VAL 2022: Storbråk under gårdagens partiledardebatt

2022 08 18

Det hettade till gånger två under gårdagens partiledardebatt i Aftonbladet.

Programledare Robert Aschberg gick hårt åt Jimmie Åkesson (SD) och Ebba Busch (KD).

”Skitsnack”

Efter SD-ledarens inledande anförande i debatten blev det Robert Aschbergs tur att ställa frågor.

Programledaren plockade fram en debattartikel, undertecknad av Jimmie Åkesson, och frågade:

– 2010 skrev du en debattartikel i Aftonbladet, att ökningen av muslimer är det största utländska hotet sedan andra världskriget. Vidhåller du den åsikten?

– För det första var det 2009. För det andra så skrev jag inte så, svarade SD-ledaren och bad Aschberg att omformulera frågan.

Programledaren påpekade att han läst artikeln väldigt noga.

– Då får du läsa den en gång till, betonade Jimmie Åkesson.

Ett svar som Robert Aschberg kallade för ”skitsnack”.

Kritik efter debatten

Efter debatten riktade Jimmie Åkesson kritik mot programledarens agerande.

– Han valde att citera mig på ett felaktigt sätt, jag påpekade det och då hävdade han att han hade rätt. Han påstod att jag hade sagt något om muslimer, det har jag inte. Däremot har jag sagt att det svenska samhällets anpassning till muslimska värderingar är ett stort problem. Och det hävdar jag fortfarande, säger han till Expressen.

Robert Aschberg står fast vid sitt uttalande.

– Jag har lusläst den gång på gång för att kunna ställa frågan på det sätt jag gjorde, det är inget tvivel om det om man tittar på de sista utgångarna, men det kan folk läsa själva, säger han till Expressen.

Debattartikeln

I debattartikeln från 2009 “Åkesson: Muslimerna är vårt största utländska hot”, skrev Jimmie Åkesson följande:

”Allt detta är i dag en del av den svenska verkligheten. Frågan är hur det ser det ut om ytterligare några decennier, när den muslimska befolkningen, om nuvarande takt håller i sig, har flerdubblats i storlek och många av Europas större städer, inklusive Malmö, med största sannolikhet har en muslimsk majoritet.

Den mångkulturella samhällseliten ser kanske denna framtid som en färgglad intressant förändring av ett Sverige och Europa som man allt som oftast förnekar ens någonsin har varit ”svenskt” eller ”europeiskt”.

Som sverigedemokrat ser jag detta som vårt största utländska hot sedan andra världskriget och jag lovar att göra allt som står i min makt för att vända trenden när vi går till val nästa år.”

”Bjäbba inte”

I debattens slutskede var det dags igen.

Då utbröt en konflikt mellan Ebba Busch (KD) och Robert Aschberg.

KD-ledaren reagerade på att Märta Stenevi (MP) hävdade att Nooshi Dadgostar (V) fått fler repliker än henne.

Ebba Busch ryckte in, vände sig till programledaren och frågade om det stämde.

– Jag tycker det är rimligt att alla partier behandlas rättvist i en valdebatt, betonade KD-ledaren.

Det fick Robert Aschberg att ryta ifrån.

– Nu ska jag ställa frågor till Annie Lööf, bjäbba inte, svarade Aschberg.

Upprörda känslor

Programledarens svar kritiseras.

– Aschberg skulle aldrig någonsin säga till en manlig partiledare att "inte bjäbba", skriver en användare på Twitter.

– Vad är det för fel på Robert Aschberg? Skriker flera gånger åt en kvinnlig partiledare att "sluta bjäbba”. Ovärdigt Aftonbladet, skriver en annan.

Foto: J. Gomez

Text: Redaktionen

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen