Vanlig miss i svenska hushåll – betalar flera tusen kronor i onödan

2024 10 29

Många svenskar har mycket högre elräkning än vad som är nödvändigt.

Folk betalar för mer än vad man egentligen behöver.

Den upptäckten gjordes av ett antal hyresgäster i Malmö som efteråt inlett något av ett lokalt el-uppror – och som nu uppmanar alla hushåll i hela landet att agera.

En av dem noterade nämligen att flera tusen kronor betalas i onödan – och han är långt ifrån ensam, rapporterar Dagens Nyheter.

Fakturerar för "potential"

Vid en granskning av elräkningen upptäckte hyresgästen Peter Nord att han betalar för 20 ampere.

Men på elcentralen står det bara 16 ampere.

Peter Nord betalar alltså för ett högre amperetal än vad behovet kräver och vad som är möjligt.

Han menar att elnätsbolaget därmed fakturerar honom för vad man kan leverera, inte vad som faktiskt görs.

– Även om jag hade velat ha 20 ampere, så kan jag inte få det, för jag har bara 16 i lägenheten, säger Peter Nord till tidningen.

Eon: Ansvaret på kunden

De fyra extra amperen, som mäter hur mycket ström som förbrukas, kostar drygt 1 300 kronor om året i elnätsavgift. För hela lägenhetshuset blir det 122 200 kronor.

Att ett hushåll i en lägenhet använder mer än 16 ampere är ovanligt.

Enligt hyresvärden Volito går det att skruva ned om man vill spara pengar – men för det tas det ut en avgift på 1 000 kronor.

Man måste alltså betala för att slippa betala.

Eon medger att situationen är knepig, men skjuter ifrån sig ansvaret.

– Det är kunden, som i detta fall är lägenhetsinnehavaren, som har ansvar för att kolla upp vilken säkring man har. Det kan bli problem i ett hyreshus, för där har hyresvärden oftast redan valt vilken säkring det ska vara, säger Gustav Wengen, avdelningschef för kund och marknad på Eon, till DN.

Bixia: matcha behovet

Huvudsäkringen avgör hur mycket el du kan använda. Har man en för liten kan den gå sönder om man överskrider elförbrukningen – och har man en för hög kan man göra som Peter, det vill säga betala för mycket.

– Genom att välja en huvudsäkring som matchar dina behov av el kan du sänka dina energikostnader. Att ha för högt säkringsabonnemang innebär elnätskostnader som är högre än de behöver vara, förklarar elhandelsbolaget Bixia.

Många privatpersoner behöver bara 16

En normal energiförbrukning för en villa ligger på cirka 20 000 kWh per år. Det innebär ofta att 20 ampere är nödvändigt.

I en lägenhet ligger dock förbrukningen i snitt mellan 2 000 kWh och 5 000 kWh per år.

– De allra flesta privatpersoner med enbart hushållsel – utan någon form av elvärme eller värmepump – klarar sig alltså med en huvudsäkring på 16 A, menar Bixia.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


JUST NU: Larm om skottlossning vid skola

2025 03 27

En skola i Gimo i Östhammars kommun har inrymts.

Beslutet har fattats efter att flera smällar noterats i närheten av skolan.

Flera lärare och elever har larmat polisen om smällarna som ska ha låtit som skottlossning.

Enligt en anmälare ska även en person ha setts springa från platsen, uppger polisen.

Kontaktat Försvarsmakten 

En stor polisinsats pågår.

– Ett flertal polispatruller har beordras till platsen. Polisen kontrollerar även med Försvarsmakten om det pågår någon övning i området som skulle kunna förklara smällarna.

Det framhåller polisregion Mitt i ett uttalande.

Drönare i luften

Polisen har skickat upp drönare i luften för att söka av området.

Ingen misstänkt person har hittats.

Uppdatering

Vid 15-tiden meddelar polisen att insatsen avslutats. 

Ingen misstänkt skytt har identifierats.

Enligt polisen finns det i nuläget ingenting som indikerar att skottlossning ägt rum. 

– Något som tyder på att skott har avlossats anträffas inte, framhåller polisregion Mitt.

Foto: 

Text: Redaktionen


JUST NU: Storprotest i Sverige – 165 000 har skrivit under

2025 03 27

Betesrätten ska slopas i Sverige.

Det föreslog regeringens utredare Elisabeth Nilsson i somras.

Regeringens utredare vill att betesrätten ska slopas för kor som hålls i lösdrift, vilket motsvarar åtta av tio kor i Sveriges mjölkfabriker.

– Konkurrenskraften inom mjölkproduktionen är inte tillräckligt bra, sade Elisabeth Nilsson på en pressträff.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har öppnat för att gå vidare med förslaget, med tillägget att svenska bönder ska få ersättning för att ha korna utomhus.

– Då är det jätteviktigt att man får, likt man får i andra länder, betalt för det merarbete man gör på en konkurrensutsatt marknad, att de svenska bönderna som släpper ut sina kor på bete också ska få möjlighet till den ersättningen, har han sagt till SR Ekot.

Starka reaktioner

Regeringens förslag har stött på stort motstånd.

Djurens Rätt och andra organisationer startade snabbt en namninsamling mot förslaget.

I dag, torsdag, lämnas namninsamlingen in till samtliga riksdagspartier. Totalt har 165 076 personer skrivit under uppropet.

− Att ta bort beteskravet skulle få förödande konsekvenser för djuren. Vi ser ett stort stöd från allmänheten att bevara kornas rätt att beta och det är någonting som Sveriges politiker behöver hörsamma, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt som var på plats vid överlämningen.  

Organisationen menar att ett slopat beteskrav vore ett bakslag för alla de djur som drabbas, men också för miljö, öppna landskap, biologisk mångfald och konsumenters förtroende för svenskt djurskydd. 

– Betesrätten är avgörande för djurens välfärd och vi måste arbeta för att den stärks. Fler, inte färre, djur ska få rätt att komma ut på bete, säger Cissi Krantz, kampanjkoordinator hos Djurens Rätt.

Därför kan beteskravet slopas

Syftet med att slopa betesrätten är att stärka konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter.

Att svensk livsmedelsproduktion inte växer i tillräcklig takt och samtidigt möter konkurrens från andra länder är ett stort problem, enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

– Sverige är det enda EU-landet som har en generell beteslagstiftning för alla mjölkkor. Ungefär hälften av de mejeriprodukter vi konsumerar i Sverige är importerade och den negativa trenden fortsätter tyvärr.  För att producera mer mjölk behövs en beteslag som möjliggör expansion och utveckling, framhåller organisationen på sin hemsida.

LRF påpekar dock att en ny beteslag aldrig får ske "på bekostnad av försämrad djurvälfärd".  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen