VAL 2022: Rekordsiffror – så många löften avges inför valet

2022 08 24

I snitt avger Sveriges politiska partier 149 löften per valmanifest.

Det motsvarar en fyrdubbling i antal vallöften under de två senaste decennierna, rapporterar SVT.

Inför valet 2014 nådde politikernas löften sin absoluta höjdpunkt hittills.

Hela 1 849 vallöften lovades i samma års valrörelse.

Tre trender

Elin Naurin vid Göteborgs universitet har forskat på vallöften i 20 år.

Hon identifierar tre trender: väljarna rör sig mer, partierna har professionaliserat sin marknadsinriktning och politiken har medialiserats.

Att väljarna måste vinnas över varje val påverkar kraftigt.

– Människor identifierar sig inte med ett parti i samma grad i dag och är sällan medlemmar i partier. Det beror sannolikt på att vi är mer individualistiska, då behöver fler sakfrågor täckas och det gör man med hjälp av vallöften, säger Elin Naurin till SVT.

80-90 procent hålls

Enlig Elin Naurin överskattas väljarnas förmåga att ta till sig alla löften, som alltså ligger på 149 stycken per parti.

En viktigare fråga är kanske dock hur många av löftena som faktiskt hålls.

– Regeringspartier uppfyller fler löften än de som sitter i opposition. Partier som sitter själva i regeringen uppfyller störst andel av sina vallöften, mellan 80 till 90 procent. I koallitionsregeringar ligger nästan lika högt om man har gemensamma valmanifest – om inte så uppfyller man fortfarande mellan 50 till 70 procent, säger hon.

Upplagt för rysare

Årets val ser ut att bli en riktig rysare.

Partierna gör nu allting för att locka till sig röster inför 11 september – och många bestämmer sig sent.

Under gårdagen visade opinionsmätningar från Sifo att det enbart skiljer 0,5 procentenheter mellan blocken S-V-MP-C och M-KD-L-SD.

Knapp ledning

Det är de rödgröna regeringsunderlaget som har ledningen med sina 49,0 procent.

Ett sämre besked för Magdalena Andersson (S) vars sida tidigare såg ut att dra ifrån.

– Vi såg en kraftig uppgång i slutet av förra veckan, sedan har den minskat. Det finns en rörlighet, nedgången är statistiskt signifikant, säger han till Svenska Dagbladet och tillägger:

– Det finns nu ingen signifikant skillnad mellan blocken.

Antal vallöften 1991 – 2014

1991: 371
1994: 326
1998: 502
2002: 731
2006: 837
2010: 1 196
2014: 1 848

Källa: Vallöftesdatabasen, Elin Naurin, Göteborgs universitet

Foto: Moderaterna resp Sverigedemokraterna resp Annie Lööf resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sverige etta på kontroversiell lista – precis före Turkiet

2025 09 15

I internationella sammanhang beskrivs Sverige ofta som ett föredöme för jämlikhet.

Trots det finns här de största klasskillnaderna i hela Europa, enligt en nyligen publicerad rapport om ämnet.

Det handlar om finansinstitutet USB:s globala förmögenhetsrapport för 2025 som utgår från den så kallade Gini-koefficienten som mäter förmögenhetsskillnaderna i ett land genom att ange ett värde mellan 0 och 1.

Ett högre värde indikerar större ojämlikhet, medan 0 motsvarar fullständig jämlikhet.

– Enligt rapporten har Sverige den största förmögenhetsskillnaden med ett Gini-värde på 0,75, medan Slovakien har den lägsta på 0,38, konstaterar Euronews som tagit del av undersökningen.

Precis före Turkiet

Tvåa på listan är Turkiet med en Gini-koefficient på 0,73. Bland Sveriges grannländer hittas Norge på 0,65, Finland på 0,62 och Danmark på 0,60.

Lisa Pelling, statsvetare och chef på tankesmedjan Arena Idé, ser flera anledningar till att Sverige hamnar i topp på den kontroversiella listan.

– Bland dessa finns avskaffandet av ett antal förmögenhetsskatter under de senaste decennierna. Sverige har inte heller någon skatt på arv, gåvor eller egendom, framhåller Euronews med hänvisning till Pelling.

Låga skatter för företag skapar enligt statsvetaren många “möjligheter för rika människor att bli ännu rikare”.

LÄS OCKSÅ: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Bostadsägandet stor faktor

En av de mest avgörande faktorerna som bidrar till skillnader i förmögenhetsfördelning är bostadsägandet.

Det framhåller Carlos Vacas-Soriano och Ester Sándor, forskningschefer pÅ Eurofond.

– Länder med högre nivåer av bostadsägande tenderar att ha lägre förmögenhetsojämlikhet, medan länder där tillgången till andra finansiella tillgångar är mer utbredd tenderar att uppvisa högre ojämlikhet, skriver Euronews.

LÄS OCKSÅ: Villapriser rusar – med nästan 2 000 kronor om dagen

Här är hela listan

1. Sverige – 0,75

2. Turkiet – 0,73

3. Cypern – 0,72

4. Tjeckien – 0,72

5. Lettland – 0,70

6. Tyskland – 0,68

7. Österrike – 0,68

8. Schweiz – 0,67

9. Irland – 0,67

10. Nederländerna – 0,65

11. Norge – 0,65

12. Estland – 0,64

13. Litauen – 0,62

14. Finland – 0,62

15. Kroatien – 0,61

16. Bulgarien – 0,61

17. Portugal – 0,61

18. Grekland – 0,60

19. Danmark – 0,60

20. Rumänien – 0,59

21. Frankrike – 0,59

22. Storbritannien – 0,58

23. Italien – 0,57

24. Polen – 0,57

25. Slovenien – 0,56

26. Spanien – 0,56

27. Ungern – 0,56

28. Luxemburg – 0,55

29. Malta – 0,48

30. Belgien – 0,47

31. Slovakien – 0,38

Källa: USB

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

“Sveriges sämsta bank” pekas ut – har flera miljoner kunder

2025 09 16

Missnöjet med de svenska bankerna ökar.

Det konstaterar undersökningsföretaget Svenskt kvalitetsindex, SKI, i en färsk rapport på måndagen.

Beskedet är en förändring från fjolåret då förtroendet generellt ökade.

– Vi ser tydligt att kundrelationerna satts på prov under året. Passiva råd äventyrar förtroendet. Även i svårbedömda lägen förväntar sig kunderna att banken aktivt visar vägen, säger Johan Parmler, vd för Svenskt kvalitetsindex, i en kommentar.

Oro för börsen

Bakgrunden till de nya siffrorna bedöms ligga i att förra årets positiva signaler bytts ut mot en växande börsoro samtidigt som den svenska ekonomin inte anses ha lyft.

Även det pågående kriget i Ukraina och en allmän handelsosäkerhet spelar roll, menar SKI.

– Förra året såg vi hur sänkt inflation, räntesänkningar och en viss ekonomisk återhämtning bidrog till en ökad optimism bland bankkunderna, säger Johan Parmler.

"Räcker inte"

En annan faktor som fick kundernas förtroende att öka förra året var bankernas digitala lösningar och enkla självservice.

I år har nöjdheten i den kategorin stannat av.

– I verkligheten vi lever i räcker det inte med att erbjuda bra digitala tjänster. Det är aktivitet som räknas, säger Johan Parmler.

LÄS OCKSÅ: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Swedbank i botten

Längst ned på förtroendelistan över bankerna i mätningen återfinns Swedbank – bland såväl privatkunder som företagskunder. Storbanken, med över sju miljoner kunder, hamnade sist även förra året. Då var åtminstone siffrorna för kundnöjdheten något högre än i år.

Kundnöjdheten mäts på en skala mellan 0 och 100. Betyg under 60 i kundnöjdhet bedöms generellt som underkänt och tecken på att företaget har svårt att behålla kunder.

Där balanserar Swedbank precis på gränsen.

Betyg över 75 pekar på en stark relation mellan företag och kund. Listan nedan avser nöjdheten bland bankernas privatkunder.

Sparbankerna (74,6)
Länsförsäkringar bank (72,7)
Övriga banker (70,4)
Skandia (70,4)
ICA Banken (69,6)
Danske Bank (68,0)
Handelsbanken (67,8)
Branschen (67,1)
Nordea (66,6)
SEB (65,5)
Swedbank (60,4)

Källa: SKI

LÄS OCKSÅ: 420 000 svenskar riskerar betala mer än de behöver – enkelt att lösa

Foto:

Text: Redaktionen