VAL 2022: Vill införa nytt krav för permanent uppehållstillstånd

2022 08 15

Socialdemokraterna vill införa språkkrav för permanenta uppehållstillstånd.

Det meddelar integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) och partisekreterare Tobias Baudin (S) på en gemensam pressträff.

Förslaget är ett av flera i ett reformpaket som syftar till att bryta segregationen i Sverige.

S vill bland annat införa åtgärder för att bryta bostadssegregationen, skärpa kvaliteten på SFI, ge mer resurser till idrotten i utsatta områden och öka det så kallade likvärdighetsbidraget för en mer jämlik skola.

– Det här är socialdemokratisk politik för att fler ska lära sig svenska. För att bryta bostadssegregation, för att fler ska kunna gå till jobbet och för att inte ytterligare generation ska gå förlorad, säger Tobias Baudin.

– Vi behöver en samlad offensiv för att bryta segregationen som sliter sönder vårt land. Steg för steg behöver vi bygga samhället starkt igen, kommenterar Anders Ygeman.

Stram migrationspolitisk och direktinskrivning av treåringar

Socialdemokraterna vill att Sveriges nuvarande migrationspolitik ska kvarstå.

Sverige ska ha en fortsatt ”stram migrationspolitik”, fastslår regeringspartiet i ett pressmeddelande som publicerades i samband med pressträffen.

– En stor invandring tillsammans med för dålig integration har lett till segregation, fattigdom och kriminalitet. Därför har vi lagt om migrationspolitiken till en av de stramaste i EU, skriver S. 

Socialdemokraterna vill även att treåringar ska direktinskrivas i förskolan om de har föräldrar som bott i Sverige under en kort tid.

– Om segregationen ska brytas så behöver alla barn få en bra start i livet och lära sig svenska. Därför ska det från tre års ålder vara obligatoriskt för hemkommunen att skriva in barn i förskolan som har bott i Sverige kort tid eller som har föräldrar som har bott i Sverige kort tid, framhåller Socialdemokraterna.

Övriga reformer i paketet

Så beskriver S sina nya reformer: 

  • Kraftfulla åtgärder mot boendesegregationen
    Boendesegregation har ökat kraftigt och förekommer i hela landet. Det har skapat en grogrund för utanförskap, ojämlika levnadsvillkor och kriminalitet. S vill införa ett statligt ägt fastighetsbolag med uppdrag att förvärva eller bygga fastigheter i utsatta områden, som genom långsiktighet kan bidra till att utveckla områden. S vill även införa ett investeringsstöd för att det ska kunna byggas fler bostäder som vanligt folk har råd att bo i. Kommuner ska även ges bättre förutsättningar att driva en aktiv markpolitik för att bryta segregationen genom att införa en ny modern förköpslag och stärka kommunernas möjlighet att redan i detaljplan styra mot blandade bostadsområden.
  • Avveckla EBO-lagstiftningen
    Asylsökande ska inte längre ha möjlighet att själva välja var de ska bo. Vårt samhälle har ett ansvar att se till att vi kan ta hand om de asylsökande som kommer hit på bästa sätt och ge dem ett värdigt mottagande. Alla kommuner, även de välbeställda, ska ta sin del av ansvaret.
  • Skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring
    2008 införde Moderaterna ett av världens mest liberala regelverk för arbetskraftsinvandring. Det har fått allvarliga konsekvenser för vårt land. Socialdemokraterna vill därför kraftigt höja försörjningskravet vid arbetskraftsinvandring. S vill också införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring och slopa möjligheten för personer som fått avslag på asylansökan att få ett uppehållstillstånd för arbete. S vill även skärpa straffavgifterna för arbetsgivare som använder sig av utländsk arbetskraft utan arbetstillstånd.
  • Fler ska lära sig svenska och få ett arbete
    Alla som kan ska jobba, både kvinnor och män. Barn ska ha goda förebilder och se båda sina föräldrar gå till jobbet. Att kombinera SFI eller svenska som andraspråk med yrkesutbildning kan korta den totala tiden i utbildning och därmed leda till att utrikes födda snabbare kommer i jobb. Fler ska få möjlighet att lära sig svenska och ett yrke samtidigt. Kombinationsutbildningarna ska därför fortsätta. S vill också individualisera etableringstillägget, så att drivkrafterna att delta i etableringen och att arbeta blir lika för kvinnor och män.
  • Ta tillbaka kontrollen över SFI
    Utbildningen i SFI ska hålla högre kvalitet så att invandrare snabbt kan lära sig svenska. Kontrollsystemet ska bli bättre och ett kommunalt språkansvar införas som förpliktigar kommunen att söka upp och motivera den som har rätt till SFI.
  • Införa aktivitetskrav i försörjningsstödet
    Alla som kan jobba ska jobba och bidra för att bli en del av samhället. S vill fortsatt satsa på bland annat utbildningsinsatser och insatser de som står långt ifrån arbetsmarknaden kan få möjlighet att få ett arbete. Men vi behöver även vidta kraftfulla åtgärder för att bryta mönstret där människor långvarigt lever på ekonomiskt bistånd.
  • Fortsätta investeringar i likvärdighetsbidraget för en jämlik skola
    Alla skolor ska vara bra skolor. Då behöver samhället ta tillbaka kontrollen över skolans utveckling och mer resurser gå dit de behövs bäst – så att alla elever har möjlighet att klara skolan. Därför ska fortsatta investeringar göras i likvärdighetsbidraget och nya medel ska också omfatta gymnasieskolan. Fler elever ska få det stöd de behöver för att klara gymnasiet.
  • Ökade resurser till idrotten och fler idrottsledare i utsatta områden
    Vi ska inte ha ett samhälle där barn förpassas till gator och torg efter skoldagens slut där de kan plockas upp av kriminella gäng. Alla barn ska ges möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid, oavsett storlek på föräldrarnas plånbok. Därför vill vi öka resurserna till idrottsrörelsen för att nå fler barn och unga. S vill skapa mer tid för lärande och rörelse under eftermiddagarna för barn i utsatta områden.
  • Källa: Socialdemokraterna

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen