VAL 2022: Storbråk under gårdagens partiledardebatt

2022 08 18

Det hettade till gånger två under gårdagens partiledardebatt i Aftonbladet.

Programledare Robert Aschberg gick hårt åt Jimmie Åkesson (SD) och Ebba Busch (KD).

”Skitsnack”

Efter SD-ledarens inledande anförande i debatten blev det Robert Aschbergs tur att ställa frågor.

Programledaren plockade fram en debattartikel, undertecknad av Jimmie Åkesson, och frågade:

 – 2010 skrev du en debattartikel i Aftonbladet, att ökningen av muslimer är det största utländska hotet sedan andra världskriget. Vidhåller du den åsikten?

– För det första var det 2009. För det andra så skrev jag inte så, svarade SD-ledaren och bad Aschberg att omformulera frågan.

Programledaren påpekade att han läst artikeln väldigt noga.

– Då får du läsa den en gång till, betonade Jimmie Åkesson.

Ett svar som Robert Aschberg kallade för ”skitsnack”.

Kritik efter debatten

Efter debatten riktade Jimmie Åkesson kritik mot programledarens agerande.

– Han valde att citera mig på ett felaktigt sätt, jag påpekade det och då hävdade han att han hade rätt. Han påstod att jag hade sagt något om muslimer, det har jag inte. Däremot har jag sagt att det svenska samhällets anpassning till muslimska värderingar är ett stort problem. Och det hävdar jag fortfarande, säger han till Expressen.

Robert Aschberg står fast vid sitt uttalande.

– Jag har lusläst den gång på gång för att kunna ställa frågan på det sätt jag gjorde, det är inget tvivel om det om man tittar på de sista utgångarna, men det kan folk läsa själva, säger han till Expressen.

Debattartikeln

I debattartikeln från 2009 “Åkesson: Muslimerna är vårt största utländska hot”, skrev Jimmie Åkesson följande:

”Allt detta är i dag en del av den svenska verkligheten. Frågan är hur det ser det ut om ytterligare några decennier, när den muslimska befolkningen, om nuvarande takt håller i sig, har flerdubblats i storlek och många av Europas större städer, inklusive Malmö, med största sannolikhet har en muslimsk majoritet.

Den mångkulturella samhällseliten ser kanske denna framtid som en färgglad intressant förändring av ett Sverige och Europa som man allt som oftast förnekar ens någonsin har varit ”svenskt” eller ”europeiskt”.

Som sverigedemokrat ser jag detta som vårt största utländska hot sedan andra världskriget och jag lovar att göra allt som står i min makt för att vända trenden när vi går till val nästa år.”

”Bjäbba inte”

I debattens slutskede var det dags igen.

Då utbröt en konflikt mellan Ebba Busch (KD) och Robert Aschberg.

KD-ledaren reagerade på att Märta Stenevi (MP) hävdade att Nooshi Dadgostar (V) fått fler repliker än henne.

Ebba Busch ryckte in, vände sig till programledaren och frågade om det stämde.

– Jag tycker det är rimligt att alla partier behandlas rättvist i en valdebatt, betonade KD-ledaren.

Det fick Robert Aschberg att ryta ifrån.

– Nu ska jag ställa frågor till Annie Lööf, bjäbba inte, svarade Aschberg.

Upprörda känslor

Programledarens svar kritiseras.

– Aschberg skulle aldrig någonsin säga till en manlig partiledare att "inte bjäbba", skriver en användare på Twitter.

– Vad är det för fel på Robert Aschberg? Skriker flera gånger åt en kvinnlig partiledare att "sluta bjäbba”. Ovärdigt Aftonbladet, skriver en annan.

Foto: J. Gomez

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish. 

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring. 

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning. 

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka. 

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden. 

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna. 

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen