VAL 2022: Kristdemokraterna presenterar fem åtgärder mot brottslighet

2022 08 10

KD har identifierat fem områden som ska vända brottsutvecklingen i Sverige.

Det menar partiet i ett pressmeddelande som publicerats under onsdagen.

Områdena avser en straffrättsreform, skärpta straff, förebyggande åtgärder, fler verktyg till polisen och starkare rättsväsende.

– Arbetet kommer vara långsiktigt, målinriktat och kraftfullt, framhäver Kristdemokraterna på sin hemsida.

Partiet framhåller också att de fem utpekade områdena kommer att prioriteras om Kristdemokraterna sitter i en regering efter valet den 11 september.

Strängare straff

På listan finns bland annat ett önskemål om strängare straff för brott som begås i så kallade gängmiljöer.

Exempelvis vill man höja straffet på rån från ett till två års fängelse.

– Sverige är i ett allvarligt läge med ökande grövre brottslighet. När laglydiga tvingas bort från gator och torg måste samhället slå tillbaka med kraft, uttrycker KD-ledaren Ebba Busch på Twitter.

Bedragare ska straffas hårdare

Ett annat brott som partiet pekar ut är bedrägeri.

Idag är straffskalan för bedrägeri fängelse i högst två år.

Det vill KD justera till fängelse i lägst ett och högst fem år i stället.

När det gäller grovt bedrägeri ska straffskalan höjas från minst sex månader till minst två år, enligt partiet.

Totalt fem brott

Det är dock inte enbart rån och bedrägeri som KD vill höja påföljderna för.

Ytterligare tre rubriceringar måste straffas hårdare, menar partiet. Dessa är:

- Utpressning

- Övergrepp i rättssak

- Vapenbrott

Avskaffad straffrabatt

Bland KD:s fem områden återfinns också idén att slopa straffrabatt för alla över 18 år.

Det skulle innebära ytterligare ett steg på den insats som S-regeringen införde vid årsskiftet, då straffrabatten för unga mellan 18-20 år togs bort vid brott där minsta påföljd uppgår till ett år i fängelse.

– En 18-åring som begår ett rån exempelvis i framtiden kommer att få dubbelt så högt straff än vad han fick innan den här lagändringen. Likadant innebär det här också att den som begår ett mord och är 18 eller 19 år i framtiden också kan dömas till livstids fängelse. Det har man inte kunnat innan. Så det är en ganska rejäl straffskärpning för den här åldersgruppen, sade justitieminister Morgan Johansson (S) till Expressen i september 2021 när förslaget lades fram.

Vill se fler insatser

Men den åtgärden anser KD inte vara tillräcklig.

– Regeringen genomförde endast en halvmesyr, framhäver partiet.

Rätt att beslagta dna-register

Slutligen vill KD också ge polisen möjlighet att beslagta prover från biobanker och dna-register, skriver Aftonbladet.

Detta ska dock enbart gälla om brottet som en person är misstänkt för överstiger ett år i fängelse på straffskalan.

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen

Sjukdom väntas öka dramatiskt – halva Sverige kan drabbas

2025 12 02

Över halva Sveriges befolkning befinner sig i riskzonen för vad som tidigare beskrivits som en “tickande hälsobomb”.

Det konstaterar Nordiska ministerrådets nya rapport Normo 2025.

I rapporten framgår det att 56 procent av alla vuxna i Norden är antingen överviktiga eller feta.

– Vi håller på att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning som tillbringar alldeles för mycket tid framför skärmar, samtidigt som vi äter ohälsosam och ohållbar mat, framhåller Karen Ellemann, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet, i ett uttalande på tisdagen.

Starkt samband med cancer

Utvecklingen riskerar att få breda och allvarliga hälsokonsekvenser.

Sjukdomar som typ 2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar ökar i takt med att fetma blir ett allt större problem.

Dessutom finns ett allt starkare samband mellan fetma och cancer. Nätkliniken Yazen kallade tidigare i år sambandet för en “tickande hälsobomb” och en av vår tids största hälsoutmaningar.

– Resultaten i vår studie visar att fetma kan öka risken för upp till 40 procent av alla cancerfall av de som ingick i studien och som diagnostiserades mellan 1963–2019, sade Tanja Stocks, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet, i februari.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

"Dyster läsning"

I och med den nya Normorapporten får varningarna därmed vatten på sin kvarn.

– Denna senaste utgåva av Normo är tyvärr dyster läsning. Men jag har valt att se den som en uppmaning till handling, för att ytterligare stärka våra ansträngningar att främja en mer hållbar livsmedels- och hälsosituation i Norden, uppger Karen Ellemman.

Enligt rapporten är det dessutom individer med lägre utbildningsbakgrund som har sämre kostvanor. Övervikt och fetma, samt användning av niktoin alkohol, är högre i gruppen än den med högre utbildning.

– Detta är en utveckling som vi behöver ändra, understryker Karin Ellemann.

LÄS OCKSÅ: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen

Ryssland aktiverar invasionsplanen från 2022

2025 12 02

Ryska styrkor påstår sig ha intagit den strategiskt viktiga staden Pokrovsk, som beskrivs som en “port” för att ta kontroll över hela Donbasregionen.

Natten till tisdagen bryter Rysslands diktator Vladimir Putin tystnaden i frågan.

– Detta är en viktig utveckling. Vi är alla medvetna om dess betydelse, säger Putin enligt Reuters.

Diktatorn hävdar också att den påstådda ryska framgången gör att Ryssland nu kan skifta tillbaka fokus – till vad Kreml egentligen hade som syfte vid den fullskaliga invasionen för snart fyra år sedan.

Enligt Putin avancerar nu ryska styrkor “i praktiskt taget alla riktningar”

– Detta är en viktig riktning. Vi förstår alla hur viktigt det är. Det gör att vi kan gå vidare med uppgiften vi påbörjade när den militära specialoperationen inleddes, säger Putin.

Begreppet “militära specialoperationen” är det som Kreml använt för att beskriva invasionen av Ukraina i februari 2022.

Ifrågsaätts

Det ryska beskedet om man intagit Pokrovsk har mötts av skepsis. Andriy Kovalenko, chefen för det ukrainska centret för bekämpning av desinformation, har varnat för att Ryssland kommer att försöka “utöva press på frontlinjen med många högljudda uttalanden”.

– Han sa att detta gjordes ”exklusivt för den västerländska publiken och för att höja de diplomatiska insatserna” mitt i nya förhandlingar om hur kriget i Ukraina ska kunna avslutas, skriver CNN.

Även den ansedda amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, ifrågasätter det ryska påståendet.

– ISW har ännu inte observerat bevis som bekräftar att ryska styrkor har slutfört erövringen av Pokrovsk i skrivande stund. Kreml kan ha tillkännagivit erövringen av Pokrovsk i förtid den 1 december – liksom för många andra bosättningar i Ukraina – som en del av en kognitiv krigföringsinsats för att forma de amerikansk-ryska förhandlingarna i Moskva den 2 december, framhåller tankesmedjan.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Svårbedömt

Joakim Paasikiivi, tidigare överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan i Stockholm, menar att det inte är omöjligt att Ryssland kan ha tagit över Pokrovsk.

– Men det är väldigt svårt att säga att det skulle vara så grundat bara på ryska utsagor. Eftersom de säger att de tar saker som de inte har tagit, säger militärexperten till TV4 Nyheterna.

USA:s sändebud Steve Witkoff möter Vladimir Putin i Moskva under tisdagen.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen