VAL 2022: Skarp kritik mot Valmyndigheten

2022 09 09

Punktskriftskuvert för synskadade väljare innehöll andra valsedlar än vad som stod på kuvertet.

Det menar Synskadades riksförbund som nu slår larm om Valmyndighetens misstag, rapporterar Sveriges Radio.

Flera medlemmar ska ha fått hem punktskriftskuvert där ett parti stod på själva kuvertet, men där innehållet bestod av valsedlar från ett helt annat parti.

– Tre personer har hört av sig till oss och upptäckt att i materialet från Valmyndigheten har det i de punktskriftsmärkta kuverten legat ett annat partis valsedel, säger Niklas Mattsson, ordförande i Synskadades riksförbund.

Haft problem förr

Det är inte känt exakt hur många fall det rör sig om.

Inte heller vilka partier som fått sina valsedlar utbytta.

Och enligt Niklas Matsson är det inte första gången förbundet stöter på patrull med Valmyndigheten.

Sedan augusti har förbundet fått in flera klagomål på att medlemmar inte fått hem valsedlar man beställt.

“Fruktansvärt upprörande”

Eftersom omständigheterna precis nyligen upptäckts har det inte hunnit anmälas.

Valmyndigheten vill inte heller kommentera ärendet i nuläget.

– Det är fruktansvärt upprörande att Valmyndigheten, som ska vara en garant för valsäkerhet, begår detta misstag, säger Niklas Mattsson.

Uppdrag att säkra valhemligheten

I somras fick Valmyndigheten uppdraget av regeringen att ta fram hjälpmedel som skulle ge synskadade möjlighet att personrösta utan hjälp, skriver SVT.

Syftet var att säkra valhemligheten.

“Påtalat bristerna”

– Vi har i flera val påtalat de bristande möjligheterna för personer med synnedsättning att personrösta. Det är viktigt att valhemligheten värnas för alla röstande, sade Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist i ett pressmeddelande i juli.

Senast i november 2024 ska myndigheten ha redovisat sina resultat för regeringen.

De nya metoderna skulle därför kunna användas i valet 2026.

450 000 synskadade i landet

Synskadades riksförbund består av 12 000 medlemmar.

Omkring 8 500 av dem är synskadade.

Enligt SVT finns det dock cirka 450 000 personer i hela landet med olika grad av synsvårigheter som potentiellt behöver stöd att lägga sin röst i de allmänna valen.

Foto: Valmyndigheten

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen