VAL I DAG – här är sista mätningen

2024 06 09

En sista mätning har gjorts inför Europaparlamentsvalet idag.

Nu är valdagen här – klockan 8 på söndagsmorgonen öppnade vallokalerna till valet i Europaparlamentet.

En del har redan förtidsröstat, medan andra planerar att gå till vallokalen under dagen.

Inför valdagen har det också kommit en sista opinionsmätning.

Den avslöjar vilka av toppkandidaterna som har störst förtroende bland svenska väljare, rapporterar TV4.

Kända kandidater har störst förtroende

I EU-valet tycks kandidatens namn vara viktigare än vilket parti han eller hon företräder.

Åtminstone enligt den nya mätningen som TV4 har beställt av Verian.

De toppkandidater som åtnjuter högst förtroende företräder inte de största partierna.

Det är Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt och Miljöpartiets Alice Bah Kuhnke som toppar förtroendelistan, enligt undersökningen. De har 39 respektive 35 procent av väljarnas förtroende.

Det rör sig alltså om två kandidater som är välkända sedan tidigare.

– Jonas Sjöstedt och Alice Bah Kuhnke har båda en ganska lång karriär inom politiken. Sjöstedt har varit partiledare och Bah Kuhnke har varit minister och de är välkända bland allmänheten, kommenterar Per Söderpalm, opinionsansvarig på Verian, till kanalen.

Tungt för två kandidater

Trea och fyra på förtroendelistan kommer dock två större partiers kandidater, Tomas Tobé (M) med 26 procent förtroende och Heléne Fritzon (S) med 21 procent förtroende.

Alice Teodorescu Måwe (KD) hamnar på 19 procent och Charlie Weimers (SD) på 15 procent.

För Centerns och Liberalernas kandidater ser det riktigt tungt ut.

Emma Wiesner (C) åtnjuter 10 procent av väljarnas förtroende, och Karin Karlsbro (L) 9 procent.

Tre partier får det tufft

Tre partier ser ut att få det tufft i valet: L, C och KD. I de två förstnämndas fall bekräftar också förtroendesiffrorna att valet kan bli en besvikelse för dessa partier.

KD har dock gjort ett lyft i senaste ordinarie mätningen, där partiet landar på 6,7 procent, rapporterar SVT.

Vallokalerna stänger klockan 21 ikväll. Fram till dess går det att rösta i den egna vallokalen eller i minst en röstningslokal för förtidsröstning i varje kommun.

När vallokalerna har stängt börjar rösträkningen.

– Ett första preliminärt valresultat visas kl. 23 när röstmottagningen är avslutad i hela EU, uppger Val.se.

 
Text: Redaktionen
06mars26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

06mars26

Ryssland ger sig in i nytt krig

2026 03 06

Ryssland blandar sig i ytterligare ett krig.

Putinregimens krig i Ukraina har fått allvarliga konsekvenser även för det ryska samhället.

Trots det väljer Ryssland nu att ge sig in i ännu ett krig.

Möjliggör attacker

Ryssland ger ett aktivt stöd till Iran i dess krig med USA och Israel, rapporterar Washington Post.

Ryssland förser Iran med underrättelseinformation som hjälper dem att attackera amerikanska styrkor och mål i Mellanöstern, uppger tre tjänstemän med insyn i ärendet, enligt tidningen.

Sedan kriget inleddes i lördags har Ryssland delat med sig av information om platser där amerikanska tillgångar finns, enligt tjänstemännen.

Det handlar bland annat om uppgifter om var amerikanska krigsfartyg och flygplan befinner sig.

Amerikaner har dödats

Den exakta omfattningen av Rysslands aktiva stöd till Iran är okänd, men klart är att Putinregimen i direkt mening hjälper Iran att attackera amerikanska mål – en hjälp som Iran är beroende av i kriget, eftersom deras förmåga att lokalisera amerikanska mål har försämrats.

Under konflikten har sex amerikanska soldater dödats och ännu fler skadats i samband med en drönarattack i Kuwait på söndagen.

Iran har avfyrat tusentals drönare och hundratals missiler mot amerikanska militära anläggningar, ambassader och så vidare.

Ryssland, som har beskrivit USA:s attack mot Iran som en ”oprovocerad väpnad aggression”, stödjer nu alltså sin allierade. Detta trots tidigare uppgifter om att Kreml inte hjälper Iran eftersom de har fullt upp med kriget i Ukraina.

Enligt tjänstemännen har Ryssland hjälpt Iran ända sedan konflikten inleddes.

LÄS OCKSÅ: KREML: "Början på en era av fullständig kollaps"

Attackerat 2 000 mål

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill inte kommentera uppgifterna om Rysslands stöd till Iran. Inte heller Pentagon vill kommentera rapporten.

Samtidigt fortsätter USA och Israel att attackera Iran. Över 2 000 iranska mål har attackerats, inklusive uppskjutningsramper för ballistiska robotar, flera fartyg och platser med koppling till Irans högsta ledning.

– Den iranska regimen har fullständigt krossats, säger Vita husets talesperson  Anna Kelly på en pressträff.

– Deras vedergällningsattacker med ballistiska robotar minskar i styrka för varje dag, deras flotta utplånas, deras produktionskapacitet raseras, och deras ombud utgör knappt något hot, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen