VAL 2022: Partier vill nå väljare med utländsk bakgrund

2022 05 31

Nästan 1,2 miljoner röstberättigade väljare inför höstens riksdagsval är födda i ett annat land.

Det visar preliminära siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, rapporterar SR Ekot.

Det är en stor ökning, nästan 200 000 fler i jämförelse med valet 2018.

Var fjärde förstagångsväljare i valet 2022 har utländsk bakgrund. En historisk siffra – nästan en dubblering i jämförelse med de senaste 20 åren.

För 20 år sedan utgjorde gruppen elva procent av den totala väljarskaran i Sverige. I dag är siffran 19 procent, enligt SCB.

Risk för lågt valdeltagande

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, säger att väljargruppen kan påverka valet på flera sätt.

Bland annat finns det en risk för ett lägre valdeltagande, då väljare med utländsk bakgrund är mer benägna att avstå från att rösta.

– Det finns risk att det blir svårt att nå ett så fint valdeltagande som vi hade i förra valet i gruppen förstagångsväljare, säger han till SR Ekot.

Hur som helst finns det många röster att locka till sig. Röster som kan påverka valutgången 2022.

Sveriges riksdagspartier har nu ställt in siktet.

Flera riktade kampanjer

Flera partier har tagit fram riktade kampanjer för att nå ut till väljargruppen.

Även Sverigedemokraterna planerar för första gången att genomföra en kampanj.

Det kan ske på flera sätt, framhäver partisekreteraren Richard Jomshof till SR Ekot.

– Sociala medier kanske, men framför allt riktade reklaminsatser. Flygblad och tidningar som man riktar till vissa bostadsområden.

Richard Jomshof betonar att en sådan kampanj från SD kommer rikta sig mot väljare med utländsk bakgrund som är kritiska mot islam.

Särskild kampanj

Inför valet 2022 har Vänsterpartiet en särskild kampanj i områden där många personer med utländsk bakgrund bor.

– Vi kommer till och med att satsa på en specifik kampanj riktad till unga i politiskt eftersatta områden, säger biträdande partisekreterare Hanna Gedin till SR.

Material på olika språk

Centerpartiet använder sig av informationskampanjer på flera olika språk.

– Vi har tagit fram väldigt många olika material på olika språk, men även på lätt svenska, säger partisekreterare Michael Arthursson.

Foto: Riksdagen resp Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen