VAL 2022: Markant förändring i svenskars röstbeteende

2022 09 01

Allt fler svenskar väljer att rösta före själva valdagen.

Med tio dagar kvar till valet gör partiledarna allt för att vinna de sista rösterna som kan bli avgörande den 11 september.

Men trots att valspurten pågår för fulla muggar verkar många svenskar redan ha bestämt sig.

Andelen som förtidsröstar ökar nämligen återigen, rapporterar Sveriges Radio.

Ökning med 11 procent

Möjligheten att förtidsrösta inför årets val öppnades 24 augusti.

Efter de sex första dagarna kunde en markant ökning konstateras i förhållande till förra valet.

– Det är nästan 550 000 personer som har röstat, en ökning med 11 procent jämfört med samma sex dagar 2018, säger Anna Nyqvist kanslichef på Valmyndigheten, till SR.

"Ökat i varje val"

För 20 år sedan var det enbart drygt 30 procent som förtidsröstade.

I samband med valet för fyra år sedan hade den ökat till 45 procent.

– Förtidsröstningen har ökat i varje val sedan den infördes, säger Anna Nyqvist.

Enligt Valmyndigheten beror det sannolikt på att folk anser att det är smidigt att kunna rösta när och var man själv vill.

Går att ändra sig

För den som har förtidsröstat men sedermera ångrar sig på valdagen finns det dock ingen anledning till panik.

Det går att lägga en ny röst i vallokalen som då ersätter förtidsrösten.

Men det är få som utnyttjar möjligheten.

Av de drygt tre miljoner människor som förtidsröstade 2018 var det enbart cirka 10 200 som ändrade sin röst på valdagen, uppger Anna Nyqvist.

1,2 miljoner har inte bestämt sig

För partierna finns det all anledning att bedriva valkampanj hela vägen in i kaklet.

Ungefär 20 procent har nämligen ännu inte bestämt sig för vad man ska rösta på, rapporterade Svenska Dagbladet tidigare i veckan.

– Omsatt i antal väljare handlar det om minst 1,2 miljoner väljare. Det är ganska mycket. De flesta har förstås en aning om åt vart det lutar, eller vilka partier de tänker välja mellan, det brukar vara inom respektive block. Men några av dem går också över blockgränsen, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo, till SvD.

Foto: Valmyndigheten

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen