VAL 2022: Vill ADHD-testa samtliga barn i utsatta områden

2022 08 12

Moderaterna i Stockholm vill snabbtesta skolklasser i utanförskapsområden för ADHD.

Partiet vill att fler ska kunna medicineras i tidig ålder. Ett snabbtest för adhd ska genomföras i hela skolklasser. De som får utslag ska erbjudas en större utredning, rapporterar Expressen.

Redan vid fem års ålder ska barn kunna testas på BVC.

– Vid fem års ålder på barnavårdscentralen ska man kunna göra detta.  Ju tidigare man kan sätta in åtgärder, desto bättre förutsättningar, säger finansregionrådet Irene Svenonius (M) till Expressen.

Åtgärden skulle minska nyrekryteringen till kriminella gäng, enligt partiets rättspolitiske talesperson Johan Forsell, som även är ordförande för Moderaternas Stockholmsförbund.

– Det finns ju inte en enda orsak till att en person blir kriminell, men på landets fängelser finns en stor representation av personer med adhd. Vi måste ge oss in i det här fältet om vi menar allvar med att bryta nyrekryteringen i gängen, säger han till Expressen.

Hänvisar till studier

Moderaterna hänvisar till två sammanställningar, enligt Expressen.

Den ena är en rapport från Kriminalvården som visar att det  finns en koppling mellan adhd i barndomen och våldsbrott senare i livet.

Den andra är en sammanställning från 2015, från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm. I sammanställningen framgår det att barn som bor i socioekonomiskt utsatta bostadsområden konsumerar läkemedel mot adhd i större utsträckning än barn som bor i mer välbeställda områden”.

Å andra sidan fastslår även studien att ”barn med invandrarbakgrund, framför allt de med rötter i Afrika, Mellanöstern, Sydvästasien och Asien, konsumerar adhd-läkemedel i mindre omfattning än svenska barn, ett samband som tycks förstärkas av att bo i ett bostadsområde med en hög koncentration av utrikesfödda”.

S-kritik

Den socialdemokratiska oppositionen i Stockholm kritiserar förslaget

Ebba Östlin (S), kommunstyrelseordförande i Botkyrka kommun, tror inte att Moderaternas förslag är rätt väg att gå. 

Hon framhåller att det är viktigt att införa våldsförebyggande åtgärder i skolan för att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng.

Att testa barn för adhd är enligt henne mindre effektivt.

–  I region Stockholm stänger man ner ungdomspsykiatrin och det tar närmare ett år att få en npf-diagnos. Så förslaget känns ganska verklighetsfrånvänt om man tittar på det Moderaterna gör i dag, säger hon till Expressen.

Hon fortsätter:

– Förslaget visar återigen att Moderaterna tror att det finns en ”quick fix” när det egentligen handlar om att vi måste jobba i en helhet. Det våldsförbyggande arbetet är avgörande, att vi sätter stopp för negativa spiraler innan de tagit fart.

Forskare riktar kritik

Lisa Thorell, docent i psykologi vid Karolinska institutet, forskar om adhd.

Hon ger Moderaterna rätt i att underdiagnostisering i invandrargrupper är ett känt problem och att kopplingen mellan diagnosen och brottslighet är vetenskapligt belagd.

Forskaren är dock tveksam till förslagets omfattning. 

– Att screena för adhd låter som en bra idé, men då inte bara i utanförskapsområden utan överallt. Jag tror att det är en svår väg att gå. Föräldrar i de här områdena kommer inte att låta sina barn screenas om det inte gäller alla. Man känner sig utpekad och inte som en del av samhället, säger hon till Aftonbladet.

Enligt Lisa Thorell finns det generellt ett större stigma kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i invandrargrupper.

– Det gäller inte bara adhd. Det är jättesvårt i det här områdena. När skolan vill göra utredningar säger föräldrarna nej. Ska det bli effektivt måste det gälla alla, säger hon till Aftonbladet.

Hon efterlyser istället ett förslag som ger skolan en större makt.

– Vi har redan skolplikt. Om skolan tycker att man behöver göra en utredning på barnet är det konstigt att föräldrarna kan sätta sig emot det. Skolan har ett uppdrag att alla barn ska kunna nå kunskapsmålen.

Foto: A. Ebrahim

Text: Redaktionen


Många Klarna-kunder kommer få pengar på kontot

2024 05 08

Betaltjänsten Klarna kommer att återbetala miljontals kronor till tusentals svenska kunder som lurats av bluffsajter.

Det uppger Klarnas produktchef David Fock.

– Det ser ut som att ungefär 5 000 kunder ska få återbetalningar. Det är kunder som haft klagomål under 2023 och fram till nu, där vi kört om klagomålen enligt våra nya uppdaterade rutiner. När de visar att vi borde gått på kundens ord så blir det en återbetalning, säger han till Di.

Enligt Fock rör det sig om återbetalningar av stora summor. 

– Det blir miljontals kronor. Vårt snittordervärde är knappt 1 000 kronor.

Lurade av bluffsajter

Stormen kring Klarna tog fart i januari. Då uppgav anställda hos företaget  att konsumenter betalar för varor som inte finns på grund av att bluffsajter anslutit sig till Klarna.

Fenomenet har lett till att Klarna anmälts hundratals gånger hos Allmänna reklamationsnämnden, Arn.

I april gav sig Konsumentverket in i diskussionen. Myndigheten meddelade att man överväger rättsliga åtgärder mot Klarna och hänvisade till att bolaget inte iakttagit invändningsrätten.

“Invändningsrätten” handlar om att kunden i vissa situationer har rätt att kräva åtgärder för ett köp som inte levererats enligt förväntningarna.

”Frustrerande och smärtsamt”

Konsumentverket har även uppgett att man inlett en granskning av tio nätbutiker som använt Klarna som betalningsalternativ. I samma veva meddelade Klarna att man klippt banden med de utpekade sajterna.

– Detta är så frustrerande och smärtsamt och jag är så ledsen för vad dessa kunder fått vara med om. Vi jobbar för fullt för att komma åt problemen. Bluffsajterna har blivit enormt mer sofistikerade sista året, säkert med hjälp av AI. Och det ökar lavinartat.

– Vi kämpar med att hitta bättre åtgärder för att skydda kunderna. En del uppdateringar kommer i dagarna, skrev Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski på X efter beskedet.

Presenterar åtgärdspaket

I dag, onsdag, uppger Klarna att nya åtgärder är på plats.

Bolagets går fram med en rad åtgärder som ska skydda svenska konsumenter mot oseriösa nätbutiker. Betalningsjätten kommer bland annat börja skilja på ”verifierade” och ”icke-verifierade” handlare, uppger Di.

– Vid kassan ska Klarna flagga upp när en partner är obeprövad och Klarna ska  även varna för nätbutiker med en ökande mängd klagomål, rapporterar tidningen.

Vidare lovar Klarna att bolaget ska bli bättre på att stänga av butiker som inte ger tillräckligt med information till konsumenter. Avslutningsvis lovar Klarna att man hädanefter ska ställa hårdare krav på information om ”företaget, produkterna, samt leverans- och returpolicy”.

Foto: Klarna Group

Text: Redaktionen


Natojätte varnar: Putin redo att attackera Sverige

2024 05 08

Ryssland är redan i dag redo att inleda en mindre militär operation mot ett Natoland.

Det varnar Polen för.

Den polska varningen kommer direkt från Jarosław Stróżyk, chef för Polens underättelseavdelning för kontraspionage.

Enligt Stróżyk är den ryska diktatorn Vladimir Putin redo att ge order om en ”mindre attack” mot närliggande stater i östra Europa.

– Putin är redan förberedd att inleda en minioperation mot ett av de baltiska länderna, säger underrättelsechefen till tidningen Dziennik Gazeta Prawna.

Det är dock inte endast baltländerna som riskerar ett ryskt angrepp, enligt Jarosław Stróżyk.

Den polske underrättelsechefen varnar för att Sverige även kan vara ett potentiellt mål.

– Ryssland är redo att landa på någon av de svenska öarna, säger han.

Stróżyk specificerar inte vilka öar han menar, men sannolikt syftar han på Gotland och Öland.

Kravet: Måste öka stödet

I intervjun betonar Stróżyk vikten av att Nato fortsätter stödja Ukraina. Enligt spionchefen skickar det västerländska stödet en viktig signal till Putin.

– Det vi gör tillsammans för att stödja Ukraina visar honom att i händelse av en attack mot Nato kommer västvärldens reaktion bli ännu större.

Har varnat förut

Kreml har inte kommenterar underrättelsechefens påstående.

Polen har tidigare varnat för att Ryssland kan attackera Nato.

Enligt landets president Andrzej Duda planerar Moskva att angripa Nato 2026 eller 2027.

– Nya bevis tyder på att Rysslands president Vladimir Putin fördubblar ansträngningarna mot en övergång till en krigsekonomi med sikte på att attackera Nato 2026 eller 2027, sa presidenten till amerikanska CNBC i slutet av mars.

I intervju uppmanade Duda samtliga Natoländer att öka sina försvarsutgifter.

– Vi måste lagra ammunition och producera vapen för att maximera europeisk säkerhet. Vi måste göra oss redo och se till att invasionen inte inträffar, sa presidenten och tillade:

– Allt detta måste göras för att undvika att vi blir inblandade i ett krig. Poängen är att skapa en avskräckande effekt som säkerställer att vi inte blir attackerade. Det är hela poängen eftersom ingen av oss vill ha krig.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen