VAL 2022: Tonläget mot Sverigedemokraterna trappas upp

2022 06 23

Miljöpartiets språkrör Per Bolund upprörs över Sverigedemokraternas budskap i klimatdebatten.

SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen berättade i en intervju tidigare idag om hur hans parti inte ställer sig bakom klimatmålet om nettonollutsläpp 2045.

Enligt Kinnunen bör bördan ligga på länder som exempelvis Kina istället – ett uttalande som får Miljöpartiets språkrör Per Bolund att gå i taket, rapporterar Dagens Nyheter.

“Ny version av förnekelse”

Per Bolund menar att SD har ett grundproblem i form av att partiet inte ser klimatsatsningar som någonting annat än en börda, när det enligt språkröret i själva verket är tvärtom.

– Det är bara en ny version av klimatförnekelse, säger han till tidningen.

“SD har missförstått”

Miljöpartiets språkrör får medhåll av Centerpartiets klimatpolitiska talesperson Rickard Nordin. Enligt honom har Sverigedemokraterna missförstått vad hela frågan handlar om.

– Det här har SD missförstått, det är väldigt tydligt när man läser artikeln. Företagen vill inte ha slappare klimatmål, de pushar på oss. De vill att klimatet ska väga tyngre i svensk lagstiftning, säger Rickard Nordin till DN.

Målet sattes 2017

Resterande sju partier i riksdagen ställer sig bakom målsättningen som sattes upp redan inför 2018.

– Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre år 2045 än utsläppen år 1990, förklarade regeringen 2017.

SD: “Börjat i fel ände”

Men SD ställer sig som sagt inte bakom målet.

– Man har börjat i fel ände, och mejslat fram procentsiffror och årtal innan man haft en susning om hur man ska kunna nå dit, motiverar Martin Kinnunen ställningstagandet.

Annie Lööf reagerade

Även Centerpartiets ledare Annie Lööf hör till skaran som kritiserar Sverigedemokraterna för att inte ansluta till att arbeta för att klara målsättningen.

– Att det finns partier i Sveriges riksdag som vill ge SD makt över klimatpolitiken mitt under brinnande klimatkris är inte bara anmärkningsvärt. Det är djupt oroande, framhåller Lööf på Twitter.

Foto: Miljöpartiet

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen