VAL 2022: Vill ADHD-testa samtliga barn i utsatta områden

2022 08 12

Moderaterna i Stockholm vill snabbtesta skolklasser i utanförskapsområden för ADHD.

Partiet vill att fler ska kunna medicineras i tidig ålder. Ett snabbtest för adhd ska genomföras i hela skolklasser. De som får utslag ska erbjudas en större utredning, rapporterar Expressen.

Redan vid fem års ålder ska barn kunna testas på BVC.

– Vid fem års ålder på barnavårdscentralen ska man kunna göra detta.  Ju tidigare man kan sätta in åtgärder, desto bättre förutsättningar, säger finansregionrådet Irene Svenonius (M) till Expressen.

Åtgärden skulle minska nyrekryteringen till kriminella gäng, enligt partiets rättspolitiske talesperson Johan Forsell, som även är ordförande för Moderaternas Stockholmsförbund.

– Det finns ju inte en enda orsak till att en person blir kriminell, men på landets fängelser finns en stor representation av personer med adhd. Vi måste ge oss in i det här fältet om vi menar allvar med att bryta nyrekryteringen i gängen, säger han till Expressen.

Hänvisar till studier

Moderaterna hänvisar till två sammanställningar, enligt Expressen.

Den ena är en rapport från Kriminalvården som visar att det  finns en koppling mellan adhd i barndomen och våldsbrott senare i livet.

Den andra är en sammanställning från 2015, från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm. I sammanställningen framgår det att barn som bor i socioekonomiskt utsatta bostadsområden konsumerar läkemedel mot adhd i större utsträckning än barn som bor i mer välbeställda områden”.

Å andra sidan fastslår även studien att ”barn med invandrarbakgrund, framför allt de med rötter i Afrika, Mellanöstern, Sydvästasien och Asien, konsumerar adhd-läkemedel i mindre omfattning än svenska barn, ett samband som tycks förstärkas av att bo i ett bostadsområde med en hög koncentration av utrikesfödda”.

S-kritik

Den socialdemokratiska oppositionen i Stockholm kritiserar förslaget

Ebba Östlin (S), kommunstyrelseordförande i Botkyrka kommun, tror inte att Moderaternas förslag är rätt väg att gå. 

Hon framhåller att det är viktigt att införa våldsförebyggande åtgärder i skolan för att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng.

Att testa barn för adhd är enligt henne mindre effektivt.

–  I region Stockholm stänger man ner ungdomspsykiatrin och det tar närmare ett år att få en npf-diagnos. Så förslaget känns ganska verklighetsfrånvänt om man tittar på det Moderaterna gör i dag, säger hon till Expressen.

Hon fortsätter:

– Förslaget visar återigen att Moderaterna tror att det finns en ”quick fix” när det egentligen handlar om att vi måste jobba i en helhet. Det våldsförbyggande arbetet är avgörande, att vi sätter stopp för negativa spiraler innan de tagit fart.

Forskare riktar kritik

Lisa Thorell, docent i psykologi vid Karolinska institutet, forskar om adhd.

Hon ger Moderaterna rätt i att underdiagnostisering i invandrargrupper är ett känt problem och att kopplingen mellan diagnosen och brottslighet är vetenskapligt belagd.

Forskaren är dock tveksam till förslagets omfattning. 

– Att screena för adhd låter som en bra idé, men då inte bara i utanförskapsområden utan överallt. Jag tror att det är en svår väg att gå. Föräldrar i de här områdena kommer inte att låta sina barn screenas om det inte gäller alla. Man känner sig utpekad och inte som en del av samhället, säger hon till Aftonbladet.

Enligt Lisa Thorell finns det generellt ett större stigma kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i invandrargrupper.

– Det gäller inte bara adhd. Det är jättesvårt i det här områdena. När skolan vill göra utredningar säger föräldrarna nej. Ska det bli effektivt måste det gälla alla, säger hon till Aftonbladet.

Hon efterlyser istället ett förslag som ger skolan en större makt.

– Vi har redan skolplikt. Om skolan tycker att man behöver göra en utredning på barnet är det konstigt att föräldrarna kan sätta sig emot det. Skolan har ett uppdrag att alla barn ska kunna nå kunskapsmålen.

Foto: A. Ebrahim

Text: Redaktionen


Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Det danska förtroendet för USA rasar till nya bottennivåer.

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 18

Fyra Natomedlemmar meddelar att de lämnar den så kallade Ottawakonventionen.

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen