VAL 2022: Rekordsiffror – så många löften avges inför valet

2022 08 24

I snitt avger Sveriges politiska partier 149 löften per valmanifest.

Det motsvarar en fyrdubbling i antal vallöften under de två senaste decennierna, rapporterar SVT.

Inför valet 2014 nådde politikernas löften sin absoluta höjdpunkt hittills.

Hela 1 849 vallöften lovades i samma års valrörelse.

Tre trender

Elin Naurin vid Göteborgs universitet har forskat på vallöften i 20 år.

Hon identifierar tre trender: väljarna rör sig mer, partierna har professionaliserat sin marknadsinriktning och politiken har medialiserats.

Att väljarna måste vinnas över varje val påverkar kraftigt.

– Människor identifierar sig inte med ett parti i samma grad i dag och är sällan medlemmar i partier. Det beror sannolikt på att vi är mer individualistiska, då behöver fler sakfrågor täckas och det gör man med hjälp av vallöften, säger Elin Naurin till SVT.

80-90 procent hålls

Enlig Elin Naurin överskattas väljarnas förmåga att ta till sig alla löften, som alltså ligger på 149 stycken per parti.

En viktigare fråga är kanske dock hur många av löftena som faktiskt hålls.

– Regeringspartier uppfyller fler löften än de som sitter i opposition. Partier som sitter själva i regeringen uppfyller störst andel av sina vallöften, mellan 80 till 90 procent. I koallitionsregeringar ligger nästan lika högt om man har gemensamma valmanifest – om inte så uppfyller man fortfarande mellan 50 till 70 procent, säger hon.

Upplagt för rysare

Årets val ser ut att bli en riktig rysare.

Partierna gör nu allting för att locka till sig röster inför 11 september – och många bestämmer sig sent.

Under gårdagen visade opinionsmätningar från Sifo att det enbart skiljer 0,5 procentenheter mellan blocken S-V-MP-C och M-KD-L-SD.

Knapp ledning

Det är de rödgröna regeringsunderlaget som har ledningen med sina 49,0 procent.

Ett sämre besked för Magdalena Andersson (S) vars sida tidigare såg ut att dra ifrån.

– Vi såg en kraftig uppgång i slutet av förra veckan, sedan har den minskat. Det finns en rörlighet, nedgången är statistiskt signifikant, säger han till Svenska Dagbladet och tillägger:

– Det finns nu ingen signifikant skillnad mellan blocken.

Antal vallöften 1991 – 2014

1991: 371
1994: 326
1998: 502
2002: 731
2006: 837
2010: 1 196
2014: 1 848

Källa: Vallöftesdatabasen, Elin Naurin, Göteborgs universitet

Foto: Moderaterna resp Sverigedemokraterna resp Annie Lööf resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

– Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 11

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

– Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen