Vanligaste felet i besiktningen – var fjärde bil underkänns

2025 04 09

Var fjärde bilbesiktning underkänns med krav på efterkontroll.

Det visar ny statistik från Transportstyrelsen.

Enligt myndigheten finns det ett särskilt fel som sticker ut i rapporten: defekta halvljus.

Det är den vanligaste anmärkningen vid besiktning av personbilar då över 287 000 nedslag kopplades till just halvljusen.

– Jag tycker det är anmärkningsvärt att vi kan se så många anmärkningar på halvljuset. Tillfredsställande ljus är väldigt viktigt ur ett trafiksäkerhetsperspektiv och dessutom något som du ofta själv kan lösa, säger Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, i en kommentar.

"Konstaterar en ökning"

Generellt har andelen underkända besiktningar med krav på efterkontroll minskat under flera år.

På senare tid har det dock skett ett trendbrott.

Förra året underkändes över 908 000 av knappt fyra miljoner besiktningar med krav på efterkontroll. En ökning för tredje året i rad.

– Vi kan konstatera en ökning och det kan vara så att en del av förklaringen är de sämre ekonomiska tiderna. Man kanske håller kvar vid sin äldre bil lite längre och man skjuter eventuellt upp en service som skulle uppmärksammat en brist, säger Mikael Andersson.

LÄS MER: Ändrat krav i bilbesiktningen – nytt för i år

Stora variationer

Det är också stora variationer i Sverige. I Halland underkänns minst antal bilar, drygt 20 procent. Liknande siffror syns i Skåne.

Värst är Gävleborgs län – där underkänns knappt 27 procent av bilarna i besiktningen.

– Vi vet att andelen underkännanden varierar mellan olika delar av landet. Det beror på många orsaker som socioekonomiska faktorer, vägars skick och underhåll, trafikarbetet från den aktuella fordonsparken och åldern på bilarna, säger Mikael Andersson.

Hela listan

Topp tio vanligaste felen i hela Sverige vid besiktning:

Strålkastare halvljus (287 442 st)
Positionslykta (192 005 st)
Parkeringsbroms bromsverkan (114 819 st)
Spindelled (104 136 st)
Styrled (79 245 st)
Färdbroms bromsbelägg (78 007 st)
Skyltlykta (76 939 st)
Färdbroms hjulbroms (73 661 st)
Avgassystem (73 404 st)
Fjäder (69 202)

Källa: Transportstyrelsen

Foto: A. Podrez

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Varningssystem införs i hela Sverige – från och med 2026

2025 04 10

I dag utfärdas så kallade VMA (viktigt meddelande till allmänheten) vid krissituationer i Sverige.

VMA består av meddelanden i radio och tv samt mobiltelefoner, och kan ibland föregås av utomhussignalen ”Viktigt meddelande”.

Men systemet är inte tillräckligt omfattande, enligt regeringen.

Från och med 2026 kommer VMA-systemet att kompletteras med ett helt nytt varningssystem, rapporterar SVT med hänvisning till regeringskällor.

Det nya varningssystemet bygger på så kallad ”cell broadcast-teknik” – en digital teknik som används för att skicka textmeddelanden till mobiltelefoner.

”Dragit lärdomar från kriget”

Den nya tekniken ska inte ersätta VMA-systemet, utan ska fungera som ett komplement för att försäkra att varningarna når ut till så många personer som möjligt.

– Regeringen har bland annat dragit lärdomar från kriget i Ukraina, där man använder flera typer av varningar samtidigt för att nå ut, rapporterar SVT.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Post- och Telestyrelsen (PTS) har fått i uppdrag att ta fram det nya systemet som kallas för ”SE Alert”.

Peter Norlander, enhetschef på MSB, har tidigare uttalat sig om den nya tekniken.

– Cell broadcast skulle ge oss möjlighet att använda ytterligare en kanal, har han sagt till SVT.

Kritik mot VMA-systemet

VMA-systemet har kritiserats för sina långsamma utskick.

När vattenparken Oceana brann ner i februari 2024 skickades 130 000 varningsmeddelande till människor i närliggande områden. För många personer dröjde det flera timmar innan meddelandena dök upp i telefonen.

Fakta VMA

VMA används exempelvis vid:

olyckor och allvarliga händelser, till exempel gasutsläpp eller brand med giftig rök
svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner, till exempel nedfall av radioaktiva ämnen eller problem med att nå 112
krishantering inför och i samband med extraordinära händelser, till exempel förestående dammhaveri eller sabotage mot dricksvattenförsörjningen

Källa: MSB

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Bluff på ICA – kunderna kommer inte att bli glada

2025 04 10

Ica och flera andra matjättar anklagas för att vilseleda sina kunder.

“Superklipp” och rabatter duggar tätt i matbutikerna.

Och det är många som lockas av de till synes attraktiva erbjudanden i tider när matpriserna ökar kraftigt.

Men i själva verket sparar kunden ofta inte alls så mycket pengar på extrapriserna som man kan tro av reklamen, framhåller Sveriges konsumenter enligt SVT.

Enligt organisationen skiljer sig erbjudanden om “tre för två”, styckpriser eller röda siffror knappt från ordinarie pris.

– Det är vilseledande. En rabatt ska innebära en stor prisskillnad jämfört med ordinarie pris, men det är sällan fallet, säger Maria Wiezell som är konsumentjuridisk expert på Sveriges konsumenter, till tv-kanalen.

Pekades ut av myndighet

Ica var, tillsammans med bland annat Willys och Hemköp, en av matbutikerna som också pekades ut av Konsumentverket förra året.

Kedjan fick då samma typ av kritik. Enligt en granskning från myndigheten gav annonsbladen intrycket att produkter hade fått lägre pris, utan att det tidigare lägsta priset framgick, rapporterade TV4 vid tillfället.

Det strider mot prisinformationslagen, menar Konsumentverket som krävde åtgärder.

Kampanjkritik

Även Icas så kallade multikampanjer, “köp 2 betala för 1”, har särskilt uppmärksammats av oberoende sajten Matpriskollen.

Kritiken handlar om att kedjorna flyttar lager från butikerna till kundens hem och ökar matsvinnet.

– Ica har den största ökningen mot förra året, men även tidigare har Ica varit drivande med multierbjudanden. Detta verkar vara en försäljningsstrategi man fokuserar ännu hårdare på, sade Ulf Mazur, sajtens vd och grundare, i höstas.

Har inte svarat

Ica har inte svarat på kritiken. SVT har sökt matjätten utan resultat.

Enligt Sveriges konsumenter saknas det idag ett tydligt regelverk för hur stor skillnaden måste vara mellan ordinarie och rabatterat pris. “Röda siffror” innebär därmed inte att varan per automatik kostar mindre än normalt.

– Regleringen borde tydliggöra vad som räknas som en rabatt. I nuläget är det upp till butikerna, säger Maria Wiezell.

Foto: ICA-gruppen

Text: Redaktionen