VAL 2022: Vill ADHD-testa samtliga barn i utsatta områden

2022 08 12

Moderaterna i Stockholm vill snabbtesta skolklasser i utanförskapsområden för ADHD.

Partiet vill att fler ska kunna medicineras i tidig ålder. Ett snabbtest för adhd ska genomföras i hela skolklasser. De som får utslag ska erbjudas en större utredning, rapporterar Expressen.

Redan vid fem års ålder ska barn kunna testas på BVC.

– Vid fem års ålder på barnavårdscentralen ska man kunna göra detta.  Ju tidigare man kan sätta in åtgärder, desto bättre förutsättningar, säger finansregionrådet Irene Svenonius (M) till Expressen.

Åtgärden skulle minska nyrekryteringen till kriminella gäng, enligt partiets rättspolitiske talesperson Johan Forsell, som även är ordförande för Moderaternas Stockholmsförbund.

– Det finns ju inte en enda orsak till att en person blir kriminell, men på landets fängelser finns en stor representation av personer med adhd. Vi måste ge oss in i det här fältet om vi menar allvar med att bryta nyrekryteringen i gängen, säger han till Expressen.

Hänvisar till studier

Moderaterna hänvisar till två sammanställningar, enligt Expressen.

Den ena är en rapport från Kriminalvården som visar att det  finns en koppling mellan adhd i barndomen och våldsbrott senare i livet.

Den andra är en sammanställning från 2015, från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm. I sammanställningen framgår det att barn som bor i socioekonomiskt utsatta bostadsområden konsumerar läkemedel mot adhd i större utsträckning än barn som bor i mer välbeställda områden”.

Å andra sidan fastslår även studien att ”barn med invandrarbakgrund, framför allt de med rötter i Afrika, Mellanöstern, Sydvästasien och Asien, konsumerar adhd-läkemedel i mindre omfattning än svenska barn, ett samband som tycks förstärkas av att bo i ett bostadsområde med en hög koncentration av utrikesfödda”.

S-kritik

Den socialdemokratiska oppositionen i Stockholm kritiserar förslaget

Ebba Östlin (S), kommunstyrelseordförande i Botkyrka kommun, tror inte att Moderaternas förslag är rätt väg att gå. 

Hon framhåller att det är viktigt att införa våldsförebyggande åtgärder i skolan för att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng.

Att testa barn för adhd är enligt henne mindre effektivt.

–  I region Stockholm stänger man ner ungdomspsykiatrin och det tar närmare ett år att få en npf-diagnos. Så förslaget känns ganska verklighetsfrånvänt om man tittar på det Moderaterna gör i dag, säger hon till Expressen.

Hon fortsätter:

– Förslaget visar återigen att Moderaterna tror att det finns en ”quick fix” när det egentligen handlar om att vi måste jobba i en helhet. Det våldsförbyggande arbetet är avgörande, att vi sätter stopp för negativa spiraler innan de tagit fart.

Forskare riktar kritik

Lisa Thorell, docent i psykologi vid Karolinska institutet, forskar om adhd.

Hon ger Moderaterna rätt i att underdiagnostisering i invandrargrupper är ett känt problem och att kopplingen mellan diagnosen och brottslighet är vetenskapligt belagd.

Forskaren är dock tveksam till förslagets omfattning. 

– Att screena för adhd låter som en bra idé, men då inte bara i utanförskapsområden utan överallt. Jag tror att det är en svår väg att gå. Föräldrar i de här områdena kommer inte att låta sina barn screenas om det inte gäller alla. Man känner sig utpekad och inte som en del av samhället, säger hon till Aftonbladet.

Enligt Lisa Thorell finns det generellt ett större stigma kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i invandrargrupper.

– Det gäller inte bara adhd. Det är jättesvårt i det här områdena. När skolan vill göra utredningar säger föräldrarna nej. Ska det bli effektivt måste det gälla alla, säger hon till Aftonbladet.

Hon efterlyser istället ett förslag som ger skolan en större makt.

– Vi har redan skolplikt. Om skolan tycker att man behöver göra en utredning på barnet är det konstigt att föräldrarna kan sätta sig emot det. Skolan har ett uppdrag att alla barn ska kunna nå kunskapsmålen.

Foto: A. Ebrahim

Text: Redaktionen


Dyrt misstag i hemmet – kan kosta dig 5 000 kronor

2025 06 20

Ett vanligt misstag i hemmet kan leda till en avgift på upp till 5 000 kronor.

Under Midsommarafton och den kommande helgen är det säkert många svenskar som planerar att ha fest hemma i lägenheten.

Men det gäller att ta det lugnt – annars kan du tvingas betala en faktura på flera tusen kronor.

Kan kosta tusenlappar

Två av tre kommunala bostadsbolag svarar att de skickar en räkning till hyresgästen om en högljudd fest eller annat oljud har lett till att störningsjouren tillkallas, rapporterar Hem & Hyra.

Om ett vaktbolag skickas ut för att be dig att dämpa dig, för att grannar har klagat på oljudet, riskerar du alltså som hyresgäst att få betala fakturan.

Och det kan bli riktigt dyrt, visar en kartläggning, enligt tidningen.

Kostnaden skiljer sig åt hos olika hyresvärdar. Dyrast är det hos Älmhultsbostäder – där får man betala hela 5 126 kronor om störningsjouren skickas ut, enligt tidningen.

– Vi debiterar exakt den kostnad vi får från vårt bevakningsföretag, säger Peter Niklasson, vd för Älmhultsbostäder, till tidningen.

Får kritik

Kostanden som den störande hyresgästen får betala varierar dock kraftigt. Genomsnittet ligger på 1 700 kronor.

Hyresgästföreningen tycker dock att den högsta summan, över 5 000 kronor, är alldeles för hög.

– Visst kan det vara skillnader mellan olika fastighetsägares avgifter, men det ska ändå vara en skälig kostnad. 5 000 kronor låter alldeles för högt, säger föreningens förbundsjurist Roger Höög till tidningen.

Störiga grannar är emellertid någonting som många svenskar retar sig mycket på, vilket framkom i en undersökning tidigare i år.

Och just oväsen är det som stör grannsämjan mest.

Oväsen stör grannsämjan mest

Enligt en Sifo-undersökning från Pergo finns det några saker som svenskar retar sig extra mycket på hos sina grannar, rapporterade Fastighetstidningen tidigare i år.

42 procent i undersökningen uppgav att de störs av högljudda aktiviteter, exempelvis fester eller hög musik.

16 procent svarade att de stör sig på grannar som röker, medan 15 procent blir extra irriterade när grannar har en otrevlig attityd, enligt tidningen.

9 procent stör sig på husdjur, medan en lika stor andel retar sig på grannar som har åsikter om saker som inte angår dem.

Foto: Helena Lopes resp Riksbanken

Text: Redaktionen


PUTIN: ”Där en rysk soldat sätter ned foten – det är vårt”

2025 06 20

Putin skärper retoriken och kommer med ett uppseendeväckande påstående om vad som egentligen tillhör Ryssland.

Rysslands diktator Vladimir Putin visar inget intresse för någon fredsprocess.

Istället väljer han att skärpa den ryska krigsretoriken i samband med ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg.

Putin hävdar bland annat att ”hela Ukraina” tillhör Ryssland.

”Hela Ukraina är vårt”

Putin säger på fredagen att han inte utesluter möjligheten att ryska styrkor kommer att ta kontroll över staden Sumy i nordöstra Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Samtidigt visar den ryske diktatorn på ett tydligt sätt att han över huvud taget inte accepterar den ukrainska statsbildningen.

– Jag anser att ryssar och ukrainare är ett folk. I den meningen är hela Ukraina vårt, hävdar Vladimir Putin, enligt tidningen.

Men den ryske diktatorn går ännu längre än så i sin krigsretorik.

Ryssland har ”rätt” att ta vilket territorium man vill, tycks Putin mena.

– Det finns ett talesätt: varhelst en rysk soldat sätter sin fot, det är vårt, säger Vladimir Putin vid Rysslands ekonomiska forum i Sankt Petersburg, enligt tidningen.

Vill skapa ”buffertzon”

Putins hårda krigsretorik kan tolkas som att vägen till fred riskerar att bli väldigt lång.

USA och Europa har under en längre tid krävt att länderna ska komma överens om en vapenvila, vilket Ukraina har varit positivt till.

Ryssland har emellertid avfärdat sådana förslag, och har anklagats för att avsiktligt fördröja hela fredsprocessen.

Kriget fortsätter alltså, och Putin utesluter inte att Ryssland kommer att ta kontroll över Sumy, vid gränsen till den ryska Kurskregionen, för att skapa en rysk ”buffertzon”.

Tonar ner ekonomiska problem

I samband med det ekonomiska forumet i Sankt Petersburg kommenterade Putin också rapporter om allvarliga problem för Rysslands ekonomi.

Putin hävdar att rykten om den ryska ”ekonomins död” är kraftigt överdrivna, rapporterar TV2.

På torsdagen varnade Rysslands ekonomiminister för att landets ekonomi är ”på väg att gå in i recession”.

Men Putin själv anser alltså att larmrapporterna om den ryska ekonomin är överdrivna, enligt kanalen.

Foto: Filip Andrejevic resp President of Russia

Text: Redaktionen