KÄRNKRAFT: Stor vändning i EU-land – går emot egen minister

2022 10 17

Tyskland förlänger livstiden på de tre kärnkraftsanläggningar som fortfarande är i drift efter energikrisen. 

I en global energirörelse som söker klimatsmarta alternativ har Tyskland utmärkt sig genom att fasa ut kärnkraften. 

Nu kommer uppgifter om att landet förlänger livstiden på sina tre kvarvarande aktiva kärnkraftverk till 15 april.

Detta innebär att förbundskansler Olaf Scholz går emot sin egen energiminister.

Skulle läggas ner 

De tre kärnkraftsanläggningarna Isar 2, Neckarwestheim 2 och Emsland var planerade att stängas ner i slutet av året. 

En tysk energikris har dock skapat stor debatt kring huruvida kärnkraftverken bör vara aktiva eller inte efter att Ryssland begränsat energitillförseln till landet, rapporterar Deutsche Welle. 

Förbundskanslern uttalar sig

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har bett sina ministrar att etablera laglig grund för att verken ska hållas öppna.

– Den lagliga grunden för att låta driften av våra kärnkraftverk leva bortom 31 december 2022, till 15 april 2023, har skapats, säger Scholz enligt DW. 

Går emot sin egen minister

Den regerande koalitionen i Tyskland har debatterat ämnet utan att komma överens.

Scholz uttalande går emot sin energiminister Robert Habeck vars parti De gröna röstade mot förlängningen i helgen.

Scholz beslut kan betraktas som en kompromiss mellan de olika åsikterna hos koalitionen, uppger Politico. 

Långsiktig utfasning

Tyskland har redan sedan år 2000 fasat ut kärnkraften då en rödgrön koalition stängde ner ett antal kärnkraftverk. 

Många år senare bestämde sig även Angela Merkel för att stänga ner fler verk efter katastrofen i Fukushima, Japan år 2011. 

Kris inför vintern

Tyskland har behövt omstrukturera sin energipolitik efter en kollaps i tillförseln av energi från Ryssland.

Ökande energipriser i landet har ställt Europas största ekonomi inför problem, och landet står inför en energibrist den kommande vintern.

Anklagar Putin

Scholz stod i händelsernas centrum tidigare i år då han anklagade Vladimir Putin för att ha gjort vapen av energifrågan.

– Han använder energin som ett vapen, jag har alltid varit säker på att han skulle göra det, sa han enligt Politico. 

Foto: Kilian Karger

Text: Redaktionen 


03 aug 26

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen


04 aug 26

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen