VAL 2022: Så vill regeringen halvera elpriset

2022 09 02

Frikoppla elpriserna på Europas elmarknad från ”de orimliga gaspriserna som Ryssland skapat”.

Det föreslår regeringen i dag.

På en pressträff meddelar statsminister Magdalena Andersson (S) att regeringen vill agera på EU-nivå för att få ner priserna i Europa.

– Mitt besked är tydligt. Regeringen kommer inte att lämna svenska hushåll och företag åt sitt öde. Det här är en europeisk kris och jag är stolt över att Sverige är med och försvarar Europa mot Rysslands energikrig. Europas elmarknad är sårbar och det är inte rimligt att svenska hushåll och företag ska betala skyhöga priser för att våra grannländer är beroende av rysk gas. Därför vill regeringen att elpriserna på Europas elmarknad ska frikopplas från de orimliga gaspriserna som Ryssland har skapat, säger Magdalena Andersson.

Statsministern beskriver dagens besked som ”ett mycket radikalt förslag” och menar att den nya elprismodellen skulle innebära minst en halvering av elpriset i södra Sverige.

”Energikrig mot Europa”

Regeringen beskriver Rysslands agerande på energimarknaden som “ett energikrig riktat mot Europa.”

– Energikriget påverkar även Sverige främst genom elpriset i de södra delarna av landet, där elpriserna är tätt sammankopplade till gasberoende el på kontinenten. Sverige befinner sig i ett sällsynt ansträngt energiläge som förstärks när Ringhals kärnkraftverk tas ur drift under hösten, på grund av en skada, skriver Socialdemokraterna i ett pressmeddelande.

Flera steg

Det krävs flera steg innan regeringens nya förslag kan bli verklighet.

Först och främst måste förslaget få stöd i riksdagen. Sedan kommer energiminister Khashayar Farmanbar (S) att lägga fram det för EU nästa fredag.

Exakt hur den nya prismodellen kan se ut är inte fastställt.

På torsdagen rapporterade Wall Street Journal att EU-kommissionen redan tittar på att se över prismodellen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sveriges butiker vädjar – sluta omedelbart

2024 04 16

Stölderna måste omgående upphöra i Sveriges butiker.

Det framhåller näringslivsorganisationen Svensk Handel på måndagen.

Under årets tre första månader utsattes över hälften av landets butiker för någon form av brott.

Noteringen är den högsta någonsin.

– Tiden för fina ord är förbi. Nu krävs det att de ansvariga börjar leverera på sina löften, framhåller Svensk Handel.

"Nattsvarta siffror"

Andelen butiker som utsatts för antingen stöld, ringa stöd, hot eller våld i samband med stöld, inbrott, hotfullt beteende eller bedrägeriförsök steg från 45 procent till 52 procent under första kvartalet 2024.

– Det är nattsvarta siffror som vi nu presenterar. Vi befinner oss nu i en situation där brott har blivit vardagsmat för handlare och deras anställda, och väldigt lite talar för att situationen kommer att bli bättre på kort sikt, säger Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel, i ett pressmeddelande.

ICA: Skäms inte ens

Stölder är överrepresenterade bland de rapporterade brotten. 45 procent av butikerna uppger att de senaste veckan utsatts för stölder.

Redan i november förra året slog Ica larm om en kraftig ökning av brottet.

– Man skäms inte över det. Man har tappat lite av den skamkänslan, sade Ica-handlaren Christian Palmén från Trollhättan till Sveriges Radio då.

"Farlig utveckling"

Och Svensk Handel förvånas inte av den utveckling som nu konstateras.

– Vi får varje dag in samtal från förtvivlade handlare som trots diverse säkerhetslösningar ser hur stölderna bara fortsätter. Att krönikörer och tyckare i stora tidningar flertalet gånger dessutom i princip uppmanat till stölder inom dagligvaruhandeln innebär att beteendet normaliseras ytterligare. Det är minst sagt en farlig utveckling, säger Nina Jelver.

Stor uppgivenhet

Nu har Svensk Handel fått nog. Tempot för att implementera regeringens ambition om att motverka mängdbrotten går för långsamt.

Samtidigt är uppgivenheten stor. Var femte handlare anmäler inte ens brott på grund av att man inte tror att det leder någonstans.

– Det borde mana till eftertanke för polisen. Vi fortsätter uppmana våra medlemmar att anmäla alla brott. Det är så som vi mest effektivt påtalar allvaret för politiker och Polismyndigheten, säger Nina Jelver.

Foto: ICA-Gruppen

Text: Redaktionen

Ryssar vallfärdar till Natoland

2024 04 16

Medan ryska soldater skickas till Ukraina strömmar ryska turister till Natolandet Turkiet.

Det rapporterar den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Totalt reste omkring 172 000 ryssar till Turkiet under årets första kvartal. Antalet bokningar till den populära turistorten Antalya ökade med 25 procent.

Den ryska ambassadören i Turkiet, Alexei Yerkhov,  förutspår att rekordmånga ryssar kommer att bege sig till Turkiet under 2024.

– Vi förväntar oss att antalet ryska turister som åker till Turkiet kommer överstiga 6,4 miljoner i slutet av 2024, jämfört med förra årets siffra på 6,3 miljoner, säger han enligt Tass.

Siffran skulle innebära att ryssarna befäster sin ställning som Turkiets största och viktigaste turistgrupp.

– Ryssarna behåller förstaplatsen. Cirka 172 000, eller cirka 20 procent av alla utlänningar som kom till Turkiet under årets första tre månader var från Ryssland. Det finns därför all anledning att förvänta sig att det totala antalet ryska turister överstiger förra årets nivå, säger ambassadör Alexei Yerkhov.

Välkomnar ryssar

Efter Rysslands invasion av Ukraina har Turkiet valt att bibehålla sin starka relation med den ryska diktaturen.

Många Natoländer, bland annat Finland, Polen, Lettland, Litauen och Estland,  har valt att sätta stopp för ryska turister.

Men Turkiet har valt en annan väg. Landet välkomnar ryska turister, flyktingar och oligarker.

Cypern pekas ut

Norra Cypern, som kontrolleras av Turkiet, har även blivit ett populärt resmål för ryska medborgare. En anledning till det är att ryssar kan undkomma ekonomiska sanktioner på öns norra del.

– Det finansiella systemet i den turkcypriotiska utbrytardelen är inte en del av det internationella Swift. I stället är bankerna nära länkade med Turkiet. Internationella transaktioner sker med Ankara som mellanhand, framhåller Utrikespolitiska institutet (UI) i en analys.

Utbrytardelen på norra Cypern erkänns endast av Turkiet. Rika ryssar, som bosätter sig i området, utnyttjar Turkiets vägran att införa sanktioner mot Ryssland, trots att landet är en del av Nato.

– Det är goda nyheter för den som till följd av sanktioner behöver slussa vidare och investera sina ryska tillgångar någon annanstans, konstaterar Ui.

Foto: Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen