjenko hävdar att den ukrainska sidan vill få Ryssland eller Belarus att använda kärnvapen.

– Det är ett försök att driva Ryssland till asymmetriska handlingar. Jag vet med säkerhet att Ukraina skulle bli mycket glada om vi eller Ryssland använde taktiska kärnvapen, säger han och tillägger:

– Det skulle innebära lycka för dem och olycka för oss. Vi skulle knappt ha några allierade kvar.

Ukraina: Därför invaderar vi Kursk

Lukasjenko lämnar inga bevis för sitt påstående.

Diktatorns teori går tvärsemot Ukrainas och experters förklaringar.

Enligt Oscar Jonson, doktor i rysk krigsföring, är ett av målen med offensiven att tvinga Ryssland att omgruppera trupper från frontlinjen i Ukraina.

–  Man sitter i ett svårt läge och det här kommer få en stor politisk påverkan som kan tvinga Ryssland att omfördela sina förband, sade han i SVT:s Aktuellt för drygt en vecka sedan.

Ett annat syfte med Kurskoffensiven kan vara att tvinga Ryssland till förhandlingsbordet.

Ukrainas presidentrådgivare Mychajlo Podoljak konstaterar att markoffensiven syftar till att sätta press på Ryssland. Det ockuperade området kan användas för att pressa Ryssland till fredsförhandlingar på Ukrainas villkor.

– Att ockupera ryska områden är inte av intresse för Ukraina. Men om vi talar om potentiella förhandlingar, jag betonar potentiella, måste vi sätta Ryssland vid bordet mittemot på våra egna villkor, skriver Podoljak i ett inlägg på X.

– Det som sker i Kurskregionen är ett exempel på hur det militära verktyget kan användas för att övertyga Ryssland att gå in i en rättvis förhandlingsprocess.

Vidare framhåller presidentrådgivaren att ett annat syfte är att påverka den politiska opinionen i Ryssland.

– Den börjar förändras när kriget når djupt in på deras territorium. Nyligen var allmänheten likgiltiga inför fientligheterna i Ukraina. Men nu är kriget ett faktum, även för dem.

Foto: Geralt

Text: Redaktionen


8 november 2025

JUST NU: Kraftig attack i Ryssland – 20 000 drabbade

2025 11 08

Ukraina har slagit ut omfattande elnät i en rysk region.

En kraftig attack mot Belgorod Oblast i Ryssland har lett till omfattande strömavbrott och skapat oro bland lokalbefolkningen, rapporterar Kyiv Independent.

Storskalig blackout

– Ukrainska styrkor har genomfört gränsöverskridande räder i Belgorod Oblast, säger regionens guvernör, Vyacheslav Gladkov.

Han uppger även att över 20 000 människor drabbats av strömavbrott under kvällen.

Han meddelar att attacken orsakat strömavbrott i Belgorod och byn Dubove, men att inga personskador rapporterats.

Det ryska Telegram‑kontot Shot rapporterar att staden Belgorod attackerats med flerkanonsrobotar (MLRS) och att rester från avskärmade vapen träffat ett lokalt kraftverk.

LÄS MER:  Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Region nära frontlinjen

Belgorod Oblast gränsar till Ukrainas Sumy, Kharkiv och Luhansk och används ofta som utgångspunkt för ryska attacker mot ukrainskt territorium.

Situationen har förvärrats de senaste veckorna då Ryssland intensifierat attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur för att slå mot civila inför vintern.

– Livet i Belgorod är helt enkelt hopplöst, ska en lokal invånare ha sagt i ett samtal som avlyssnats av Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR), med hänvisning till regelbundna drönarattacker och strömavbrott.

Upptrappning av energiattacker

Under gårdagen genomförde Ryssland en massiv drönar- och missilattack mot Kyiv och andra städer.

Ukrainas statsägda energibolag Centrenergo rapporterar att alla landets värmekraftverk (TPP) nu står stilla efter vad som beskrivs som den största ryska attacken mot landets energiinfrastruktur någonsin.

Attacken skadade kritiska anläggningar och ledde till omfattande strömavbrott, vilket förvärrade situationen för miljoner civila som redan drabbats av tidigare ryska angrepp på energisektorn.

Händelsen markerar en ny upptrappning i konflikten, där Ryssland riktar in sig på Ukrainas energisystem för att maximera påverkan på civilbefolkningen inför vintern.

President Volodymyr Zelensky har tidigare varnat att Ukraina kommer att slå tillbaka mot Rysslands energisektor om attackerna fortsätter, då dessa nya skador kan få allvarliga konsekvenser för både uppvärmning och elförsörjning i landet.

LÄS MER: Natochefen varnar Putin – ”Det får aldrig hända”

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


8 november 2025

Enormt fynd i Sverige – “värt många miljoner“

2025 11 08

Ett par utanför Stockholm har gjort ett oväntat fynd.

Vad som började som en vanlig fisketur och maskletning slutade i upptäckten av en storslagen medeltida silverskatt som legat nedgrävd i flera hundra år.

Fyndet uppskattas vara värd miljonbelopp, rapporterar SVT.

Sensationellt fynd

En sensommardag gick paret ut för att fiska och gräva efter metmask, men istället slog deras spade i något oväntat.

De hade upptäckt en nedgrävd medeltida skatt.

– Det såg nästan för otroligt ut för att vara sant, säger Arkeologen Richard Grönwall, som kallades till platsen efter fyndet, till SVT.

När skatten grävdes upp visade det sig bestå av 24 000 medeltida mynt och ett och ett halvt kilo andra artefakter, varav omkring 16 000 mynt kommer från Gotland.

LÄS MER: Joe Biden rasande – ”Jag hade ingen aning”

Unikt i Mälarområdet

– I hela Mälarområdet tidigare har det påträffats ungefär 80 stycken. Så det säger någonting om vad det här handlar om, det är väldigt speciellt, säger Grönwall.

Det rör sig om en välbevarad silverskatt från slutet av 1100-talet, baserat på mynt från kung Knut Erikssons tid.

Några av mynten är präglade med texten ”Kanutus”, vilket är Knuts namn på latin. Flera av mynten är ovanliga biskopsmynt, som präglades åt en biskop.

Skatten väger totalt sex kilo och består mestadels av silvermynt, men även av silverringar, hängen och pärlor som alla lagts ned i en kopparkittel.

Fyndet är en av de största samlingarna med medeltida mynt som hittats i området, och det ger ny inblick i handeln och livet under medeltiden i Mälarregionen.

Miljonvärde

Skatten kan vara värd flera miljoner kronor uppger Grönwall, men det exakta värdet kommer att fastställas när mynten analyseras.

– Upphittaren agerade helt korrekt som kontaktade oss på Länsstyrelsen. Enligt kulturmiljölagen är den som hittar ett fornfynd av silver eller ett depåfynd skyldig att erbjuda staten att lösa in det mot betalning, säger Sofia Andersson, antikvarie på Länsstyrelsen i Stockholm.

Forskare planerar nu att studera skatten närmare, och fyndplatsen har skyddats för att säkerställa att inga fler artefakter försvinner innan forskningen är klar.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Foto: D L Almanzor

Text: Redaktionen