VAL 2022: Vill ADHD-testa samtliga barn i utsatta områden

2022 08 12

Moderaterna i Stockholm vill snabbtesta skolklasser i utanförskapsområden för ADHD.

Partiet vill att fler ska kunna medicineras i tidig ålder. Ett snabbtest för adhd ska genomföras i hela skolklasser. De som får utslag ska erbjudas en större utredning, rapporterar Expressen.

Redan vid fem års ålder ska barn kunna testas på BVC.

– Vid fem års ålder på barnavårdscentralen ska man kunna göra detta.  Ju tidigare man kan sätta in åtgärder, desto bättre förutsättningar, säger finansregionrådet Irene Svenonius (M) till Expressen.

Åtgärden skulle minska nyrekryteringen till kriminella gäng, enligt partiets rättspolitiske talesperson Johan Forsell, som även är ordförande för Moderaternas Stockholmsförbund.

– Det finns ju inte en enda orsak till att en person blir kriminell, men på landets fängelser finns en stor representation av personer med adhd. Vi måste ge oss in i det här fältet om vi menar allvar med att bryta nyrekryteringen i gängen, säger han till Expressen.

Hänvisar till studier

Moderaterna hänvisar till två sammanställningar, enligt Expressen.

Den ena är en rapport från Kriminalvården som visar att det  finns en koppling mellan adhd i barndomen och våldsbrott senare i livet.

Den andra är en sammanställning från 2015, från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm. I sammanställningen framgår det att barn som bor i socioekonomiskt utsatta bostadsområden konsumerar läkemedel mot adhd i större utsträckning än barn som bor i mer välbeställda områden”.

Å andra sidan fastslår även studien att ”barn med invandrarbakgrund, framför allt de med rötter i Afrika, Mellanöstern, Sydvästasien och Asien, konsumerar adhd-läkemedel i mindre omfattning än svenska barn, ett samband som tycks förstärkas av att bo i ett bostadsområde med en hög koncentration av utrikesfödda”.

S-kritik

Den socialdemokratiska oppositionen i Stockholm kritiserar förslaget

Ebba Östlin (S), kommunstyrelseordförande i Botkyrka kommun, tror inte att Moderaternas förslag är rätt väg att gå. 

Hon framhåller att det är viktigt att införa våldsförebyggande åtgärder i skolan för att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng.

Att testa barn för adhd är enligt henne mindre effektivt.

–  I region Stockholm stänger man ner ungdomspsykiatrin och det tar närmare ett år att få en npf-diagnos. Så förslaget känns ganska verklighetsfrånvänt om man tittar på det Moderaterna gör i dag, säger hon till Expressen.

Hon fortsätter:

– Förslaget visar återigen att Moderaterna tror att det finns en ”quick fix” när det egentligen handlar om att vi måste jobba i en helhet. Det våldsförbyggande arbetet är avgörande, att vi sätter stopp för negativa spiraler innan de tagit fart.

Forskare riktar kritik

Lisa Thorell, docent i psykologi vid Karolinska institutet, forskar om adhd.

Hon ger Moderaterna rätt i att underdiagnostisering i invandrargrupper är ett känt problem och att kopplingen mellan diagnosen och brottslighet är vetenskapligt belagd.

Forskaren är dock tveksam till förslagets omfattning. 

– Att screena för adhd låter som en bra idé, men då inte bara i utanförskapsområden utan överallt. Jag tror att det är en svår väg att gå. Föräldrar i de här områdena kommer inte att låta sina barn screenas om det inte gäller alla. Man känner sig utpekad och inte som en del av samhället, säger hon till Aftonbladet.

Enligt Lisa Thorell finns det generellt ett större stigma kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i invandrargrupper.

– Det gäller inte bara adhd. Det är jättesvårt i det här områdena. När skolan vill göra utredningar säger föräldrarna nej. Ska det bli effektivt måste det gälla alla, säger hon till Aftonbladet.

Hon efterlyser istället ett förslag som ger skolan en större makt.

– Vi har redan skolplikt. Om skolan tycker att man behöver göra en utredning på barnet är det konstigt att föräldrarna kan sätta sig emot det. Skolan har ett uppdrag att alla barn ska kunna nå kunskapsmålen.

Foto: A. Ebrahim

Text: Redaktionen


21 jan 2026

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


21jan2026

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.  

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

–  Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag 

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan 

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen