VAL 2022: Ny metod ska ge expressväg till domstolen

2022 07 19

Regeringen tycker att det tar för lång tid att lagföra misstänkta brottslingar.

Därför vill man nu korta ned tiden från det att en person grips till det att samma person får höra beslut om eventuell påföljd i domstolen, rapporterar Sveriges Radio.

Testats på olika platser

Den metod som regeringen planerar att implementera för att öka på lagföringstakten har redan testats på olika platser i Sverige.

Men nu anser Socialdemokraterna att tiden är mogen att införliva systemet i hela landet.

Justitieminister Morgan Johansson (S) kommer därför att gå vidare med förslaget.

Förkortad handläggningstid

Regeringen kommer under tisdagen att lämna in propositionen till riksdagen,

– Det har varit en stor framgång sedan man kört det här systemet i Stockholm sedan 2018, säger Morgan Johansson till SR.

Enligt justitieministern har handläggningstiden för ärendet minskat från 20 veckor till 6-7 veckor.

– Jag tror att det det har en förebyggande effekt, säger han.

Brotten som omfattas

Alla brott kommer dock inte att innebära en expressfil till rättssalen.

Det rör sig om den typ av brottslighet som inte kräver omfattande utredningsarbete.

Till exempel narkotikabrott, olovlig körning eller rattfylleri.

Den misstänkta ska också vara över 18 år och brottet får ge max tre år i fängelse, förtydligar Polismyndigheten på sin hemsida.

– Metoden är ett samarbete mellan Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, tingsrätterna, Rättsmedicinalverket och Kriminalvården där alla myndigheter samverkar i hela lagföringskedjan med det gemensamma målet snabb prövning, framhåller myndigheten.

Kan boka tid vid gripandet

Processen ska gå till så att polisen utreder brottet omedelbart så att domstolen kan hantera ärendet snabbare.

Det kan till och med gå så fort att den misstänkta kan få en domstolstid redan i samband med själva gripandet, uppger SR.

– Att brott möts av en snabb reaktion från samhället är viktigt både för människors trygghet och för deras förtroende för rättsväsendet, framhäver regeringen.

Farhåga: ökad belastning

En farhåga i sammanhanget har varit att snabbfilen ska öka belastningen på domstolarna i Sverige.

Men Johansson menar att domstolsväsendet har fått tillräckligt med resurser för att möta omställningen.

– Det är till och med så att en del av de här myndigheterna har fått mer än vad de har begärt, säger han till radion.

Metoden planeras att tas i bruk på nationell nivå 1 januari 2023.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen