VAL 2022: Ulf Kristersson höjer tonläget mot tidigare samarbetspartner

2022 05 27

Den moderata statsministerkandidaten är inte nöjd över Miljöpartiets regeringsförslag.

Miljöpartiet meddelade idag att partiet avser att bilda majoritetsregering tillsammans med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet samt Moderaternas gamla samarbetspartner från tiden med Alliansen – Centerpartiet.

Reagerar med kraft 

Det får moderatledaren Ulf Kristersson (M) att höja tonläget mot sitt forna samarbetsparti.

– C har målat in sig i ett märkligt politiskt hörn, som bara gynnar S, hävdar Ulf Kristersson i ett inlägg på Facebook.

“Svag förhandlingsposition mot S” 

Moderaternas statsministerkandidat menar att en slutsats att dra av Miljöpartiets ambition är att en röst på Centerpartiet också innebär en röst på “vänsterpolitik”. 

– Den som överväger att rösta på C ska veta, att man inte bara röstar för en vänsterregering, utan också för vänsterpolitik, eftersom C numera har en väldigt svag förhandlingsposition mot S i ren sakpolitik, framhäver Ulf Kristersson i samma inlägg.

C uppges ändra sig 

Centerpartiet själva har tidigare avfärdat att sitta i regering med S, men nu har partiet öppnat för att bilda en koalitionsregering med Socialdemokraterna efter valet, uppger källor till Expressen. Inom partiet förbereder man sig för en sådan lösning.

– Det gör ont i själen, men som det ser ut just nu är det inte en osannolik lösning. Det måste gå att styra landet, och det ligger i vårt DNA att ta ansvar, säger riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen (C) till tidningen.

Samarbetade nära 

Moderaterna och Centerpartiet har tidigare haft ett nära samarbete då båda partierna ingick i den så kallade Alliansen, som styrde Sverige mellan 2006 – 2014. 

Efter att Centerpartiet och Liberalerna anslöt till januariavtalet tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet 2019 förklarades Alliansen upplöst. 

Största utmaningen 

Den största utmaningen för Per Bolunds drömregering är dock motsättningen mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet.

C-ledaren Annie Lööf har vid flera tillfällen betonat att Centerpartiet inte kommer att ge inflytande till ytterkantspartierna, SD och V.

Överens i många sakfrågor

Samtidigt står V och C närmare varandra än vad som uppges utåt. Det visar en kartläggning av hur partierna röstar i riksdagen, som DN har gjort.

– Voteringarna i riksdagen visar att det finns många partier som står längre ifrån varandra än C och V. Det är faktiskt vanligare att Annie Lööf och Nooshi Dadgostar röstar lika, än att Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson gör det, rapporterar tidningen.

Enligt DN:s undersökning var C och V överens i ungefär hälften av voteringarna under riksdagsåret 20/21 (48 procent).

Foto: Centerpartiet resp A. Adolfsson

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 november 2025

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen