VAL 2022: Upprepar hot mot regeringen

2022 06 07

– Det känns skönt att det inte blev jättekaos.

Det säger den politiska vilden Amineh Kakabaveh efter tisdagens misstroendeomröstning mot inrikes- och justitieminister Morgan Johansson (S), enligt Expressen.

Hennes nedlagda röst blev avgörande. Justitieministern blir kvar i regeringen.

Samtidigt utfärdar Kakabaveh ett nytt hot mot regeringen. Den politiska vilden hotar återigen att fälla regeringen.

Redan nästa vecka.

Hon kräver nya förhandlingar. Annars kommer hon att rösta nej till regeringens vårändringsbudget.

Måste uppfylla löften

– Jag har sagt att budgeten kommer nästa vecka, om de inte sitter med mig den här veckan och diskuterar vad de kommer att göra framöver, hur de kan leverera och uppfylla det som inte gått så bra i avtalet, så påverkar det budgetomröstningen, säger Kakabaveh till Expressen och tillägger:

– Jag har skrivit till dem tre gånger i början av maj att jag i avgörande omröstningar inte tänker rösta på dem om de inte uppfyller löftena.

Måste underlätta livet för hundratals kurder

Kakabaveh kräver att S häver de begränsningar som finns för de drygt 130 kurder i Sverige som Säpo betraktar som säkerhetsrisker, på grund av deras kopplingar till kurdiska organisationerna YPG och YPJ.

Hon kräver även att Sverige står fast vid sitt beslut att inte exportera vapen till Turkiet.

– Men det handlar inte om mig, det handlar om att S måste leverera. De har lovat i sju månader att de ska göra det. En del saker har de gjort men mycket är kvar och jag vill ha ett tydligt och klart besked. Man kan inte med ena handen stödja och ge bistånd och med andra handen terrorstämpla medlemmar i YPG och YPJ. Där måste jag ha besked, hur gör man?

Hela överenskommelsen mellan S och Kakabaveh

Socialdemokraterna avser att fördjupa sitt samarbete med PYD. Amineh Kakabaveh kommer att delta i den grupp med Socialdemokraterna som kommer att arbeta med detta.
Vi gör detta för att vi stödjer Självstyret i nordöstra Syriens arbete för demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Självstyret i Rojava är viktigt i Mellanöstern, och vi vill fortsätta att stödja dem. Återuppbyggnaden efter kriget är angelägen och Sverige ska stödja detta. Det politiska partiet PYD har en bärande roll i Självstyret och utgör en legitim samtalspartner.
ISIL/Daesh totala grymhet, brutalitet och fullständiga respektlöshet mot mänskliga rättigheter är vidrig och oacceptabel. Kampen mot ISIL/Daesh har krävt stora uppoffringar, och är ännu inte över.
YPG /YPJ har en central del i det här arbetet och vi stöttade deras kamp mot Daesh. Slaget om Kobane var en viktig vändpunkt och de kurdiska styrkorna med deras allierade vände utvecklingen på marken. Sverige är en del i den internationella koalitionen mot Daesh.
De allra flesta av oss har hört talas om Daeshs grymma handlingar. De kristna som blev dränkta i en bur med undervattenskameror. Mördade enbart för att de var kristna. De två unga homosexuella killar som blev kastade från ett höghus i Raqqa. Mördade enbart för att de var homosexuella. Eller alla de yazidier som blev mördade enbart för deras etnicitet. Detta är bara några av många exempel. Ansvarsfrihet får aldrig vara ett alternativ.
YPG /YPJ har tagit, och tar, ett stort ansvar för att förvara Daesh-terroristerna. De som slagits på Daesh sida måste ställas inför rätta. Vi ska fortsatt driva på att de som begått terrorhandlingar, brott mot mänskligheten ska ställas inför rätta.
I krigets spår har många människor flytt från terror och förtryck. Rättssäkerheten för dessa människor måste garanteras. Att frihetskämpar som slagits eller sympatiserar med YPG /YPJ eller PYD klassas av vissa stats aktörer som terrorister är oacceptabelt.
Vi noterar också hur vårt systerparti HDP i Turkiet fortsätter att kämpa med demokratiska medel och stöder dem i deras kamp för kurdernas rättigheter, och vi kräver att partiledaren Selhattin Demirtash friges.
Källa: Socialdemokraterna

Foto: Sveriges Riksdag resp Regeringskansliet

Text: Redaktionen

2-åring död – grannarna i chock

2025 12 21

En tvåårig pojke har förlorat livet i Danmark.

De tragiska uppgifterna kommer sent på söndagseftermiddagen.

Den tvååriga pojken dog efter att ha fallit från ett höghus på söndagen, rapporterar danska medier.

Tvååring död

Den danska polisen bekräftar händelsen på X.

– En 2-årig pojke har under förmiddagen avlidit efter ett fall från ett höghus i Høje Gladsaxe, skriver polisen.

– Händelsen utreds som mord. En 32-årig man har gripits och delgivits misstanke i ärendet. Han förväntas bli häktad under morgondagen.

Det är i nuläget oklart om 32-åringen har någon koppling till barnet.

Grannarna i chock

TV2:s reporter berättar att de boende i fastigheten som den tvåårige pojken föll ifrån är chockade.

Inga ytterligare detaljer kring händelsen har kommit från polisen med hänvisning till den pågående utredningen.

Under morgondagen väntas den misstänkte häktas, uppger TV2.

Det finns i nuläget inga uppgifter om att några andra personer ska ha varit närvarande när tvååringen föll från höghuset.

Läs mer: Två ryska stridsflygplan attackerade

Dödsfall i trafiken

På söndagen meddelar den svenska polisen att en person har omkommit efter en trafikolycka i Skellefteå.

– En person blev påkörd och omkom i samband med händelsen. Anhöriga är underrättade, framhåller polisen.

– Föraren av bilen fördes med ambulans till sjukhus.

Är anhållen

Förhör har hållits och mannen som framförde fordonet är anhållen efter beslut från åklagare.

Ärendet rubriceras som vållande till annans död och vårdslöshet i trafik.

– Polisen ska utreda hur olyckan gått till. Förhör ska hållas. Platsen har dokumenterats och bilen är tagen i beslag för teknisk undersökning, förklarar polisen.

Trafikolyckor har även inträffat i bland annat Enköping, Uppsala och Motala under söndagen.

Läs mer: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Arkivfoto: Polisen

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2025 12 21

Regeringen har lagt fram ett nytt lagförslag gällande kontanter.

Ett nytt lagförslag har lagts fram av regeringen som ska göra det obligatoriskt för butiker och apotek att ta emot kontanter.

Detta för att alla konsumenter fortfarande ska kunna välja hur de vill betala.

Kontanter blir ett lagkrav

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som föreslår att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel måste ta emot kontanter i bemannade kassor.

Förslaget ingår i åtgärder för att ”stärka kontanternas funktionssätt som betalningsmedel” och syftar till att kontanter inte ska försvinna helt ur den vardagliga handeln. 

Syftet är att säkerställa att människor inte tvingas använda kort eller mobilappar mot sin vilja.

– Kontanter är också en fråga om inkludering i samhället för de grupper som har svårigheter att hantera olika tekniska lösningar, skriver Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med andra ansvariga politiker, i en debattartikel.

De menar att kontanter är en ”hörnsten i ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle” eftersom många människor fortfarande är beroende av kontanter i vardagen.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Vad innebär lagändringen?

För gemene man kan detta få konkret betydelse redan nästa år.

Idag väljer fler och fler butiker att sluta ta emot kontanter, vilket skapat problem särskilt för äldre, turister eller de som föredrar kontanter.

Med den nya lagen ska du som konsument ha rätt att få betala med kontanter i matbutiker och apotek, så länge det är en bemannad kassa. 

Samtidigt ska det finnas undantag i lagen – exempelvis om kontanthanteringen gör verksamheten osäker eller kostsam, eller om det gäller en enskild betalning där butikens säkerhet riskeras. 

Fler åtgärder väntar

Lagen innehåller också förslag som gör det lättare att sätta in kontanter på banken och att företag kan få hjälp med växel och dagskassa.

Tanken är att kontanter ska fungera smidigt i vardagen, inte bara finnas kvar som en symbolisk rättighet.

– För att kontanter ska vara ett fungerade betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

Lagen väntas träda i kraft 1 juli 2026.

LÄS MER: Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

Foto: C Meinersmann

Text: Redaktionen