VAL 2022: Styrkebesked för tre partier

2022 01 04

Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna har ett starkt utgångsläge inför valåret som nu inletts.

Det framgår i Demoskops nya undersökning av vilka sakfrågor som väljarna anser är viktigast just nu samt framförallt vilka partier som enligt väljarna har bäst politik på de olika sakfrågorna.

Väljarna rankar

Här är de fem sakfrågor som väljarna rankar allra högst för närvarande enligt Demoskops nya mätning som presenteras i Aftonbladet. Värdet avser andelen väljare som anser att det är en av de tre viktigaste sakfrågorna. Inom parentes ses förändringen i procentenheter jämfört med förra månaden.

Viktigaste sakfrågorna

▪1, Lag och ordning, 31 % (-2)

▪2, Miljö och klimat, 16 % (+1)

▪3, Vården 14 %, (+4)

▪4, Invandring, 13 % (-2)

▪5, Integration, 8 % (-1)

Sjukvården och Lag och ordning

Vården ökar mest i betydelse och är den av sakfrågorna som även ökar i placering då den klättrar från plats 4 till plats 3 i listan. I mätningar hos andra mätbolag ligger vården ofta ännu högre och i SVT Valus stora mätning på valdagen 2018 låg sjukvården i topp på 56 %, före lag och ordning som låg först på femte plats på 45 %.

Bästa politik inom respektive sakfråga

Minst lika viktigt är vilka partier som har den bästa politiken inom respektive sakfråga och där har nu Kristdemokraterna och Vänsterpartiet tappat.

Här följer Demoskopmätningens resultat för de 12 undersökta sakfrågorna.

🔵 Moderaterna – Bäst på 5 frågor (- 1 st)

▪Sveriges ekonomi

▪Jobben

▪Miljö och klimat

▪Försvaret

▪Företagande

🔴 Socialdemokraterna – Bäst på 4 frågor (+3 st)

▪Vården (tidigare KD)

▪Skola och barnomsorg

▪Äldreomsorg (tidigare KD)

▪Jämställdhet (tidigare V)

🟡 Sverigedemokraterna – Bäst på 3 frågor (+1 st)

▪Invandring

▪Integration

▪Lag och ordning (tidigare M)

ANALYS

Mätningen är viktig eftersom partierna har stora möjligheter att profilera sig på specifika frågor i en valkampanj. Det är lätt för många väljare att fokusera på ett begränsat antal frågor, till exempel 2-3 frågor och sedan välja det parti man anser är bäst på just den frågan.

Viktigt i valspurten

Det har funnits val då ekonomin dominerat totalt och det har funnits andra val då miljön eller sjukvården varit en dominerande fråga. Invandringen eller brottsligheten är andra centrala frågor med potential att fälla avgörandet för en hel del väljare i en valkampanj.

Därför är det viktigt att granska vilka fem frågor som finns på topplistan ovan och man kan bland annat se att Skolan inte finns med.

För tre av partierna är mätningen ett glatt besked.

Socialdemokraterna ökar brett

Från att endast ha varit bästa parti, i väljarna ögon, i en enda sakfråga har man nu norpat åt sig fyra sakfrågor. Det är en kraftig uppgång som kan kopplas till nya partiledaren tillika nya statsministern Magdalena Anderssons (S) popularitet. Hon är en starkare partiledare än Stefan Löven.

Samtidigt innebär S framgångar i mätningen dåliga nyheter för både KD och V som inte längre är bäst på någon sakfråga i mätningen.

Moderaterna bäst i flest frågor

För statsministerkandidaten Ulf Kristersson parti är mätningen också ett starkt besked. Visserligen tappar Moderaterna en fråga till SD men man dominerar inom de viktiga frågorna Ekonomi och Jobb och har dessutom sett till att Miljöpartiet inte längre är bästa parti på Miljö och klimat.

Mätningen utgör ett starkt utgångsläge för Moderaterna inför valåret.

Sverigedemokraterna kan fira

Det tredje partiet som har anledning att fira är SD som lyckas med två viktiga politiska konststycken. Dels har SD tagit över som bästa parti i den allra viktigaste frågan enligt mätningen – Lag och ordning. Dels finns alla SD:s tre sakfrågor på 5-i-topp-listan.

Kämpigt för V, C, KD, MP och L

För alla de andra fem partierna är mätningen dyster läsning. Att inte vara bäst i en enda fråga är ett svaghetstecken inför valåret och nu kan man vänta sig att Vänstern, Centern, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna lägger in en extra växel för att profilera sig inom sina favoritfrågor.

Men det är minst lika viktigt för partierna att tänka igenom om de har några frågor där de är extra svaga och där de kan tappa väljare om de anses ha en alltför orealistisk eller impopulär politik.

Läs hela mätningen här i Aftonbladet.


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 30

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR. 

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen. 

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan. 

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen