VAL 2022: Talmannens besked – tre möjliga scenarier

2022 09 12

Det lutar åt att det blir maktskifte i Sverige kommande mandatperiod.

Högerblocket samlar i nuläget 175 mandat mot det rödgröna blockets 174.

Samtliga valdistrikt är räknade och nu återstår endast sena förtidsröster och utlandsröster. Ett definitivt valresultat presenteras på onsdag.

Magdalena Anderssons block kan fortfarande vinna, men mycket tyder på att högersidan behåller ledningen.

Så vad händer nu?

Det förklarar talmannen Anderas Norlén i en intervju med SVT Nyheter.

Enligt talmannen finns det tre möjliga grundscenarier.

Statsministern avgår

Statsminister Magdalena Andersson (S) kan välja att avgå innan den nyvalda riksdagen samlas om två veckor.

– I så fall inleds genast en regeringsbildning som jag tar initiativ till och samråder med partiledarna om, säger Andreas Norlén till SVT.

Väljer att sitta kvar

Statsministern kan även välja att sitta kvar och invänta en kommande statsministeromröstning.

En sådan omröstning kommer att ske kort efter att den nyvalda riksdagen samlats.

– Antingen inväntar hon statsministeromröstningen eller så gör hon inte det. Det är ingenting som jag råder över. Det ligger i hennes händer, framhåller riksdagens talman.

Vinst eller förlust

En statsministeromröstning bäddar för ett tredje scenario.

En ny regeringsbildning efter omröstningen.

– I så fall inleds genast en regeringsbildning som jag tar initiativ till och samråder med partiledarna om, säger Andreas Norlén till SVT.

Ställningen just nu

Förändringen jämfört med valet 2018 i parantes.

Vänsterpartiet 6,7 (-1,3)

Socialdemokraterna 30,5 (+2,2)

Miljöpartiet 5,1 (+0,7)

Centern 6,7 (-1,9)

Liberalerna 4,6 (-0,9)

Moderaterna 19,1 (-0,7)

Kristdemokraterna 5,4 (-0,9)

Sverigedemokraterna 20,6 (+3,1)

S+V+MP+C 49,0

M+KD+SD+L 49,7

Mandatfördelning:

S+V+MP+C = 108 + 24 + 18 + 24 = 174

M+KD+SD+L = 67 + 19 + 73 + 16 = 175

Foto: Anders Löwdin

Text: Redaktionen

Anstormning till Sverige efter jättehöjning

2026 09 03

– Jag har aldrig upplevt något liknande.

Orden kommer från Leif Sjöberg, som har arbetat på Circle K i Charlottenberg i 40 år.

Nu upplever bensinstationen en anstormning som saknar motstycke. Orsaken är att bensin- och dieselpriserna i Norge har stigit kraftigt.

Bränslepriserna har skjutit i höjden på andra sidan gränsen sedan tillfälliga skattelättnader på bensin och diesel löpte ut i tisdags.

På flera platser i Norge har dieselpriset stigit från omkring 21 till 29 kronor per liter. Bensinpriset har i sin tur ökat från omkring 20 till 27 kronor per liter.

Priserna vid pump har ökat betydligt mer än vad skattehöjningen i sig motiverar, rapporterar DinSide.

Smäller till i helgen

Nu flockas norrmän till Sverige, där bensinen är cirka 10 kronor billigare per liter och dieseln omkring 7 kronor billigare.

– När jag tittar ut genom fönstret ser jag norska bilar köa för att tanka, säger Leif Sjöberg till DinSide.

– Jag förväntar mig att fredag och lördag blir väldigt hektiska. Det blir den första helgen efter skattehöjningen, tillägger han.

LÄS MER: Kraftigt orderlyft för Volvo

Ryssland, Belarus och Turkiet

Regeringen har gått fram med flera tillfälliga sänkningar av skatten på bränsle, vilket har lett till att Sverige har fått bland de lägsta bränslepriserna i Europa. Endast Ryssland, Belarus och Turkiet har noterat lägre priser vid pump under 2026, rapporterar DinSide.

Den första tillfälliga skattesänkningen i Sverige gäller under perioden 1 maj–30 september 2026 och motsvarar cirka 0,4 kronor per liter för diesel och cirka 1 krona per liter för bensin.

Den andra gäller under perioden 1 juli–30 november 2026 och uppgår till 2 kronor och 40 öre per liter.

När de tillfälliga sänkningarna löper ut väntas bränslepriserna stiga.

ANDRA LÄSER: Putin har stoppat möte – förbannad på USA

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

Kan snart smälla i Danmark – Ryssland taget på bar gärning

2026 09 03

Ryssland har tagits på bar gärning i att planera konkreta försök till sabotage i Danmark.

Det uppger den danska säkerhets- och underrättelsetjänsten PET.

Planerna är så tydliga och allvarliga att det är nödvändigt att varna allmänheten, menar Emil Græsholm, chef för kontraspionage på just PET.

– Det är inte bara en varning om att det kan komma till Danmark en dag. Vi ser redan planeringen nu. Väldigt konkret, säger han till Berlingske.

Uppmanar allmänheten

Det är första gången som PET ska ha avslöjat konkreta förberedelser för sabotage på dansk mark. I synnerhet är det företag inom försvarsindustrin med kopplingar till militärt bistånd i Ukraina som bedöms utgöra måltavlor.

Enligt PET är det den ryska säkerhetstjänsten som ligger bakom planeringen. Vanliga danskar uppges rekryteras via Telegram för att användas till dåden. Bland annat kan personer bli ombedda att fotografera känsliga platser och föremål, till exempel specifika företag.

Nu uppmanas därför allmänheten att kontakta polisen om de stöter på den här typen av uppmaningar.

– Budskapet är inte att man ska vara rädd, varken som granne till ett företag eller som vanlig medborgare. Vårt budskap är att vi kan se att man omedvetet kan bli en del av Rysslands sabotageplanering, säger Emil Græsholm.

Andra läser: Putins planer i papperskorgen – nattsvart för Ryssland

Högsta prioritet

Enligt PET är arbetet med detta specifika ryska hot högsta prioritet för den danska underrättelsetjänsten. Hur många fall som avslöjats vill Emil Græsholm inte berätta.

I december förra året uppgav företaget FIre Point att en ukrainsk vapenfabrik ska byggas på dansk mark, vilket fick Kreml att gå i taket. Danmark har tidigare varnat för att det är “90 procents risk” att Ryssland kommer att utföra attentat mot mål på dansk mark.

Tidigare i augusti sattes en anläggning tillhörandes försvarsföretaget Milrem Robotics i brand i Estland. Enligt den estniske premiärministern Kristen Michal kopplas Ryssland till det misstänkta sabotaget.

Igår uppgav Polens premiärminister Donald Tusk att den brand som uppstod i en drönarfabrik i landet tidigare i veckan sannolikt planerades av Ryssland.

Andra läser: Hotar med direktanfall – Ryssland kan slå till i Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen