VAL 2022: Markant förändring i svenskars röstbeteende

2022 09 01

Allt fler svenskar väljer att rösta före själva valdagen.

Med tio dagar kvar till valet gör partiledarna allt för att vinna de sista rösterna som kan bli avgörande den 11 september.

Men trots att valspurten pågår för fulla muggar verkar många svenskar redan ha bestämt sig.

Andelen som förtidsröstar ökar nämligen återigen, rapporterar Sveriges Radio.

Ökning med 11 procent

Möjligheten att förtidsrösta inför årets val öppnades 24 augusti.

Efter de sex första dagarna kunde en markant ökning konstateras i förhållande till förra valet.

– Det är nästan 550 000 personer som har röstat, en ökning med 11 procent jämfört med samma sex dagar 2018, säger Anna Nyqvist kanslichef på Valmyndigheten, till SR.

"Ökat i varje val"

För 20 år sedan var det enbart drygt 30 procent som förtidsröstade.

I samband med valet för fyra år sedan hade den ökat till 45 procent.

– Förtidsröstningen har ökat i varje val sedan den infördes, säger Anna Nyqvist.

Enligt Valmyndigheten beror det sannolikt på att folk anser att det är smidigt att kunna rösta när och var man själv vill.

Går att ändra sig

För den som har förtidsröstat men sedermera ångrar sig på valdagen finns det dock ingen anledning till panik.

Det går att lägga en ny röst i vallokalen som då ersätter förtidsrösten.

Men det är få som utnyttjar möjligheten.

Av de drygt tre miljoner människor som förtidsröstade 2018 var det enbart cirka 10 200 som ändrade sin röst på valdagen, uppger Anna Nyqvist.

1,2 miljoner har inte bestämt sig

För partierna finns det all anledning att bedriva valkampanj hela vägen in i kaklet.

Ungefär 20 procent har nämligen ännu inte bestämt sig för vad man ska rösta på, rapporterade Svenska Dagbladet tidigare i veckan.

Omsatt i antal väljare handlar det om minst 1,2 miljoner väljare. Det är ganska mycket. De flesta har förstås en aning om åt vart det lutar, eller vilka partier de tänker välja mellan, det brukar vara inom respektive block. Men några av dem går också över blockgränsen, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo, till SvD.

Foto: Valmyndigheten

Text: Redaktionen


Nya regler när du går på restaurang – ska gälla i hela landet

2024 04 20

Ett nytt krav kommer att ställas på Sveriges restauranger.

Det meddelar landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

Kullgren har gett Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram föreskrifter om att restauranger och storhushåll måste informera gäster om ursprungsland för kött.

– Många konsumenter vill göra medvetna val om maten de äter och då är god information en förutsättning.

– Regeringen vill därför att konsumenter ska få veta var kött som serveras på restauranger kommer ifrån. Det är bra för djurvälfärden och Sveriges självförsörjningsförmåga, säger ministern.

Kullgren tillägger att det ska vara ”lika enkelt att få veta var köttet kommer ifrån på en restaurang som i en butik”.

Nuvarande regelverk fastslår att butiker måste redovisa ursprungsland för kött, men ett liknande krav finns ej för restauranger.        

Så kan gäster informeras  

Livsmedelsverket ska redovisa sitt uppdrag 15 december.

De nya kraven ska gälla i hela landet och berör färskt, kylt, fryst och malet kött av nöt, svin, får, get och fjäderfä som används som ingrediens i måltider som serveras på restauranger och i storhushåll.

–  Detta är en angelägen fråga för såväl konsumenter som för svenska lantbrukare, framhåller regeringen i ett uttalande.  

Vidare uppger regeringen att en utgångspunkt också är att den administrativa bördan för företagen, kommuner och regioner ska vara så liten som möjligt, samt att det ska det finnas flexibilitet i hur informationen om ursprungsland delges.

– Till exempel genom att informationen kan lämnas muntligt när den efterfrågas av konsumenten, meddelar regeringen.

Nya regler för hämtmat

Sedan tidigare har nya krav för restaurangers hantering av hämtmat införts. 

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari. 

LÄS MER HÄR:

Nya regler för hämtmat – det här gäller

Foto: A. Haney

Text: Redaktionen


Arla ger besked om de nya korkarna

2024 04 20

Arla tror sig ha en förklaring gällande kritiken mot de nya korkarna.

Under den senaste tiden har fastsittande korkar på mjölkkartonger varit hett omdebatterade.

Många har velat se en återgång till tidigare versioner, medan andra inte lägger någon större vikt vid förändringen.

Arla, som är en av aktörerna som genomfört förändringen på sina produkter, tror sig kunna ge ett besked om anledningen till kritiken.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Geografiska skillnader

Vad gäller mjölken från Arla så tycks ilskan mot de fastsittande korkarna vara mer intensiv söder om Stockholm.

Presschef Max Wallenberg menar att det hela kan ha att göra med geografiska skillnader.

– Om du bor i Stockholm eller uppåt i landet så har du en kork som många tycker fungerar lite bättre, och bor du längre ner i landet så är det en kork som många tycker funkar lite sämre, säger han till SR.

Får fler klagomål

Arla får in fler klagomål från södra Sverige än från Stockholm och norrut.

– Det beror helt enkelt på var paketen produceras, vid vilket mejeri de görs. Den här korken som har fått mycket kritik, där behöver man trycka till så att det blir ett klick, annars fastnar korken och så får man mjölk överallt.

Därför infördes korkarna

De nya korkarna har införts i samband med att en ny EU-lag klubbas igenom.

– Plastlock från dryckesförpackningar är en av de vanligaste orsakerna till nedskräpning och några av de främst förekommande plastprodukterna upphittade under strandstädningar, förklarar Arla.

– Från och med juli 2024 införs ny lagstiftning från EU som kräver att alla korkar ska sitta fast vid dryckesförpackningar upp till tre liter. 

– För att kunna möta de nya kraven, har vi på Arla redan startat arbetet med att anpassa mejerierna till den nya förpackningsdesignen.

Ska sitta fast

Den nya EU-lagen är klar och tydlig vad gäller återvinningen.

– Enligt EU:s direktiv ska plastlocket sitta fast på förpackningen under hela förpackningens livslängd. Det betyder att hela förpackningen sorteras som pappersförpackning.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen