VAL 2022: Storbråk under gårdagens partiledardebatt

2022 08 18

Det hettade till gånger två under gårdagens partiledardebatt i Aftonbladet.

Programledare Robert Aschberg gick hårt åt Jimmie Åkesson (SD) och Ebba Busch (KD).

”Skitsnack”

Efter SD-ledarens inledande anförande i debatten blev det Robert Aschbergs tur att ställa frågor.

Programledaren plockade fram en debattartikel, undertecknad av Jimmie Åkesson, och frågade:

 – 2010 skrev du en debattartikel i Aftonbladet, att ökningen av muslimer är det största utländska hotet sedan andra världskriget. Vidhåller du den åsikten?

– För det första var det 2009. För det andra så skrev jag inte så, svarade SD-ledaren och bad Aschberg att omformulera frågan.

Programledaren påpekade att han läst artikeln väldigt noga.

– Då får du läsa den en gång till, betonade Jimmie Åkesson.

Ett svar som Robert Aschberg kallade för ”skitsnack”.

Kritik efter debatten

Efter debatten riktade Jimmie Åkesson kritik mot programledarens agerande.

– Han valde att citera mig på ett felaktigt sätt, jag påpekade det och då hävdade han att han hade rätt. Han påstod att jag hade sagt något om muslimer, det har jag inte. Däremot har jag sagt att det svenska samhällets anpassning till muslimska värderingar är ett stort problem. Och det hävdar jag fortfarande, säger han till Expressen.

Robert Aschberg står fast vid sitt uttalande.

– Jag har lusläst den gång på gång för att kunna ställa frågan på det sätt jag gjorde, det är inget tvivel om det om man tittar på de sista utgångarna, men det kan folk läsa själva, säger han till Expressen.

Debattartikeln

I debattartikeln från 2009 “Åkesson: Muslimerna är vårt största utländska hot”, skrev Jimmie Åkesson följande:

”Allt detta är i dag en del av den svenska verkligheten. Frågan är hur det ser det ut om ytterligare några decennier, när den muslimska befolkningen, om nuvarande takt håller i sig, har flerdubblats i storlek och många av Europas större städer, inklusive Malmö, med största sannolikhet har en muslimsk majoritet.

Den mångkulturella samhällseliten ser kanske denna framtid som en färgglad intressant förändring av ett Sverige och Europa som man allt som oftast förnekar ens någonsin har varit ”svenskt” eller ”europeiskt”.

Som sverigedemokrat ser jag detta som vårt största utländska hot sedan andra världskriget och jag lovar att göra allt som står i min makt för att vända trenden när vi går till val nästa år.”

”Bjäbba inte”

I debattens slutskede var det dags igen.

Då utbröt en konflikt mellan Ebba Busch (KD) och Robert Aschberg.

KD-ledaren reagerade på att Märta Stenevi (MP) hävdade att Nooshi Dadgostar (V) fått fler repliker än henne.

Ebba Busch ryckte in, vände sig till programledaren och frågade om det stämde.

– Jag tycker det är rimligt att alla partier behandlas rättvist i en valdebatt, betonade KD-ledaren.

Det fick Robert Aschberg att ryta ifrån.

– Nu ska jag ställa frågor till Annie Lööf, bjäbba inte, svarade Aschberg.

Upprörda känslor

Programledarens svar kritiseras.

– Aschberg skulle aldrig någonsin säga till en manlig partiledare att "inte bjäbba", skriver en användare på Twitter.

– Vad är det för fel på Robert Aschberg? Skriker flera gånger åt en kvinnlig partiledare att "sluta bjäbba”. Ovärdigt Aftonbladet, skriver en annan.

Foto: J. Gomez

Text: Redaktionen


NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet. 

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


12 okt 26

”Kastar in handduken” – nya uppgifter om regeringsbildningen

2026 10 12

På tisdag ska Magdalena Andersson (S) träffa talmannen Andreas Norlén.

Under mötet ska S-ledaren redogöra för hur sonderingsuppdraget har gått och sina möjligheter att bilda en ny regering.

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

Enligt källor med insyn i förhandlingarna är det mycket osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister.

– Det vore förvånande om det skedde ett genombrott före tisdag. Troligast är att Magdalena Andersson kastar in handduken, säger en källa till DN.

Hävdar: Nödvändig motgång

Magdalena Andersson (S) har dock inte gett upp hoppet om att bli statsminister. En annan källa med insyn i förhandlingarna framhåller att det kan vara nödvändigt för S-ledaren att fällas i en första statsministeromröstning.  

– Det kanske behövs en omröstning för att sätta mer press på de inblandade partierna, säger personen till tidningen.

Stor frustration

Centerpartiets och Vänsterpartiets röda linjer ligger kvar, vilket har fått förhandlingarna på den rödgröna sidan att stagnera.

Flera tunga S-profiler har riktat skarp kritik mot regeringsprocessen,

– Nu räknar alla med att ingenting kommer att hända förrän det skett två kanske tre misslyckade statsministeromröstningar, sade en högt uppsatt socialdemokrat till Expressen förra veckan.

– Det är inte klokt. Den här modellen för regeringsbildning underlättar småpartiers krångel, tillade S-toppen.

Läs också: USA vill flytta trupper i Europa

FAKTA: Statsministeromröstningar i Sverige

- När talmannen presenterar sitt förslag till statsminister uppger hen samtidigt vilka partier som ska ingå i regeringen. Målet är att hitta den statsministerkandidat som har störst möjlighet att bilda en regering som har tillräckligt stöd i riksdagen.

- Talmannens förslag till statsminister bordläggs en andra gång och ska därefter prövas av riksdagsledamöterna i kammaren i en omröstning senast på fjärde dagen efter den dag då förslaget lagts fram.

- Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot förslaget går det inte igenom. Annars är det godkänt.

Källa: Riksdagen

Läs också: Flera republikaner går emot Trump

Foto: Melker Dahlstrand, Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen