VAL 2022: Vill ADHD-testa samtliga barn i utsatta områden

2022 08 12

Moderaterna i Stockholm vill snabbtesta skolklasser i utanförskapsområden för ADHD.

Partiet vill att fler ska kunna medicineras i tidig ålder. Ett snabbtest för adhd ska genomföras i hela skolklasser. De som får utslag ska erbjudas en större utredning, rapporterar Expressen.

Redan vid fem års ålder ska barn kunna testas på BVC.

– Vid fem års ålder på barnavårdscentralen ska man kunna göra detta.  Ju tidigare man kan sätta in åtgärder, desto bättre förutsättningar, säger finansregionrådet Irene Svenonius (M) till Expressen.

Åtgärden skulle minska nyrekryteringen till kriminella gäng, enligt partiets rättspolitiske talesperson Johan Forsell, som även är ordförande för Moderaternas Stockholmsförbund.

– Det finns ju inte en enda orsak till att en person blir kriminell, men på landets fängelser finns en stor representation av personer med adhd. Vi måste ge oss in i det här fältet om vi menar allvar med att bryta nyrekryteringen i gängen, säger han till Expressen.

Hänvisar till studier

Moderaterna hänvisar till två sammanställningar, enligt Expressen.

Den ena är en rapport från Kriminalvården som visar att det  finns en koppling mellan adhd i barndomen och våldsbrott senare i livet.

Den andra är en sammanställning från 2015, från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm. I sammanställningen framgår det att barn som bor i socioekonomiskt utsatta bostadsområden konsumerar läkemedel mot adhd i större utsträckning än barn som bor i mer välbeställda områden”.

Å andra sidan fastslår även studien att ”barn med invandrarbakgrund, framför allt de med rötter i Afrika, Mellanöstern, Sydvästasien och Asien, konsumerar adhd-läkemedel i mindre omfattning än svenska barn, ett samband som tycks förstärkas av att bo i ett bostadsområde med en hög koncentration av utrikesfödda”.

S-kritik

Den socialdemokratiska oppositionen i Stockholm kritiserar förslaget

Ebba Östlin (S), kommunstyrelseordförande i Botkyrka kommun, tror inte att Moderaternas förslag är rätt väg att gå. 

Hon framhåller att det är viktigt att införa våldsförebyggande åtgärder i skolan för att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng.

Att testa barn för adhd är enligt henne mindre effektivt.

–  I region Stockholm stänger man ner ungdomspsykiatrin och det tar närmare ett år att få en npf-diagnos. Så förslaget känns ganska verklighetsfrånvänt om man tittar på det Moderaterna gör i dag, säger hon till Expressen.

Hon fortsätter:

– Förslaget visar återigen att Moderaterna tror att det finns en ”quick fix” när det egentligen handlar om att vi måste jobba i en helhet. Det våldsförbyggande arbetet är avgörande, att vi sätter stopp för negativa spiraler innan de tagit fart.

Forskare riktar kritik

Lisa Thorell, docent i psykologi vid Karolinska institutet, forskar om adhd.

Hon ger Moderaterna rätt i att underdiagnostisering i invandrargrupper är ett känt problem och att kopplingen mellan diagnosen och brottslighet är vetenskapligt belagd.

Forskaren är dock tveksam till förslagets omfattning. 

– Att screena för adhd låter som en bra idé, men då inte bara i utanförskapsområden utan överallt. Jag tror att det är en svår väg att gå. Föräldrar i de här områdena kommer inte att låta sina barn screenas om det inte gäller alla. Man känner sig utpekad och inte som en del av samhället, säger hon till Aftonbladet.

Enligt Lisa Thorell finns det generellt ett större stigma kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i invandrargrupper.

– Det gäller inte bara adhd. Det är jättesvårt i det här områdena. När skolan vill göra utredningar säger föräldrarna nej. Ska det bli effektivt måste det gälla alla, säger hon till Aftonbladet.

Hon efterlyser istället ett förslag som ger skolan en större makt.

– Vi har redan skolplikt. Om skolan tycker att man behöver göra en utredning på barnet är det konstigt att föräldrarna kan sätta sig emot det. Skolan har ett uppdrag att alla barn ska kunna nå kunskapsmålen.

Foto: A. Ebrahim

Text: Redaktionen


Arla ger besked om de nya korkarna

2024 04 20

Arla tror sig ha en förklaring gällande kritiken mot de nya korkarna.

Under den senaste tiden har fastsittande korkar på mjölkkartonger varit hett omdebatterade.

Många har velat se en återgång till tidigare versioner, medan andra inte lägger någon större vikt vid förändringen.

Arla, som är en av aktörerna som genomfört förändringen på sina produkter, tror sig kunna ge ett besked om anledningen till kritiken.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Geografiska skillnader

Vad gäller mjölken från Arla så tycks ilskan mot de fastsittande korkarna vara mer intensiv söder om Stockholm.

Presschef Max Wallenberg menar att det hela kan ha att göra med geografiska skillnader.

– Om du bor i Stockholm eller uppåt i landet så har du en kork som många tycker fungerar lite bättre, och bor du längre ner i landet så är det en kork som många tycker funkar lite sämre, säger han till SR.

Får fler klagomål

Arla får in fler klagomål från södra Sverige än från Stockholm och norrut.

– Det beror helt enkelt på var paketen produceras, vid vilket mejeri de görs. Den här korken som har fått mycket kritik, där behöver man trycka till så att det blir ett klick, annars fastnar korken och så får man mjölk överallt.

Därför infördes korkarna

De nya korkarna har införts i samband med att en ny EU-lag klubbas igenom.

– Plastlock från dryckesförpackningar är en av de vanligaste orsakerna till nedskräpning och några av de främst förekommande plastprodukterna upphittade under strandstädningar, förklarar Arla.

– Från och med juli 2024 införs ny lagstiftning från EU som kräver att alla korkar ska sitta fast vid dryckesförpackningar upp till tre liter. 

– För att kunna möta de nya kraven, har vi på Arla redan startat arbetet med att anpassa mejerierna till den nya förpackningsdesignen.

Ska sitta fast

Den nya EU-lagen är klar och tydlig vad gäller återvinningen.

– Enligt EU:s direktiv ska plastlocket sitta fast på förpackningen under hela förpackningens livslängd. Det betyder att hela förpackningen sorteras som pappersförpackning.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


Nya regler när du går på restaurang – ska gälla i hela landet

2024 04 20

Ett nytt krav kommer att ställas på Sveriges restauranger.

Det meddelar landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

Kullgren har gett Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram föreskrifter om att restauranger och storhushåll måste informera gäster om ursprungsland för kött.

– Många konsumenter vill göra medvetna val om maten de äter och då är god information en förutsättning.

– Regeringen vill därför att konsumenter ska få veta var kött som serveras på restauranger kommer ifrån. Det är bra för djurvälfärden och Sveriges självförsörjningsförmåga, säger ministern.

Kullgren tillägger att det ska vara ”lika enkelt att få veta var köttet kommer ifrån på en restaurang som i en butik”.

Nuvarande regelverk fastslår att butiker måste redovisa ursprungsland för kött, men ett liknande krav finns ej för restauranger.        

Så kan gäster informeras  

Livsmedelsverket ska redovisa sitt uppdrag 15 december.

De nya kraven ska gälla i hela landet och berör färskt, kylt, fryst och malet kött av nöt, svin, får, get och fjäderfä som används som ingrediens i måltider som serveras på restauranger och i storhushåll.

–  Detta är en angelägen fråga för såväl konsumenter som för svenska lantbrukare, framhåller regeringen i ett uttalande.  

Vidare uppger regeringen att en utgångspunkt också är att den administrativa bördan för företagen, kommuner och regioner ska vara så liten som möjligt, samt att det ska det finnas flexibilitet i hur informationen om ursprungsland delges.

– Till exempel genom att informationen kan lämnas muntligt när den efterfrågas av konsumenten, meddelar regeringen.

Nya regler för hämtmat

Sedan tidigare har nya krav för restaurangers hantering av hämtmat införts. 

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari. 

LÄS MER HÄR:

Nya regler för hämtmat – det här gäller

Foto: A. Haney

Text: Redaktionen