VAL 2022: Historisk satsning på ny kärnkraft

2022 06 01

Moderaterna vill genomföra en historisk stor satsning på kärnkraft.

Partiet vill tillföra  400 miljarder kronor i gröna kreditgarantier för att bygga ut ny kärnkraft för att bemöta det ökade elbehovet och de ökade elpriserna.

Moderaterna framhäver även att förslaget syftar till att klara den gröna omställningen.

– Dagen är här. Nu presenterar vi planen för hur ny kärnkraft ska bli verklighet i Sverige. Det är dags att ge kärnkraften de politiska, juridiska och ekonomiska förutsättningarna som krävs för att nya reaktorer ska komma på plats. Det arbetet kan starta redan i höst. För klimatets och din plånboks skull, kommenterar partiet.

Hela listan

  • Enligt Moderaterna bör följande göras:
  • Ge ekonomiskt stöd till kärnkraften genom gröna kreditgarantier på 400 miljarder kronor.
  • Ge kärnkraften ekonomisk kompensation för att den ger stabilitet i elsystemet.
  • Gör staten skyldig att ge skadestånd om politiken stänger ned kärnkraften i förtid.
  • Staten ska ta hela kostnadsökningen under konstruktionstiden om politiken inför nya säkerhetskrav.
  • Tillåt ny kärnkraft i hela Sverige, inte bara på dagens tre tillåtna platser.
  • Ta bort förbudet mot fler än max 10 kärnkraftsreaktorer i Sverige.
  • Ändra målet om 100% förnybart till fossilfritt så att även kärnkraften får vara med.

Vill få bort osäkerheten

– Vi vill iklädda staten skadeståndsansvar om en senare politisk majoritet vill lägga ner kärnkraften. Detta skulle få bort osäkerheten att investera i ny kärnkraft, säger Carl-Oskar Bohlin, närings- och energipolitisk talesperson i samband med att förslaget presenteras på en pressträff.

Kan bli verklighet vid maktskifte

Om det blir maktskifte i höst kan Sverige styras av fyra partier som är överens om att satsa på kärnkraft. 

Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna har tagit ställning för nya reaktorer.

– För första gången på över 40 år kan vi få en regering som inte paralyseras av energipolitiken, säger M-ledaren Ulf Kristersson.

Foto: Moderaterna

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen