VAL 2022: SD har förlorat kampen om andraplatsen

2022 06 10

Det är högst osäkert om Sverigedemokraterna kommer att överträffa sitt valresultat från 2018.

Det indikerar SvD:s sammanställande undersökningsmodell ”Vem vinner valet?”.

Tappat mark till M

Undersökningen visar även att SD ser ut att ha förlorat kampen om att bli Sveriges andra största parti.

Enligt modellens siffror är det ungefär 80 procents chans att Moderaterna gör ett bättre val än SD. I mitten av mandatperioden var den siffran omkring 50 procent, rapporterar SvD.

Då nosade SD på 25 procent i opinionsmätningarna.

”Väldigt överraskande”

Ett tag var det nästan 50/50 där. Kampen om andraplatsen var mycket mer spännande för ett halvår sedan. Det skulle vara väldigt överraskande om SD slog M i ett val i dag, säger Jens Finnäs till SvD.

Han är datajournalist på Newsworthy och har varit delaktig i arbetet med modellen.

Största parti

För drygt två år sedan var det positivare tongångar hos många SD-anhängare. Den 20 februari 2020 var Sverigedemokraterna största parti i en mätning från Novus/SVT.

SD noterade 23,9 procent i mätningen.

Sverigedemokraterna växte i samma takt som Socialdemokraterna tappade väljare, rapporterade SVT.

Nu är läget annorlunda.

Enligt Ann-Cathrine Jungar, forskare om populistiska och högerradikala politiska partier vid Södertörns högskola, beror det på att andra partier har anpassat sig.

Större konkurrens

– Andra partier till både höger och vänster försöker konkurrera med SD:s politik om att begränsa invandringen och skärpa kraven på integration och brottslighet. Att SD fått större konkurrens kan vara en faktor, säger hon till SvD.

Så fungerar ”Vem vinner valet”

Modellen letar mönster i historiska data och justerar och kombinerar olika opinionsmätningar, för att göra en bedömning av vilka valutgångar som är realistiska. Den skiljer sig från vanliga så kallade poll of polls på flera sätt:

  • Alla opinionsmätningar och valresultat sedan 2002 tas med i analysen.
  • Historiska fel hos opinionsinstituten beaktas.
  • Modellen räknar ut sannolikheten för olika valresultat.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen


28 januari 2026

LARMET: ”Bensin- och dieselbilar i fritt fall”

2026 01 29

Bilmarknaden växer i Europa.

Antalet nyregistrerade bilar i EU ökade med 1,8 procent 2025 jämfört med föregående år.

Det visar färsk statistik från ACEA (European Automobile Manufacturers Association), som förenar Europas 17 största tillverkare av bilar, lastbilar, skåpbilar och bussar.

Tillväxten för elbilar sticker ut i statistiken. Under 2025 stod elbilar för 17,4 procent av EU:s marknadsandel, jämfört med 13,6 procent året innan.

Hybridbilar stod för 34,5 procent av marknaden och förblir därmed det föredragna valet bland EU:s bilförare. 

Samtidigt sjönk den sammanlagda marknadsandelen för bensin- och dieselbilar kraftigt – från 45,2 procent 2024 till 35,5 procent 2025.

”Fritt fall”

Försäljningen av bensinbilar i EU sjönk med 18,7 procent jämfört med föregående år. Trenden syns på alla större marknader. Frankrike upplevde den brantaste nedgången, med 32 procent, följt av Tyskland (-21,6 procent), Italien (-18,2 procent) och Spanien (-16 procent).

Samtidigt minskade försäljningen av dieselbilar med hela 24,4 procent under året.

Bilsajten Carup kallar det för ett ”mörkt år” för bilar som drivs av fossila bränslen.

– Försäljningen av bensin- och dieselbilar är fritt fall i Europa, skriver sajtens skribent Maths Nilsson.

TABELL: Antalet nyregistrerade bilar i EU

-  3 733 325 hybridbilar

- 2 889 298 bensin- och dieselbilar

- 1 880 370 elbilar

LÄS MER: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

FAKTA: ACEA

- European Automobile Manufacturers' Association (ACEA) representerar de 17 stora Europabaserade tillverkarna av bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar: BMW Group, DAF Trucks, Daimler Truck, Ferrari, Ford of Europe, Honda Motor Europe, Hyundai Motor Europe, Iveco Group, JLR, Mercedes-Benz, Nissan, Renault Group, Stellantis, Toyota Motor Europe, TRATON GROUP, Volkswagen Group och Volvo Group.

Källa: ACEA

LÄS OCKSÅ: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa 

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen