VAL 2022: Storbråk under gårdagens partiledardebatt

2022 08 18

Det hettade till gånger två under gårdagens partiledardebatt i Aftonbladet.

Programledare Robert Aschberg gick hårt åt Jimmie Åkesson (SD) och Ebba Busch (KD).

”Skitsnack”

Efter SD-ledarens inledande anförande i debatten blev det Robert Aschbergs tur att ställa frågor.

Programledaren plockade fram en debattartikel, undertecknad av Jimmie Åkesson, och frågade:

– 2010 skrev du en debattartikel i Aftonbladet, att ökningen av muslimer är det största utländska hotet sedan andra världskriget. Vidhåller du den åsikten?

– För det första var det 2009. För det andra så skrev jag inte så, svarade SD-ledaren och bad Aschberg att omformulera frågan.

Programledaren påpekade att han läst artikeln väldigt noga.

– Då får du läsa den en gång till, betonade Jimmie Åkesson.

Ett svar som Robert Aschberg kallade för ”skitsnack”.

Kritik efter debatten

Efter debatten riktade Jimmie Åkesson kritik mot programledarens agerande.

– Han valde att citera mig på ett felaktigt sätt, jag påpekade det och då hävdade han att han hade rätt. Han påstod att jag hade sagt något om muslimer, det har jag inte. Däremot har jag sagt att det svenska samhällets anpassning till muslimska värderingar är ett stort problem. Och det hävdar jag fortfarande, säger han till Expressen.

Robert Aschberg står fast vid sitt uttalande.

– Jag har lusläst den gång på gång för att kunna ställa frågan på det sätt jag gjorde, det är inget tvivel om det om man tittar på de sista utgångarna, men det kan folk läsa själva, säger han till Expressen.

Debattartikeln

I debattartikeln från 2009 “Åkesson: Muslimerna är vårt största utländska hot”, skrev Jimmie Åkesson följande:

”Allt detta är i dag en del av den svenska verkligheten. Frågan är hur det ser det ut om ytterligare några decennier, när den muslimska befolkningen, om nuvarande takt håller i sig, har flerdubblats i storlek och många av Europas större städer, inklusive Malmö, med största sannolikhet har en muslimsk majoritet.

Den mångkulturella samhällseliten ser kanske denna framtid som en färgglad intressant förändring av ett Sverige och Europa som man allt som oftast förnekar ens någonsin har varit ”svenskt” eller ”europeiskt”.

Som sverigedemokrat ser jag detta som vårt största utländska hot sedan andra världskriget och jag lovar att göra allt som står i min makt för att vända trenden när vi går till val nästa år.”

”Bjäbba inte”

I debattens slutskede var det dags igen.

Då utbröt en konflikt mellan Ebba Busch (KD) och Robert Aschberg.

KD-ledaren reagerade på att Märta Stenevi (MP) hävdade att Nooshi Dadgostar (V) fått fler repliker än henne.

Ebba Busch ryckte in, vände sig till programledaren och frågade om det stämde.

– Jag tycker det är rimligt att alla partier behandlas rättvist i en valdebatt, betonade KD-ledaren.

Det fick Robert Aschberg att ryta ifrån.

– Nu ska jag ställa frågor till Annie Lööf, bjäbba inte, svarade Aschberg.

Upprörda känslor

Programledarens svar kritiseras.

– Aschberg skulle aldrig någonsin säga till en manlig partiledare att "inte bjäbba", skriver en användare på Twitter.

– Vad är det för fel på Robert Aschberg? Skriker flera gånger åt en kvinnlig partiledare att "sluta bjäbba”. Ovärdigt Aftonbladet, skriver en annan.

Foto: J. Gomez

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år.

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba.

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension.

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år.

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

FHM går ut med virusvarning – sätter upp skyltar i Sverige

2026 05 20

Folkhälsomyndigheten har på onsdagen fattat beslut om att gå ut med viktig information.

Världshälsoorganisationen, WHO, har utfärdat internationellt nödläge.

Detta efter att 600 fall av ebola konstaterats under det utbrott som pågår i Kongo-Kinshasa och Uganda.

Enligt UD befinner sig omkring 200 svenskar i länderna som drabbats, skriver DN.

Nu agerar Folkhälsomyndigheten.

Skyltar kommer att sättas upp på svenska flygplatser för att uppmana resenärer att söka vård omedelbart om man uppvisar symtom.

– Det går inte att helt utesluta importfall. Vid minsta symptom om man reser in från de här länderna ska man kontakta hälso- och sjukvården, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), till SR.

Följer utvecklingen

Det pågående utbrottet bedöms av WHO som ett regionalt hot. Folkhälsomyndigheten, som i måndags gick ut med att man följer utvecklingen och kontinuerligt tar del av information från WHO, betraktar därför skyltkampanjen som en säkerhetsåtgärd.

– Ebolavirus smittar framförallt vid mycket nära kontakt med en sjuk person som har tydliga symtom, förklarar myndigheten.

Inget vaccin

Virusvarianten som orsakat det senaste utbrottet är den så kallade Bundibugyo. Den upptäcktes 2007 och har tidigare orsakat två andra smittutbrott.

Det finns inget vaccin eller behandling.

Majoriteten av svenskarna i de drabbade områdena befinner sig i Kongo-Kinshasa och Ugandas huvudstäder, enligt UD.

Enligt Jakob Forssmed står Sverige rustat om viruset träffas på även på svensk mark.

– Vi är ett referenslaboratorium i Europa för ebola, vi har möjligheter till diagnostik dygnet runt och vi har också kapacitet på våra högisoleringsvård som finns i Sverige. Därför är det viktigt att ha den här informationen på plats på flygplatserna, säger ministern.

Ebolasmittan är inte luftburen utan sprids framför allt när en sjuk person vårdas i hemmet eller på sjukhus utan skyddsåtgärder.

– Insjuknandet sker snabbt i influensaliknande symtom som hög feber, huvudvärk, halsont, mag- och tarmsymtom samt muskelsmärtor. I slutet av sjukdomsförloppet kan blödningar uppstå på huden och i inre organ, uppger Folkhälsomyndigheten.

Inkubationstiden är mellan 2-21 dagar.

Foto: Kjell-Olof Hedlund/Folkhälsomyndigheten resp C. Lendl

Text: Redaktionen