VAL 2022: Partiledaren vill sparka över 5 000 politiker

2022 08 19

Samtliga regionråd och regionpolitiker i landet borde få sparken.

Det menar Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch ikväll, rapporterar Aftonbladet.

Enligt KD-ledaren skulle politikernas löner behövas bättre av sjuksköterskor och läkare.

– 1,7 miljarder kronor kostar Sveriges regionpolitiker sammanlagt. Och vi vill sparka allihopa, säger hon till tidningen.

Drivit frågan länge

Ebba Busch har länge drivit frågan om att skrota regionerna.

Istället föreslår hon att de 21 regionerna ersätts av ett nationellt ansvar.

Dessutom ska sex stycken regionala “utförarorganisationer” upprättas för att styra vården.

– Det innebär att vårdprofessionen får mycket mer att säga till om, och att det är de som styr utförandet av vården, säger Busch.

Enligt Kristdemokraternas partiledare skulle pengarna man sparar på att avskeda alla regionpolitiker ge möjlighet att anställa 800 läkare och 2 000 sjuksköterskor.

Över 5 000 regionpolitiker

Inspirationen till förslaget hämtas från grannländerna.

Nämligen Norge och Danmark.

Problemet för Sverige är att människorna är allt för sugna på makt.

– En stor anledning är makt och pengar. Det är över 5 000 regionpolitiker som har makt över sina partier, makt över vem som blir partiledare och som får arvoden för det här, säger hon.

Medvind i opinionen

I Sifos senaste opinionsmätning som uppdaterades idag parkerar Kristdemokraterna på 6,0 procent.

Det är en ökning med 0,4 procentenheter, rapporterar Svenska Dagbladet.

Enligt Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo, stjäl partiet väljare från Sverigedemokraterna som får sin sämsta notering, 16,1 procent, sedan våren 2018.

– De största förlusterna går till Socialdemokraterna och Kristdemokraterna och det beror såklart på att den politiska agendan förändrats, säger han.

Mätningen indikerar också att fler väljare från landsbygden tenderar att välja KD i större utsträckning.

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen


Kristersson på hemlig middag – regeringen vill inte svara

2025 07 27

Statsminister Ulf Kristersson (M) har varit på en hemlig middag.

Ulf Kristersson har ofta representationsmiddagar på Sagerska palatset i Stockholm, som är statsministerns tjänstebostad.

Men en middag som statsminister har haft nyligen är väldigt hemlig.

Regeringskansliet maskar gästlistan i offentliga dokument.

Hemliga gäster

Den 30 juni 2025 hade statsministern en representationsmiddag på Sagerska palatset, rapporterar GP.

Bland middagsgästerna fanns dåvarande utrikesministern Tobias Billström och några tjänstemän från UD – men resten av gästerna är hemliga.

En gästlista med 25 namn har maskats i offentliga dokument. Istället står det bara: ”Namnet förvaras på SB-FCK”, enligt tidningen.

Regeringskansliet vill inte ge några uppgifter om vilka gäster som har medverkat vid middagen.

Skälet är att uppgifterna rör Sveriges förbindelser med ”annan stat”.

– Det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgifterna röjs, uppger Regeringskansliet för tidningen.

Många middagar

På den hemliga middagen serverades bland annat en sommarbuffé, och gästerna drack tillsammans sju flaskor vitt vin, fyra flaskor rött vin och åtta starköl. Det fanns även alkoholfria alternativ.

Men vilka som stod på gästlistan, vill Regeringskansliet alltså inte uppge.

Statsministern har ofta representationsmiddagar för utländska gäster, och dessa är av säkerhetsskäl omgärdade av hemlighetsmakeri.

En annan som har ätit middag med statsministern är Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som bjöds på både lunch och middag ute på Harpsund vid sitt besök i Sverige 2023, rapporterade SvD.

Zelenskyj bjöds på grönsaker från Harpsund

Zelenskyj och hans hustru Olena Zelenska bjöds då på klassisk svensk mat men med en liten tvist. Maten hade framför allt koppling till Södermanland, där Harpsund ligger.

Till lunch bjöds sotad gravlax med potatis, rödbetor och hovmästarsås, enligt tidningen.

Till middag fick den ukrainska presidenten bland annat en huvudrätt bestående av filet mignon med potatiskaka och färska grönsaker direkt från Harpsunds trädgård.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Norges sanslösa rekordsiffra – 20 000 miljarder

2025 07 27

Norge ligger nära en häpnadsväckande rekordsiffra.

Att Norge är ett rikt oljeland är ingen nyhet.

Men nu snuddar den norska oljefonden en riktig drömgräns.

Värdet på oljefonden är på väg att passera den hisnande siffran 20 000 miljarder norska kronor.

Väldigt högt värde

Redan i december 2024 passerades drömgränsen på 20 000 miljarder för allra första gången.

Sedan dess har det sjunkit – men nu är oljefonden återigen på väg att nå den viktiga milstolpen.

På fredagen hade norrmännen otroliga 19 985 miljarder insatta i fonden, och närmar sig alltså drömgränsen ännu en gång, rapporterar DI.

Det är flera gånger mer än Sveriges hela BNP, uppger tidningen.

Tillfällig nedgång

Oljefondens värde låg alltså över 20 000 miljarder i början av 2025.

Därefter sjönk det, bland annat till följd av reaktioner på Donald Trumps tullpolitik.

– Abrupta förändringar i strategin och dåligt överväga beslut måste undvikas, sade finansminister Jens Stoltenberg, enligt tidningen.

Men nu är oljefondens värde alltså återigen på väg upp.

Investerar oljepengar

Den norska oljefonden äger aktier i 8 800 företag i 71 länder runt om i hela världen, har AFP tidigare rapporterat.

Det motsvarar 1,5 procent av världens totala börsvärde, enligt nyhetsbyrån.

Fonden har också en stor obligationsportfölj samt fastighetsinvesteringar och andelar i onoterade projekt för förnybar energi.

Oljefonden investerar den norska statens olje- och gasintäkter.

Fonden är tänkt att säkra den framtida finansieringen av den norska välfärdsstaten.

Oljefonden beräknas vara värd cirka 3,4 miljoner per norrman, och värdet har alltså ökat kraftigt de senaste åren.

En viktig framgångsfaktor för fonden uppges ha varit stora investeringar i techbolag.

Nio av tio av fondens största innehav ligger i amerikanska techbolag, exempelvis Apple, rapporterar tidningen.

Foto: A. Brandseth, Wikimedia

Text: Redaktionen