VAL 2022: MP-topp har haft 17 mål hos Kronofogden

2022 09 01

Miljöpartiets Leila Ali Elmi har haft 17 betalningsförelägganden hos Kronofogden under sin tid som riksdagsledamot.

Under pågående mandatperiod har Kronofogden tagit beslut om både indrivning och utmätning, rapporterar Aftonbladet.

Leila Ali Elmi sitter i riksdagen, är ledamot i arbetsmarknadsutskottet och suppleant i skatteutskottet.

Hon kom in i riksdagen i samband med valet 2018. I valet 2022 står hon på plats sju på Miljöpartiets riksdagslista.

”Ska bli bättre”

Leila Ali Elmi har kommenterat uppgifterna i en skriftlig kommentar via sin pressekreterare.

– Jag tycker att man ska betala sina räkningar i tid och det här är inget jag är stolt över. Jag har inga skulder, och betalningsföreläggandena är åtgärdade, men jag ska verkligen bli bättre på att betala räkningar i tid, skriver hon till Aftonbladet.

I dag har riksdagsledamoten inga skulder hos Kronofogden, men har ett pågående betalningsföreläggande. Det gäller en summa på 1 480 kronor, rapporterar Aftonbladet.

Ett av 17 fall gick så långt att Kronofogden beslutade om indrivning. Men skulden återbetalades innan myndigheten vidtog åtgärder.

I ett annat fall beslutade Kronofogden att utföra en så kallad utmätning. Det innebär att Kronofogden tar kapital från lön, överskott på skattekontot eller något som personen äger för att betala tillbaka skulden.

Minister har haft flera skulder

Leila Ali Elmi är inte den enda riksdagspolitiker som har haft flera ärenden hos Kronofogden.

I samband med regeringsbildningen förra året visade det sig att miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S) haft totalt nio skulder hos myndigheten.

– Jag kommer nogsamt gå genom de olika delarna i min ekonomi och se om det är något mer som behöver hanteras och framför allt vara väldigt noga med vad jag gör framåt, sa hon till DN.

Bengt Johansson, medieforskare på Göteborgs universitet, konstaterar att Sverige i regel har en låg tolerans för ekonomiska skandaler och politiker som slarvar med privatekonomin.

– Det är ingen merit att ha det, om man säger så. I Sverige är det skattebetalarnas pengar som är viktigt att hålla koll på. Det är det som skandaliserar i Sverige, säger han till Aftonbladet.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan.

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan.

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier.

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”.

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen