VAL 2022: Partier vill nå väljare med utländsk bakgrund

2022 05 31

Nästan 1,2 miljoner röstberättigade väljare inför höstens riksdagsval är födda i ett annat land.  

Det visar preliminära siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, rapporterar SR Ekot.

Det är en stor ökning, nästan 200 000 fler i jämförelse med valet 2018.

Var fjärde förstagångsväljare i valet 2022 har utländsk bakgrund. En historisk siffra – nästan en dubblering i jämförelse med de senaste 20 åren.

För 20 år sedan utgjorde gruppen elva procent av den totala väljarskaran i Sverige. I dag är siffran 19 procent, enligt SCB.

Risk för lågt valdeltagande

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, säger att väljargruppen kan påverka valet på flera sätt.

Bland annat finns det en risk för ett lägre valdeltagande, då väljare med utländsk bakgrund är mer benägna att avstå från att rösta.

– Det finns risk att det blir svårt att nå ett så fint valdeltagande som vi hade i förra valet i gruppen förstagångsväljare, säger han till SR Ekot.

Hur som helst finns det många röster att locka till sig. Röster som kan påverka valutgången 2022. 

Sveriges riksdagspartier har nu ställt in siktet.

Flera riktade kampanjer

Flera partier har tagit fram riktade kampanjer för att nå ut till väljargruppen.

Även Sverigedemokraterna planerar för första gången att genomföra en kampanj.

Det kan ske på flera sätt, framhäver partisekreteraren Richard Jomshof till SR Ekot.

– Sociala medier kanske, men framför allt riktade reklaminsatser. Flygblad och tidningar som man riktar till vissa bostadsområden.

Richard Jomshof betonar att en sådan kampanj från SD kommer rikta sig mot väljare med utländsk bakgrund som är kritiska mot islam.

Särskild kampanj

Inför valet 2022 har Vänsterpartiet en särskild kampanj i områden där många personer med utländsk bakgrund bor.

– Vi kommer till och med att satsa på en specifik kampanj riktad till unga i politiskt eftersatta områden, säger biträdande partisekreterare Hanna Gedin till SR.

Material på olika språk

Centerpartiet använder sig av informationskampanjer på flera olika språk.

– Vi har tagit fram väldigt många olika material på olika språk, men även på lätt svenska, säger partisekreterare Michael Arthursson.

Foto: Riksdagen resp Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Plötslig kollaps – säger nej till Trump

2026 08 22

En av USA:s största handelspartners har fått nog.

Amerikanska och kanadensiska representanter har under en lång tid försökt förhandla fram ett nytt handelsavtal.

För bara tre dagar sedan menade Donald Trump att en överenskommelse i princip var klar.

– Jag har pausat tullarna på 50 procent mot Kanada, som var planerade att träda i kraft i morgon bitti, under en tredagarsperiod. Detta baseras på att Kanada och USA, med förbehåll för att dokumenten slutgiltigt färdigställs, har en överenskommelse, skrev han på Truth Social.

Men nu har förhandlingarna plötsligt kollapsat.

Plötslig kollaps

Förhandlingarna pågick sent in på natten, men nu ger Kanadas premiärminister Mark Carney besked om att han tvingas säga nej till Donald Trump.

Efter veckor av samtal meddelar Carney att även om viktiga framsteg har gjorts, "har de framstegen inte varit tillräckliga för att uppnå våra mål för kanadensarna”, uppger NBC.

– Som ett resultat av detta har jag i kväll beslutat att avbryta handelsförhandlingarna med USA och instruerat Kanadas förhandlare att återvända till Ottawa, säger han.

Tullar på gång

Nu kommer 50-procentiga tullar att införas mot kanadensiska varor.

Men Kanada väntas slå tillbaka.

Mark Carney säger att “Kanada kommer att bemöta dessa tullar dollar för dollar för att skydda våra arbetare och företag”.

Läs mer: Besked från USA – ekonomin kommer krossas

Skyller på varandra

USA och Kanada lägger skulden för kollapsen på varandra.

Så här låter det från USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer:

– Trots USA:s erbjudande till Kanada om att få den bästa behandlingen av alla större exportörer till vår marknad, har nya krav och tillbakarullningar av andra åtaganden från Kanadas sida rubbat den noggranna balans som uppnåddes under de senaste dagarna, säger han enligt CNN.

“Sådde tvivel”

Från Kanadas håll låter det annorlunda.

Premiärminister Carney menar att sista minuten-ändringar i USA:s villkor "var orättvisa, oekonomiska och sådde tvivel om tillförlitligheten hos en överenskommelse”.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen