VAL 2022: Jimmie Åkesson ställer ultimatum till Ulf Kristersson

2022 08 23

Sverigedemokraternas absoluta krav på Moderaterna: ett samordningskansli.

Ulf Kristersson (M) har hintat om att SD kan få inflytande i en M-ledd regering.

Men de ska inte ha en plats i själva regeringen i dagsläget, vilket även Ebba Busch (KD) förtydligade under morgonen.

Samtidigt är Jimmie Åkessons förväntan ministerposter och ett inflytande utifrån partiets storlek, som för närvarande är större än Moderaterna enligt en mätning från Novus igår.

Det betonar partiledaren i en intervju med Göteborgs-Posten idag.

SD:s absoluta krav

I intervjun säger Åkesson också att det är de politiska segrarna som är det viktiga.

Men SD-ledaren menar även att det kommer stå Ulf Kristersson dyrt om han inte tar med Sverigedemokraterna i en eventuell regering.

SD har därför formulerat ett absolut krav för att acceptera en M-KD-L-regering utan Sverigedemokraterna.

Nämligen ett alldeles särskilt “samordningskansli” som helst ska placeras i regeringshuset Rosenbad, alternativt i riksdagen.

På kansliet ska alla partier som ingår i regeringssamarbetet representeras.

– Har vi inte en majoritetsregering så kanske det kan bli där mycket kommer att ske. Det är ändå riksdagsledamöterna som ska trycka på knapparna, säger Jimmie Åkesson till GP.

"Vi är vakthunden"

Om M fortsatt nobbar SD kommer man att kräva att nya förslag skrivs i förväg och att man formulerar ett detaljerat samarbetsavtal. 

Även när det gäller frågor som exempelvis hårdare straff och minskad invandring, som Sverigedemokraterna redan är för.

– Det kommer inte att hända utan oss. Det är vi som är vakthunden i de här frågorna, säger Jimmie Åkesson.

Busch öppnade dörren

Tidigare idag öppnade Ebba Busch dörren på glänt för Sverigedemokraterna att sitta i en regering längre fram.

Det är dock inte aktuellt till det här valet.

– Det är klart att det inte går att utesluta långt fram men det är inte där vi är nu. För kommande mandatperioden är svaret nej, säger hon till Svenska Dagbladet.

"Titta på Vänsterpartiet"

Istället tipsade hon Åkesson om att ta inspiration från en politisk motpol.

– Titta till exempel på Vänsterpartiet som ganska effektivt utnyttjat sin möjlighet att kunna påverka politiken och ta ära för en del vinster, men då också till stor del slippa ta ansvar och ha lättare att markera sin särprägel, än vad man har när man sitter i regeringsställning.

Foto: Sverigedemokraterna resp Moderaterna

Text: Redaktionen


Trump övertygad: “Då hoppar Putin av – han har inget val”

2025 09 19

USA:s president Donald Trump säger sig ha lösningen för att få slut på Rysslands krig i Ukraina.

Förra veckan meddelade republikanen att han var redo att införa “massiva” sanktioner mot Putinregimen.

Men det villkoras av att Natoländerna upphör att köpa rysk olja.

Där ligger lösningen för att få slut på kriget, enligt Trump. Presidenten understryker att oljeintäkterna är avgörande för Rysslands ekonomi.

– Mycket enkelt, om oljepriset sjunker kommer Putin att hoppa av. Han kommer inte att ha något val. Han kommer att hoppa av kriget, säger Trump på en pressträff med Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, enligt Bloomberg.

Säger ja på ett villkor

Ungern och Slovakien är de länder i Nato som står för majoriteten av oljeimporten från Ryssland. I veckan hotade USA de två länderna med “konsekvenser” om de inte slutar med importen.

Det kommer Ungern och Slovakien enbart att gå med på om ett villkor uppfylls, framhåller nu de två Natomedlemmarna.

Och det är om EU först säkrar upp tillräckligt med alternativ energiförsörjning, uppger Bloomberg.

– Innan vi kan åta oss allt måste vi ha rätt förutsättningar på plats, annars riskerar vi att allvarligt skada vår industri och ekonomi, säger Slovakiens finansminister Denisa Sakova.

Ungerska företrädare uttalar sig i liknande termer.

– Jag tror att ni känner till vår position. Vi är ett av få länder i regionen som bara har en landgräns. Vår position har alltid vägletts av Ungerns energisäkerhet, säger landets klimatminister Aniko Raisz, enligt Reuters.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan gå i konkurs – krävs bara en sak

"Det kan man inte göra"

Enligt Trump borde den ökning av den inhemska produktionen i USA som inlett bidra till att sänka oljepriserna globalt.

Han varnar Europa för att fortsätta köpa rysk olja.

– Det kan man inte göra, det kan man inte göra. Det är inte att agera rättvist mot USA, säger Trump enligt European Pravda.

LÄS MER: Trump frustrerad – “Han har verkligen svikit mig”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


PINSAMT: Lavrov påkommen med årets lögn

2025 09 18

Ryssland har återkommande attackerat civila mål under kriget mot Ukraina.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har den ryska militären bland annat riktat in sig på elnät och energianläggningar, attackerat sjukhus, skolor, shoppingcentrum och bostadsområden. En stor del av attackerna har bedömts vara avsiktliga.

Enligt FN:s siffror från i somras hade då minst 13 580 civila ukrainare dött i Rysslands anfallskrig.

Men den ryska utrikesministern Sergej Lavrov förnekar alltihop.

När han mötte pressen tidigare i veckan lät det istället enligt följande.

– Den ryska armén attackerar aldrig civila mål eller civilbefolkningar, säger Lavrov enligt turkiska nyhetsbyrån Anadolu Anjasi.

Grov lögn

Lavrov kritiserar istället FN:s generalsekreterare för att ha fördömt Rysslands attacker mot civila mål.

Den ryska ministern påstår att FN stöttar "förfalskningar" och att Ukraina och dess allierade sprider "desinformation".

– Som svar på varje anklagelse frågade vi: var är bevisen? Var finns fakta?

Totalt motbevisad

Det är inte svårt att motbevisa Lavrovs lögn. Rysslands återkommande krigsbrott är väldokumenterade. 

Ett av de mer uppmärksammade anfallen mot civila skedde under krigets första månad när teatern i Mariupol attackerades. 

Hundratals civila hade sökt skydd i byggnaden och utanför stod det skrivet “BARN” i stora bokstäver. 

Amnesty Internationals Crisis Response Team har i en rapport dragit slutsatsen att attacken med all sannolikhet utfördes av ett ryskt stridsflygplan som släppte två bomber på 500 kilo vardera.

Minst tolv personer dog i attacken.

"Riktade attacker"

Ett annat av många uppmärksammade exempel, utöver de återkommande massiva drönaranfallen mot Ukrainas städer, var attacken mot det stora köpcentret i Kharkiv 2024. Senare samma sommar utfördes en ny attack mot ytterligare ett varuhus samt ett postkontor i Kostyantyvnika.

Attacken dödade minst fjorton personer och skadade över 40 personer, enligt ukrainska åklagarmyndigheten.

– Detta är ännu en riktad attack mot en plats där människor samlas. Ännu en terrorhandling av Ryssland, framhöll den ukrainska guvernören Vadym Filajskin på Telegram efteråt.

LÄS OCKSÅ: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Internationell arresteringsorder

Rysslands diktator Vladimir Putin är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen.

Han är misstänkt för krigsbrott i samband med tvångsdeportationer av uppskattningsvis tiotusentals ukrainska barn från ockuperade områden i Ukraina.

Sedan starten av kriget i Ukraina 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott. Människorättsorganisationen Amnesty nämner bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

LÄS MER: Har pratat med Trump – slår till mot Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen