VAL 2022: Liberalerna tvärvänder om vinster i friskolor

2022 05 31

Under hösten 2021 var Liberalernas besked att partiet inte ser ett problem med vinstuttag i friskolor. 

– Vi värnar familjernas valfrihet och anser inte att det är vinstuttagen i skolan som är problemet, utan kvaliteten i skolan, meddelade Fredrik Malm, partiets skolpolitiska talesperson, enligt Expressen som hänvisar till ett uttalande i facktidningen Skolvärlden.

Tvärvänder inför valet

Nu tvärvänder partiet från det tidigare beskedet.

Med drygt tre och en halv månad kvar till valet låter Liberalernas nya partiledare Johan Pehrson meddela att man efterfrågar en friskolereform som gör det möjligt att helt och hållet ta bort möjligheten för vinstuttag.

“Orimligt”

– Det är orimligt att man kan ta ut vinster, om det ens blir något överskott, om man inte har en bra kvalitet, meddelar Johan Pehrson i en intervju med SVT:s Aktuellt.

Öppnade dörren på glänt

Redan förra månaden öppnade Johan Pehrson dörren på glänt för kunna begränsa vinstuttag i friskolor och att se över hela skolpengen, skriver Expressen.

När partiet sedan höll valkickoff i Norrköping under helgen var partiledaren öppen med att han vill se en ny friskolereform som gör det möjligt att slopa vinsterna helt.

Liberalernas krav

I intervjun med SVT tog han upp exempel på skolor som Skolinspektionen stängt på grund av att de inte höll måttet enligt myndigheten.

För att garantera kvalitén i skolorna vill Persson bland annat ställa krav på lärartäthet och antal klassrum, men Liberalerna har än så länge inte kommunicerat några exakta villkor.

Inget generellt förbud

Liberalernas partiledare är dock noga med att poängtera att reformen han efterfrågar inte ska innebära ett generellt vinstförbud, utan enbart där kvalitén brister.

– Friskolor är här för att stanna. Men det behövs en ny friskolereform för att det ska fungera bättre, sade han på partiets valkickoff i lördags enligt Sveriges Radio.

Foto: Liberalerna

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen