VAL 2022: SD har förlorat kampen om andraplatsen

2022 06 10

Det är högst osäkert om Sverigedemokraterna kommer att överträffa sitt valresultat från 2018.

Det indikerar SvD:s sammanställande undersökningsmodell ”Vem vinner valet?”.

Tappat mark till M

Undersökningen visar även att SD ser ut att ha förlorat kampen om att bli Sveriges andra största parti.

Enligt modellens siffror är det ungefär 80 procents chans att Moderaterna gör ett bättre val än SD. I mitten av mandatperioden var den siffran omkring 50 procent, rapporterar SvD.

Då nosade SD på 25 procent i opinionsmätningarna.

”Väldigt överraskande”

Ett tag var det nästan 50/50 där. Kampen om andraplatsen var mycket mer spännande för ett halvår sedan. Det skulle vara väldigt överraskande om SD slog M i ett val i dag, säger Jens Finnäs till SvD.

Han är datajournalist på Newsworthy och har varit delaktig i arbetet med modellen.

Största parti

För drygt två år sedan var det positivare tongångar hos många SD-anhängare. Den 20 februari 2020 var Sverigedemokraterna största parti i en mätning från Novus/SVT.

SD noterade 23,9 procent i mätningen.

Sverigedemokraterna växte i samma takt som Socialdemokraterna tappade väljare, rapporterade SVT.

Nu är läget annorlunda.

Enligt Ann-Cathrine Jungar, forskare om populistiska och högerradikala politiska partier vid Södertörns högskola, beror det på att andra partier har anpassat sig.

Större konkurrens

– Andra partier till både höger och vänster försöker konkurrera med SD:s politik om att begränsa invandringen och skärpa kraven på integration och brottslighet. Att SD fått större konkurrens kan vara en faktor, säger hon till SvD.

Så fungerar ”Vem vinner valet”

Modellen letar mönster i historiska data och justerar och kombinerar olika opinionsmätningar, för att göra en bedömning av vilka valutgångar som är realistiska. Den skiljer sig från vanliga så kallade poll of polls på flera sätt:

  • Alla opinionsmätningar och valresultat sedan 2002 tas med i analysen.
  • Historiska fel hos opinionsinstituten beaktas.
  • Modellen räknar ut sannolikheten för olika valresultat.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen


Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen