VAL 2022: Talmannens besked – tre möjliga scenarier

2022 09 12

Det lutar åt att det blir maktskifte i Sverige kommande mandatperiod.

Högerblocket samlar i nuläget 175 mandat mot det rödgröna blockets 174.

Samtliga valdistrikt är räknade och nu återstår endast sena förtidsröster och utlandsröster. Ett definitivt valresultat presenteras på onsdag.

Magdalena Anderssons block kan fortfarande vinna, men mycket tyder på att högersidan behåller ledningen.

Så vad händer nu?

Det förklarar talmannen Anderas Norlén i en intervju med SVT Nyheter.

Enligt talmannen finns det tre möjliga grundscenarier.

Statsministern avgår

Statsminister Magdalena Andersson (S) kan välja att avgå innan den nyvalda riksdagen samlas om två veckor.

– I så fall inleds genast en regeringsbildning som jag tar initiativ till och samråder med partiledarna om, säger Andreas Norlén till SVT.

Väljer att sitta kvar

Statsministern kan även välja att sitta kvar och invänta en kommande statsministeromröstning.

En sådan omröstning kommer att ske kort efter att den nyvalda riksdagen samlats.

– Antingen inväntar hon statsministeromröstningen eller så gör hon inte det. Det är ingenting som jag råder över. Det ligger i hennes händer, framhåller riksdagens talman.

Vinst eller förlust

En statsministeromröstning bäddar för ett tredje scenario.

En ny regeringsbildning efter omröstningen.

– I så fall inleds genast en regeringsbildning som jag tar initiativ till och samråder med partiledarna om, säger Andreas Norlén till SVT.

Ställningen just nu

Förändringen jämfört med valet 2018 i parantes.

Vänsterpartiet 6,7 (-1,3)

Socialdemokraterna 30,5 (+2,2)

Miljöpartiet 5,1 (+0,7)

Centern 6,7 (-1,9)

Liberalerna 4,6 (-0,9)

Moderaterna 19,1 (-0,7)

Kristdemokraterna 5,4 (-0,9)

Sverigedemokraterna 20,6 (+3,1)

S+V+MP+C 49,0

M+KD+SD+L 49,7

Mandatfördelning:

S+V+MP+C = 108 + 24 + 18 + 24 = 174

M+KD+SD+L = 67 + 19 + 73 + 16 = 175

Foto: Anders Löwdin

Text: Redaktionen

JUST NU: Tyskland slår till mot ryska ”engångsagenter”

2025 10 31

Ryska ”engångsagenter” utgör ett hot mot Europas säkerhet.

Det slår Tyskland fast.

De europeiska politikerna har inte haft något svar på hur man ska bemöta den ryska strategin, där människor med koppling till Ryssland anlitas som en del av hybridkrigföringen mot Europa.

– Sabotörer av denna typ är kända som "lågnivåagenter" och är inte professionella spioner utan anlitas vanligtvis för små summor för att utföra mindre sabotagehandlingar, uppger Euronews.

– Efter att ha slutfört ett uppdrag "kasseras" de av de utländska operatörerna – troligen Ryssland och dess allierade – och används sällan igen.

Ny handlingsplan

De ryska "engångsagenterna" utgör ett hot mot den inre och yttre säkerheten i Europa.

Det är också svårt att avslöja dem.

Nu tillkännager Tysklands förbundskansler Friedrich Merz en ny omfattande handlingsplan för att motverka fenomenet.

Planen ska ses över av det nationella säkerhetsrådet.

– Innan försvar kan sättas in är det viktigt att definiera vilka åtgärder som räknas som hybridkrigföring, uppger Euronews.

Läs mer: Trump hävdar: Har fått tungt löfte av Kina

Varnar för förseningar

Analytiker menar att olika typer av attacker med kopplingar till Ryssland måste ses som hybridattacker.

– Incidenter som bränder, explosioner, olyckor, attacker, pro-ryska evenemang eller offentlig graffiti bör i allt högre grad bedömas som hybridoperationer, säger den österrikiske desinformationsanalytikern Dietmar Pichler, rapporterar Euronews.

Analytikern varnar också för att Europa måste svara snarast och att förseningar kan göra det svårare att komma åt problemen.

Kan misstolkas

Han framhåller också att det är viktigt att europeiska motaktioner inte kan misstolkas som offensiva attacker, utan endast försvarshandlingar.

– Om myndigheter inte kommunicerar tydligt – till exempel genom att förklara att åtgärderna är defensiva, inte offensiva – kan det orsaka stora problem i informationskriget, säger Dietmar Pichler.

Den senaste tidens ökning av luftrumskränkningar med ryska drönare belyser utmaningen.

– Att skjuta ner innebär alltid en risk för upptrappning, säger den tyska terrorismexperten Peter Neumann.

Läs mer: Ryssland bekräftar jätteproblem – går fyra gånger långsammare

Foto: No 10 resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skatteverket går ut med uppmaning – många gör samma miss

2025 10 31

En ny rapport visar att många gör samma miss i deklarationen.

För tre år sedan gjorde Skatteverket en kontroll för inkomståret 2020.

Kontrollerna gjorde på svenskar som har utländsk kapitalinkomst på minst 2 000 kronor.

Det var bara 22 procent av gruppen som inte omfattades av kontrollerna som redovisade sina uppgifter frivilligt i deklarationen.

Men av de som kontrollerades var siffran 65 procent.

Och effekten håller i sig.

– Vår analys visar att kontrollen medförde ett förändrat beteende som består även på sikt. Efter tre år var det fortsatt fler som redovisade utländska kapitalinkomster bland de som kontrollerades, säger Skatteverkets analytiker Daniel Hallberg, i ett uttalande.

– 31 procent av de kontrollerade tog upp inkomsten jämfört med 22 procent bland de övriga.

Oklart varför

Orsaken till underrapporteringen är oklar.

– Det kan vara medvetet undanhållande, men även omedvetna fel som beror på bristande regelkännedom. Enligt reglerna ska alla inkomster redovisas, även de som inte ska beskattas i Sverige, uppger Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Glädjebeskedet: “55 000 kronor billigare för husägare”

Vanligare bland unga

Den bristfällig redovisningen av utländsk kapitalinkomst är vanligare bland vissa ålders- och inkomstgrupper.

Det kan handla om okunskap eller missuppfattningar av Skatteverkets regler.

– Att felredovisningen är vanligare bland yngre och bland de med relativt låga tjänsteinkomster, och mestadels gäller relativt små belopp, talar för att det handlar om bristande regelkännedom och eventuellt även en missuppfattning av vilken information som Skatteverket har om individers utländska inkomster, säger Daniel Hallberg.

Nytt för i år

I år gjordes förändringar i hur utländska kapitalinkomster deklareras i Skatteverkets e-tjänst.

Redovisningen ska nu göras per land och i separata, utpekade fält i e-deklarationen där både belopp och land ska anges.

Genom informationsutbyte med andra länder får Skatteverket årligen in runt en miljon kontrolluppgifter för drygt en halv miljon svenskar.

Kontrolluppgifterna kommer från nästan 100 länder.

LÄS OCKSÅ: Oväntat ”bankmeddelande” skickas ut till svenskarna

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket resp Andrea Piacquadio

Text: Redaktionen