VAL 2022: Markant förändring i svenskars röstbeteende

2022 09 01

Allt fler svenskar väljer att rösta före själva valdagen.

Med tio dagar kvar till valet gör partiledarna allt för att vinna de sista rösterna som kan bli avgörande den 11 september.

Men trots att valspurten pågår för fulla muggar verkar många svenskar redan ha bestämt sig.

Andelen som förtidsröstar ökar nämligen återigen, rapporterar Sveriges Radio.

Ökning med 11 procent

Möjligheten att förtidsrösta inför årets val öppnades 24 augusti.

Efter de sex första dagarna kunde en markant ökning konstateras i förhållande till förra valet.

– Det är nästan 550 000 personer som har röstat, en ökning med 11 procent jämfört med samma sex dagar 2018, säger Anna Nyqvist kanslichef på Valmyndigheten, till SR.

"Ökat i varje val"

För 20 år sedan var det enbart drygt 30 procent som förtidsröstade.

I samband med valet för fyra år sedan hade den ökat till 45 procent.

– Förtidsröstningen har ökat i varje val sedan den infördes, säger Anna Nyqvist.

Enligt Valmyndigheten beror det sannolikt på att folk anser att det är smidigt att kunna rösta när och var man själv vill.

Går att ändra sig

För den som har förtidsröstat men sedermera ångrar sig på valdagen finns det dock ingen anledning till panik.

Det går att lägga en ny röst i vallokalen som då ersätter förtidsrösten.

Men det är få som utnyttjar möjligheten.

Av de drygt tre miljoner människor som förtidsröstade 2018 var det enbart cirka 10 200 som ändrade sin röst på valdagen, uppger Anna Nyqvist.

1,2 miljoner har inte bestämt sig

För partierna finns det all anledning att bedriva valkampanj hela vägen in i kaklet.

Ungefär 20 procent har nämligen ännu inte bestämt sig för vad man ska rösta på, rapporterade Svenska Dagbladet tidigare i veckan.

– Omsatt i antal väljare handlar det om minst 1,2 miljoner väljare. Det är ganska mycket. De flesta har förstås en aning om åt vart det lutar, eller vilka partier de tänker välja mellan, det brukar vara inom respektive block. Men några av dem går också över blockgränsen, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo, till SvD.

Foto: Valmyndigheten

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen