VAL 2022: Sverigedemokraterna står ensamma i klimatfrågan

2022 06 23

Sju av åtta riksdagspartier strävar efter att Sverige ska nå klimatmålet om att ha nettonollutsläpp 2045.

Sverigedemokraterna är det enda parti som inte ställer sig bakom målsättningen.

Inte hållbart

– Jag tror att det blir svårt att uppnå målen på ett sätt som blir samhällsekonomiskt hållbart. Det är väl den synen vi har, säger Martin Kinnunen, Sverigedemokraternas klimatpolitiska talesperson, till DN.

Han anklagar de andra partierna för att börjat i fel ände.

– Man har mejslat fram procentsiffror och årtal innan man haft en susning om hur man ska kunna nå dit.

Måste börja utomlands

Sverigedemokraterna ställer sig bakom Parisavtalet, vilket innebär att varje land tar ansvar för sina egna utsläpp och att rika länder förväntas gå i bräschen.

Martin Kinnunen framhäver dock att den största förändringen måste ske någon annanstans än i Sverige.

– Jag tycker att man måste se det globala perspektivet. Det har ingen betydelse var utsläppen bokförs någonstans, utan frågan är hur vi påverkar världens utsläpp och hur vi kan bidra till att andra länder också minskar sina utsläpp. Jag kan inte se att det har någon betydelse var utsläppen sker någonstans, säger han till DN.

”Djupt oroande”

Centerpartiets partiledare Annie Lööf är inte imponerad över Sverigedemokraternas klimatpolitik.

Hon riktar skarp kritik mot SD:s beslut att inte ställa sig bakom Sveriges klimatmål.

– Att det finns partier i Sveriges riksdag som vill ge SD makt över klimatpolitiken mitt under brinnande klimatkris är inte bara anmärkningsvärt. Det är djupt oroande, skriver hon på Twitter och tillägger:

– Ingen kan sedan komma och säga att man inte visste vad SD står för.

Foto: Riksdagen resp Centerpartiet

Text: Redaktionen

JUST NU: Nästan slut på dryck i Ryssland

2025 11 07

En populär sorts dryck i Ryssland är idag mycket svår att få tag på.

Ryssar får allt svårare att köpa importerade viner.

Det är bland annat sanktionerna från väst som har gjort utbudet knappt och priserna skyhöga, rapporterar Reuters.

Torkar ut hyllorna

Västerländska sanktioner, som införts efter invasionen av Ukraina, har kraftigt minskat tillgången på franska, italienska och sydamerikanska viner i Ryssland.

I Moskva och andra städer dominerar nu ryska, georgiska och armeniska viner.

För konsumenter som är vana vid utländska märken innebär det höga priser och ett begränsat urval.

– Importerat vin har förmodligen ökat med 30–40 procent i pris, säger Yury Yudich, chef för kommittén inom Restaurang- och Hotellföretagarnas förbund.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Drastisk nedgång

Enligt data från Eurostat importerade Ryssland bara cirka 126 000 ton vin från EU‑länder under 2023 – den lägsta siffran sedan 2004 då importen låg på cirka 87 000 ton.

Det är en minskning med omkring 25 % jämfört med samma period 2022, uppger Vinetur.

Sedan dess har situationen förvärrats ytterligare.

Lokala viner räcker inte

Trots att lokala vingårdar som Côte Rocheuse ökar produktionen, finns det fortfarande begränsningar.

Deras kapacitet är maximalt 500 000 flaskor per år, långt ifrån att ersätta de importerade märkena.

– Vi börjar öka produktionen, men vi har fortfarande en gräns på både vingårdar och produktion – 500 000 flaskor per år, säger Irina Yakovenko, chefs-vinmakare vid Côte Rocheuse.

Tvingas kompromissa

Många ryska vinälskare saknar nu sina favoritmärken och tvingas köpa lokala alternativ.

Priserna på importerade viner fortsätter att stiga, vilket drabbar hushållens plånböcker och gör vardagslyxen dyrare.

Men alla är inte negativa till utvecklingen.

– Jag vill att andra ska se Rysslands egna vinproduktion, så att de inte köper italienskt eller tyskt vin, utan vårt eget. Våra viner är de bästa, säger turisten Galina Romanova till Reuters, under sitt besök på en lokal vingård.

LÄS MER: Massabotage inne i Ryssland

Foto: A Popov

Text: Redaktionen

JUST NU: Pensionen höjs nästa år – men inte för alla

2025 11 07

Ett nytt besked visar att den som har jobbat får mer i plånboken.

Regeringen har fastställt inkomstindex och inkomstbasbelopp för 2026.

Detta innebär att nästa års uppräkning av inkomstpensionen blir större för de som har arbetat under sina liv än för de som lever på garantipension.

Inkomstpensionen ökar

Inkomstindex, som används för att räkna upp inkomstpensionen varje år, höjs från 220,23 under 2025 till 228,08 för 2026, en ökning med 3,56 procent.

Det betyder att den del av pensionen som baseras på hur mycket man arbetat och tjänat under livet ökar tydligt nästa år.

– I år ökar inkomstpensionen mer än garantipensionen. Det innebär att den som har jobbat mer får mer pengar i plånboken. Det är positivt. Det ska helt enkelt ha lönat sig att arbeta och att ha arbetat, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Inkomstindex beräknas varje år utifrån inkomster och ekonomins utveckling för att pensionerna ska följa arbetsinkomster och inte tappa i värde.

LÄS MER: Så gick bostadsmarknaden i oktober

Garantipensionen halkar efter

– Inkomstbasbeloppet för år 2026 har fastställts till 83 400 kronor. Inkomstbasbeloppet styr hur stor inkomst som försäkras i det allmänna ålderspensionssystemet. För 2026 uppgår den inkomsten till 56 050 kronor per månad, uppger regeringen.

Pensionen räknas bara upp till ett visst inkomsttak.

Tjänar du mer än 56 050 kronor i månaden påverkar det alltså inte hur mycket din allmänna pension ökar.

Skillnaderna växer

Garantipensionen, som ger stöd till dem med låg eller ingen arbetsinkomst, höjs med endast 0,7 procent nästa år.

Det innebär att pensionärer som nästan uteslutande lever på garantipension får betydligt mindre än de som arbetat.

För många pensionärer kan skillnaden mellan inkomstpension och garantipension bli märkbar redan från januari 2026.

Pensionsmyndigheten kommer i januari att informera varje pensionär om den individuella pensionens förändring.

LÄS MER: Norden: Bensinkedja går mot konkurs – har 430 stationer

Foto: N Andersson Regeringskansliet resp M Timberlake

Text: Redaktionen