KÄRNKRAFT: Stor vändning i EU-land – går emot egen minister

2022 10 17

Tyskland förlänger livstiden på de tre kärnkraftsanläggningar som fortfarande är i drift efter energikrisen. 

I en global energirörelse som söker klimatsmarta alternativ har Tyskland utmärkt sig genom att fasa ut kärnkraften. 

Nu kommer uppgifter om att landet förlänger livstiden på sina tre kvarvarande aktiva kärnkraftverk till 15 april.

Detta innebär att förbundskansler Olaf Scholz går emot sin egen energiminister.

Skulle läggas ner 

De tre kärnkraftsanläggningarna Isar 2, Neckarwestheim 2 och Emsland var planerade att stängas ner i slutet av året. 

En tysk energikris har dock skapat stor debatt kring huruvida kärnkraftverken bör vara aktiva eller inte efter att Ryssland begränsat energitillförseln till landet, rapporterar Deutsche Welle. 

Förbundskanslern uttalar sig

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har bett sina ministrar att etablera laglig grund för att verken ska hållas öppna.

– Den lagliga grunden för att låta driften av våra kärnkraftverk leva bortom 31 december 2022, till 15 april 2023, har skapats, säger Scholz enligt DW. 

Går emot sin egen minister

Den regerande koalitionen i Tyskland har debatterat ämnet utan att komma överens.

Scholz uttalande går emot sin energiminister Robert Habeck vars parti De gröna röstade mot förlängningen i helgen.

Scholz beslut kan betraktas som en kompromiss mellan de olika åsikterna hos koalitionen, uppger Politico. 

Långsiktig utfasning

Tyskland har redan sedan år 2000 fasat ut kärnkraften då en rödgrön koalition stängde ner ett antal kärnkraftverk. 

Många år senare bestämde sig även Angela Merkel för att stänga ner fler verk efter katastrofen i Fukushima, Japan år 2011. 

Kris inför vintern

Tyskland har behövt omstrukturera sin energipolitik efter en kollaps i tillförseln av energi från Ryssland.

Ökande energipriser i landet har ställt Europas största ekonomi inför problem, och landet står inför en energibrist den kommande vintern.

Anklagar Putin

Scholz stod i händelsernas centrum tidigare i år då han anklagade Vladimir Putin för att ha gjort vapen av energifrågan.

– Han använder energin som ett vapen, jag har alltid varit säker på att han skulle göra det, sa han enligt Politico. 

Foto: Kilian Karger

Text: Redaktionen 


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen