VAL 2022: Partier vill nå väljare med utländsk bakgrund

2022 05 31

Nästan 1,2 miljoner röstberättigade väljare inför höstens riksdagsval är födda i ett annat land.

Det visar preliminära siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, rapporterar SR Ekot.

Det är en stor ökning, nästan 200 000 fler i jämförelse med valet 2018.

Var fjärde förstagångsväljare i valet 2022 har utländsk bakgrund. En historisk siffra – nästan en dubblering i jämförelse med de senaste 20 åren.

För 20 år sedan utgjorde gruppen elva procent av den totala väljarskaran i Sverige. I dag är siffran 19 procent, enligt SCB.

Risk för lågt valdeltagande

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, säger att väljargruppen kan påverka valet på flera sätt.

Bland annat finns det en risk för ett lägre valdeltagande, då väljare med utländsk bakgrund är mer benägna att avstå från att rösta.

– Det finns risk att det blir svårt att nå ett så fint valdeltagande som vi hade i förra valet i gruppen förstagångsväljare, säger han till SR Ekot.

Hur som helst finns det många röster att locka till sig. Röster som kan påverka valutgången 2022.

Sveriges riksdagspartier har nu ställt in siktet.

Flera riktade kampanjer

Flera partier har tagit fram riktade kampanjer för att nå ut till väljargruppen.

Även Sverigedemokraterna planerar för första gången att genomföra en kampanj.

Det kan ske på flera sätt, framhäver partisekreteraren Richard Jomshof till SR Ekot.

– Sociala medier kanske, men framför allt riktade reklaminsatser. Flygblad och tidningar som man riktar till vissa bostadsområden.

Richard Jomshof betonar att en sådan kampanj från SD kommer rikta sig mot väljare med utländsk bakgrund som är kritiska mot islam.

Särskild kampanj

Inför valet 2022 har Vänsterpartiet en särskild kampanj i områden där många personer med utländsk bakgrund bor.

– Vi kommer till och med att satsa på en specifik kampanj riktad till unga i politiskt eftersatta områden, säger biträdande partisekreterare Hanna Gedin till SR.

Material på olika språk

Centerpartiet använder sig av informationskampanjer på flera olika språk.

– Vi har tagit fram väldigt många olika material på olika språk, men även på lätt svenska, säger partisekreterare Michael Arthursson.

Foto: Riksdagen resp Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 28

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

– Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy.

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

– Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy.

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna.

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen