VAL 2022: Partier vill nå väljare med utländsk bakgrund

2022 05 31

Nästan 1,2 miljoner röstberättigade väljare inför höstens riksdagsval är födda i ett annat land.

Det visar preliminära siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, rapporterar SR Ekot.

Det är en stor ökning, nästan 200 000 fler i jämförelse med valet 2018.

Var fjärde förstagångsväljare i valet 2022 har utländsk bakgrund. En historisk siffra – nästan en dubblering i jämförelse med de senaste 20 åren.

För 20 år sedan utgjorde gruppen elva procent av den totala väljarskaran i Sverige. I dag är siffran 19 procent, enligt SCB.

Risk för lågt valdeltagande

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, säger att väljargruppen kan påverka valet på flera sätt.

Bland annat finns det en risk för ett lägre valdeltagande, då väljare med utländsk bakgrund är mer benägna att avstå från att rösta.

– Det finns risk att det blir svårt att nå ett så fint valdeltagande som vi hade i förra valet i gruppen förstagångsväljare, säger han till SR Ekot.

Hur som helst finns det många röster att locka till sig. Röster som kan påverka valutgången 2022.

Sveriges riksdagspartier har nu ställt in siktet.

Flera riktade kampanjer

Flera partier har tagit fram riktade kampanjer för att nå ut till väljargruppen.

Även Sverigedemokraterna planerar för första gången att genomföra en kampanj.

Det kan ske på flera sätt, framhäver partisekreteraren Richard Jomshof till SR Ekot.

– Sociala medier kanske, men framför allt riktade reklaminsatser. Flygblad och tidningar som man riktar till vissa bostadsområden.

Richard Jomshof betonar att en sådan kampanj från SD kommer rikta sig mot väljare med utländsk bakgrund som är kritiska mot islam.

Särskild kampanj

Inför valet 2022 har Vänsterpartiet en särskild kampanj i områden där många personer med utländsk bakgrund bor.

– Vi kommer till och med att satsa på en specifik kampanj riktad till unga i politiskt eftersatta områden, säger biträdande partisekreterare Hanna Gedin till SR.

Material på olika språk

Centerpartiet använder sig av informationskampanjer på flera olika språk.

– Vi har tagit fram väldigt många olika material på olika språk, men även på lätt svenska, säger partisekreterare Michael Arthursson.

Foto: Riksdagen resp Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

”Minskning med 2 090 kronor”– glatt besked för hushållen

2025 11 19

Under 2026 blir det billigare för hushållen i Sverige.

Matkostnaderna väntas sjunka rejält, enligt Konsumentverkets årliga prognos för hushållens kostnader.

Matutgifterna för en barnfamilj med två barn i åldrarna 5 och 9 år beräknas landa på 8 440 kronor per månad under 2026 – en minskning med 2 090 kronor jämfört med förra årets beräkningar.

Totalt rör det sig om en minskning på hela 20 procent.

Tre anledningar

Enligt Konsumentverket finns det flera förklaringar till den nya prognosen:

- En förväntad minskad matmoms kan leda till lägre livsmedelspriser.

- Ny metod för prismätning av livsmedel. Prismätningen genomförs i fler butiker och på fler orter samt under en längre period än tidigare. Detta för att bättre kunna ta hänsyn till regionala prisskillnader samt till olika erbjudanden och rabatter.

- Nya matsedlar, som används för att beräkna matkostnader, är anpassade till de senaste Nordiska näringsrekommendationerna som publicerades 2023 samt Livsmedelsverkets uppdaterade svenska kostråd som publicerades 2025.

LÄS MER: Länsförsäkringar bekräftar – nu blir det billigare för svenskarna

Räkneexempel: Så stor blir månadskostnaden

Hur mycket pengar hushållen kommer att spara på minskade matkostnader återstår att se. Konsumentverket fastslår dock att matkostnaderna väntas minska för alla typer av hushåll.

Här är exempel på beräknade månadskostnader för olika hushåll:

- För en vuxen kan maten kosta cirka 2 730 kronor per månad.

- För en familj på två vuxna och två barn kan maten kosta cirka 8 440 kronor per månad.

- För dig som behöver specialkost kan det kosta 50-250 kronor extra per månad.

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige säger nej till Turkiet

2025 11 19

Under Natoprocessen enades den svenska och turkiska regeringen om att omkring 70 personer från Sverige ska utlämnas till Turkiet.

I regel handlar det om personer som Turkiet beskriver som terrormisstänkta.

Nu avslår Sverige en begäran om att lämna ut två personer, rapporterar Aftonbladet.

Sverige säger nej

Turkiet hävdar att personerna är medlemmar i en väpnad terrororganisation.

Men Sverige kommer inte att lämna ut dem.

I det ena fallet stoppas utlämningen eftersom personen är svensk medborgare.

– Enligt utlämningslagen får en svensk medborgare inte utlämnas, framhåller regeringen enligt tidningen.

I det andra fallet sätter Högsta domstolen stopp. Domstolen konstaterar att det ”förelåg hinder för utlämning”, uppger tidningen.

Här är hela avtalet

Under Natoprocessen undertecknade Sverige, Finland och Turkiet ett avtal där Turkiet gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyllde en rad krav.

LÄS MER: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds

Här är avtalet i sin korthet:

- Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.

- Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna

- Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).

- En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.

- Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.

- Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Källa: Nato

LÄS OCKSÅ: Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

Foto: Nato resp Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen