VAL 2022: Rekordsiffror – så många löften avges inför valet

2022 08 24

I snitt avger Sveriges politiska partier 149 löften per valmanifest.

Det motsvarar en fyrdubbling i antal vallöften under de två senaste decennierna, rapporterar SVT.

Inför valet 2014 nådde politikernas löften sin absoluta höjdpunkt hittills.

Hela 1 849 vallöften lovades i samma års valrörelse.

Tre trender

Elin Naurin vid Göteborgs universitet har forskat på vallöften i 20 år.

Hon identifierar tre trender: väljarna rör sig mer, partierna har professionaliserat sin marknadsinriktning och politiken har medialiserats.

Att väljarna måste vinnas över varje val påverkar kraftigt.

– Människor identifierar sig inte med ett parti i samma grad i dag och är sällan medlemmar i partier. Det beror sannolikt på att vi är mer individualistiska, då behöver fler sakfrågor täckas och det gör man med hjälp av vallöften, säger Elin Naurin till SVT.

80-90 procent hålls

Enlig Elin Naurin överskattas väljarnas förmåga att ta till sig alla löften, som alltså ligger på 149 stycken per parti.

En viktigare fråga är kanske dock hur många av löftena som faktiskt hålls.

– Regeringspartier uppfyller fler löften än de som sitter i opposition. Partier som sitter själva i regeringen uppfyller störst andel av sina vallöften, mellan 80 till 90 procent. I koallitionsregeringar ligger nästan lika högt om man har gemensamma valmanifest – om inte så uppfyller man fortfarande mellan 50 till 70 procent, säger hon.

Upplagt för rysare

Årets val ser ut att bli en riktig rysare.

Partierna gör nu allting för att locka till sig röster inför 11 september – och många bestämmer sig sent.

Under gårdagen visade opinionsmätningar från Sifo att det enbart skiljer 0,5 procentenheter mellan blocken S-V-MP-C och M-KD-L-SD.

Knapp ledning

Det är de rödgröna regeringsunderlaget som har ledningen med sina 49,0 procent.

Ett sämre besked för Magdalena Andersson (S) vars sida tidigare såg ut att dra ifrån.

– Vi såg en kraftig uppgång i slutet av förra veckan, sedan har den minskat. Det finns en rörlighet, nedgången är statistiskt signifikant, säger han till Svenska Dagbladet och tillägger:

– Det finns nu ingen signifikant skillnad mellan blocken.

Antal vallöften 1991 – 2014

  • 1991: 371 
  • 1994: 326
  • 1998: 502
  • 2002: 731
  • 2006: 837
  • 2010: 1 196
  • 2014: 1 848

Källa: Vallöftesdatabasen, Elin Naurin, Göteborgs universitet

Foto: Moderaterna resp Sverigedemokraterna resp Annie Lööf resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

11 augusti 2026

Ica stoppar ost – ”Lämna tillbaka om du köpt den”

2026 08 12

Ica återkallar hamburgerost.

Under tisdagskvällen meddelar dagligvarukedjan att de stoppar hamburgerost.

Det handlar om Icas egen hamburgerost med smak av cheddar.

Produkten återkallas som en försiktighetsåtgärd då den kan innehålla metallbitar – och alla som har köpt den berörda produkten uppmanas att lämna tillbaka den till Ica.

Återkallar ost

Återkallelsen berör endast produkter med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V. 

– I samband med planerat underhåll av den berörda produktionslinjen uppstod en avvikelse vid återmonteringen som kan ha lett till förekomst av metallpartiklar i produkten, säger kvalitetschef Niklas Larsson i ett pressmeddelande.

– Nödvändiga åtgärder har vidtagits och händelsen är begränsad till den aktuella produktionsdagen och den berörda batchen. 

“Ser allvarligt på det”

Larsson förklarar vidare att Ica kommer att undersöka exakt vad det är som har hänt, och vad som behöver göras för att det inte ska upprepas.

– Vi ser allvarligt på det inträffade och utreder nu tillsammans med leverantören hur detta kunnat ske och hur vi säkerställer att det inte händer igen, säger han.

Läs mer: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

“Lämna tillbaka”

I och med att Ica nu har återkallat produkten är den inte längre möjliga att köpa i butik.

Ica uppmanar kunder som har köpt deras hamburgerost med smak av cheddar, med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V, att lämna tillbaka den.

Den ska lämnas tillbaka i den butik där den köptes, reklameras via deras hemsida eller så uppmanas kunder att ta kontakt med kundtjänst.

Så lyder reglerna

Ett återkallande ska alltid göras av ett livsmedelsföretag om de livsmedel de säljer kan vara hälsorisk och har nått konsumenter. 

Livsmedelsverket förklarar att företaget måste i det fallet informera konsumenter om vilka livsmedel som berörs. 

Läs mer: Putin jublar – EU-land importerar bara från Ryssland

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen

11 aug 26

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 12

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen