VAL 2022: Storbråk under gårdagens partiledardebatt

2022 08 18

Det hettade till gånger två under gårdagens partiledardebatt i Aftonbladet.

Programledare Robert Aschberg gick hårt åt Jimmie Åkesson (SD) och Ebba Busch (KD).

”Skitsnack”

Efter SD-ledarens inledande anförande i debatten blev det Robert Aschbergs tur att ställa frågor.

Programledaren plockade fram en debattartikel, undertecknad av Jimmie Åkesson, och frågade:

– 2010 skrev du en debattartikel i Aftonbladet, att ökningen av muslimer är det största utländska hotet sedan andra världskriget. Vidhåller du den åsikten?

– För det första var det 2009. För det andra så skrev jag inte så, svarade SD-ledaren och bad Aschberg att omformulera frågan.

Programledaren påpekade att han läst artikeln väldigt noga.

– Då får du läsa den en gång till, betonade Jimmie Åkesson.

Ett svar som Robert Aschberg kallade för ”skitsnack”.

Kritik efter debatten

Efter debatten riktade Jimmie Åkesson kritik mot programledarens agerande.

– Han valde att citera mig på ett felaktigt sätt, jag påpekade det och då hävdade han att han hade rätt. Han påstod att jag hade sagt något om muslimer, det har jag inte. Däremot har jag sagt att det svenska samhällets anpassning till muslimska värderingar är ett stort problem. Och det hävdar jag fortfarande, säger han till Expressen.

Robert Aschberg står fast vid sitt uttalande.

– Jag har lusläst den gång på gång för att kunna ställa frågan på det sätt jag gjorde, det är inget tvivel om det om man tittar på de sista utgångarna, men det kan folk läsa själva, säger han till Expressen.

Debattartikeln

I debattartikeln från 2009 “Åkesson: Muslimerna är vårt största utländska hot”, skrev Jimmie Åkesson följande:

”Allt detta är i dag en del av den svenska verkligheten. Frågan är hur det ser det ut om ytterligare några decennier, när den muslimska befolkningen, om nuvarande takt håller i sig, har flerdubblats i storlek och många av Europas större städer, inklusive Malmö, med största sannolikhet har en muslimsk majoritet.

Den mångkulturella samhällseliten ser kanske denna framtid som en färgglad intressant förändring av ett Sverige och Europa som man allt som oftast förnekar ens någonsin har varit ”svenskt” eller ”europeiskt”.

Som sverigedemokrat ser jag detta som vårt största utländska hot sedan andra världskriget och jag lovar att göra allt som står i min makt för att vända trenden när vi går till val nästa år.”

”Bjäbba inte”

I debattens slutskede var det dags igen.

Då utbröt en konflikt mellan Ebba Busch (KD) och Robert Aschberg.

KD-ledaren reagerade på att Märta Stenevi (MP) hävdade att Nooshi Dadgostar (V) fått fler repliker än henne.

Ebba Busch ryckte in, vände sig till programledaren och frågade om det stämde.

– Jag tycker det är rimligt att alla partier behandlas rättvist i en valdebatt, betonade KD-ledaren.

Det fick Robert Aschberg att ryta ifrån.

– Nu ska jag ställa frågor till Annie Lööf, bjäbba inte, svarade Aschberg.

Upprörda känslor

Programledarens svar kritiseras.

– Aschberg skulle aldrig någonsin säga till en manlig partiledare att "inte bjäbba", skriver en användare på Twitter.

– Vad är det för fel på Robert Aschberg? Skriker flera gånger åt en kvinnlig partiledare att "sluta bjäbba”. Ovärdigt Aftonbladet, skriver en annan.

Foto: J. Gomez

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen