VAL 2022: Rekordsiffror – så många löften avges inför valet

2022 08 24

I snitt avger Sveriges politiska partier 149 löften per valmanifest.

Det motsvarar en fyrdubbling i antal vallöften under de två senaste decennierna, rapporterar SVT.

Inför valet 2014 nådde politikernas löften sin absoluta höjdpunkt hittills.

Hela 1 849 vallöften lovades i samma års valrörelse.

Tre trender

Elin Naurin vid Göteborgs universitet har forskat på vallöften i 20 år.

Hon identifierar tre trender: väljarna rör sig mer, partierna har professionaliserat sin marknadsinriktning och politiken har medialiserats.

Att väljarna måste vinnas över varje val påverkar kraftigt.

– Människor identifierar sig inte med ett parti i samma grad i dag och är sällan medlemmar i partier. Det beror sannolikt på att vi är mer individualistiska, då behöver fler sakfrågor täckas och det gör man med hjälp av vallöften, säger Elin Naurin till SVT.

80-90 procent hålls

Enlig Elin Naurin överskattas väljarnas förmåga att ta till sig alla löften, som alltså ligger på 149 stycken per parti.

En viktigare fråga är kanske dock hur många av löftena som faktiskt hålls.

– Regeringspartier uppfyller fler löften än de som sitter i opposition. Partier som sitter själva i regeringen uppfyller störst andel av sina vallöften, mellan 80 till 90 procent. I koallitionsregeringar ligger nästan lika högt om man har gemensamma valmanifest – om inte så uppfyller man fortfarande mellan 50 till 70 procent, säger hon.

Upplagt för rysare

Årets val ser ut att bli en riktig rysare.

Partierna gör nu allting för att locka till sig röster inför 11 september – och många bestämmer sig sent.

Under gårdagen visade opinionsmätningar från Sifo att det enbart skiljer 0,5 procentenheter mellan blocken S-V-MP-C och M-KD-L-SD.

Knapp ledning

Det är de rödgröna regeringsunderlaget som har ledningen med sina 49,0 procent.

Ett sämre besked för Magdalena Andersson (S) vars sida tidigare såg ut att dra ifrån.

– Vi såg en kraftig uppgång i slutet av förra veckan, sedan har den minskat. Det finns en rörlighet, nedgången är statistiskt signifikant, säger han till Svenska Dagbladet och tillägger:

– Det finns nu ingen signifikant skillnad mellan blocken.

Antal vallöften 1991 – 2014

  • 1991: 371 
  • 1994: 326
  • 1998: 502
  • 2002: 731
  • 2006: 837
  • 2010: 1 196
  • 2014: 1 848

Källa: Vallöftesdatabasen, Elin Naurin, Göteborgs universitet

Foto: Moderaterna resp Sverigedemokraterna resp Annie Lööf resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19 januari 2026

Jättefabriker stängs ned – rysk gigant drar i handbromsen

2026 01 20

Larmen från den ryska ekonomin avlöser varandra.

Den inhemska produktionen har lidit stor skada av hårda sanktioner från väst och svikande efterfrågan på grund av den haltande ekonomin i landet.

Nu kommer beskedet att en av Rysslands företagsgiganter tvingas att stänga ner produktionen i två fabriker.

Rysslands största producent

Det är Ryssland störst producent av cement som nu tvingas till ett krisdrag.

Cemros holding har stängt produktionen i två fabriker i regionerna Belgorod och Ulyanovsk, rapporterar The Moscow Times med hänvisning till ett uttalande från en representant för företaget.

– En annan fabrik i regionen Lipetsk har gått över till begränsad produktion.

Brist på efterfrågan

Bakom beslutet att stänga produktionen ligger minskad efterfrågan.

Anledningen är den stora nedgången i bostadsbyggandet, men också att utländska producenter konkurrerar ut de ryska.

Bland annat producenter från Belarus och Iran.

– Cemros betonar att utländska företag sänker priserna till nivåer under kostnaden för rysk produktion, vilket gör driften av vissa anläggningar ekonomiskt olönsam, uppger tidningen.

LÄS MER: Uppgifter: Putin redo – ska kalla in hundratusentals

Cemros

Cemros är den största cementproducenten i Ryssland och står för ungefär en tredjedel av marknaden med en produktion på omkring 21 miljoner ton varje år.

Företaget har 18 fabriker och 30 stenbrott i 13 olika ryska regioner. 

Redan i oktober 2025 tvingade den minskade efterfrågan företaget att minska arbetsveckorna till fyra dagar för sina anställda på grund av arbetsbrist och ekonomiska svårigheter.

Varnade i december

I förra månaden gick Cemros avdelningschef Denis Usoltsev ut och varnade för att den minskande efterfrågan skulle tvinga ryska cementföretag att stänga.

Han efterfrågade också statligt stöd till industrin, vilket ännu inte har kommit.

Cementförbrukningen i Ryssland minskade, enligt företaget, med omkring tio procent under 2025, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen