VAL 2022: Rekordsiffror – så många löften avges inför valet

2022 08 24

I snitt avger Sveriges politiska partier 149 löften per valmanifest.

Det motsvarar en fyrdubbling i antal vallöften under de två senaste decennierna, rapporterar SVT.

Inför valet 2014 nådde politikernas löften sin absoluta höjdpunkt hittills.

Hela 1 849 vallöften lovades i samma års valrörelse.

Tre trender

Elin Naurin vid Göteborgs universitet har forskat på vallöften i 20 år.

Hon identifierar tre trender: väljarna rör sig mer, partierna har professionaliserat sin marknadsinriktning och politiken har medialiserats.

Att väljarna måste vinnas över varje val påverkar kraftigt.

– Människor identifierar sig inte med ett parti i samma grad i dag och är sällan medlemmar i partier. Det beror sannolikt på att vi är mer individualistiska, då behöver fler sakfrågor täckas och det gör man med hjälp av vallöften, säger Elin Naurin till SVT.

80-90 procent hålls

Enlig Elin Naurin överskattas väljarnas förmåga att ta till sig alla löften, som alltså ligger på 149 stycken per parti.

En viktigare fråga är kanske dock hur många av löftena som faktiskt hålls.

– Regeringspartier uppfyller fler löften än de som sitter i opposition. Partier som sitter själva i regeringen uppfyller störst andel av sina vallöften, mellan 80 till 90 procent. I koallitionsregeringar ligger nästan lika högt om man har gemensamma valmanifest – om inte så uppfyller man fortfarande mellan 50 till 70 procent, säger hon.

Upplagt för rysare

Årets val ser ut att bli en riktig rysare.

Partierna gör nu allting för att locka till sig röster inför 11 september – och många bestämmer sig sent.

Under gårdagen visade opinionsmätningar från Sifo att det enbart skiljer 0,5 procentenheter mellan blocken S-V-MP-C och M-KD-L-SD.

Knapp ledning

Det är de rödgröna regeringsunderlaget som har ledningen med sina 49,0 procent.

Ett sämre besked för Magdalena Andersson (S) vars sida tidigare såg ut att dra ifrån.

– Vi såg en kraftig uppgång i slutet av förra veckan, sedan har den minskat. Det finns en rörlighet, nedgången är statistiskt signifikant, säger han till Svenska Dagbladet och tillägger:

– Det finns nu ingen signifikant skillnad mellan blocken.

Antal vallöften 1991 – 2014

1991: 371
1994: 326
1998: 502
2002: 731
2006: 837
2010: 1 196
2014: 1 848

Källa: Vallöftesdatabasen, Elin Naurin, Göteborgs universitet

Foto: Moderaterna resp Sverigedemokraterna resp Annie Lööf resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen