VAL 2022: Vänstern öppnar för oväntat samarbete

2022 08 11

Det meddelar V-ledaren Nooshi Dadgostar i en intervju med Sydsvenskan.

– Det vi har gemensamt, Annie Lööf och jag, är att vi har stöttat samma statsminister. Det viktiga är att vi nu kommer bort från kaos, stök och misstroenden. Väljarna efterfrågar långsiktig stabilitet, säger hon till tidningen.

Nooshi Dadgostar konstaterar att V och C visade prov på ett samarbete när partierna i juni gav Sveriges pensionärer högre stöd efter ett gemensamt beslut.

Samsynen i pensionsfrågan talar för ett ”nära samarbete”, enligt V-ledaren.

Inget ultimatum

Nooshi Dadgostar är noga med att inte lägga ut några röda linjer inför valet.

– Vi har en komplicerad politisk situation i Sverige. Det är inte läge att förbjuda det ena eller andra partiet att sitta i regering. Det är inte läge att lägga ut röda linjer, säger V-ledaren till Sydsvenskan.

Nobbar samarbete

Men röda linjer finns hos Centerpartiet.

Ett exempel på en sådan är oviljan att samarbeta med Vänsterpartiet.

–  Vi kommer ju inte att medverka i någon regering som driver vänsterpolitik. Vi är med för att genomföra vår politik och för att samverka brett och då behöver politiken vara lutad åt mitten. Vi har ju ingått i samma regeringsunderlag under fyra års tid, tryckt gult till samma statsminister. Det har vi gjort utan att budgetförhandla med varandra. Men vi kommer inte att till exempel sitta i en regering med Vänsterpartiet, sa Annie Lööf (C) i en intervju med DN.

På frågan om Centern utesluter ett budgetsamarbete med Vänstern, svarar C-ledaren:

– Vi har ju inte budgetförhandlat med Vänsterpartiet någon gång. Det är av den anledningen att vi står väldigt långt ifrån varandra i den ekonomiska politiken. Men vi samverkar och samarbetar fortsatt gärna med Socialdemokraterna om politiken är lutad åt mitten.

Foto: Vänsterpartiet Anna Tärnhuvud

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen