VAL 2022: Historisk satsning på ny kärnkraft

2022 06 01

Moderaterna vill genomföra en historisk stor satsning på kärnkraft.

Partiet vill tillföra  400 miljarder kronor i gröna kreditgarantier för att bygga ut ny kärnkraft för att bemöta det ökade elbehovet och de ökade elpriserna.

Moderaterna framhäver även att förslaget syftar till att klara den gröna omställningen.

– Dagen är här. Nu presenterar vi planen för hur ny kärnkraft ska bli verklighet i Sverige. Det är dags att ge kärnkraften de politiska, juridiska och ekonomiska förutsättningarna som krävs för att nya reaktorer ska komma på plats. Det arbetet kan starta redan i höst. För klimatets och din plånboks skull, kommenterar partiet.

Hela listan

  • Enligt Moderaterna bör följande göras:
  • Ge ekonomiskt stöd till kärnkraften genom gröna kreditgarantier på 400 miljarder kronor.
  • Ge kärnkraften ekonomisk kompensation för att den ger stabilitet i elsystemet.
  • Gör staten skyldig att ge skadestånd om politiken stänger ned kärnkraften i förtid.
  • Staten ska ta hela kostnadsökningen under konstruktionstiden om politiken inför nya säkerhetskrav.
  • Tillåt ny kärnkraft i hela Sverige, inte bara på dagens tre tillåtna platser.
  • Ta bort förbudet mot fler än max 10 kärnkraftsreaktorer i Sverige.
  • Ändra målet om 100% förnybart till fossilfritt så att även kärnkraften får vara med.

Vill få bort osäkerheten

– Vi vill iklädda staten skadeståndsansvar om en senare politisk majoritet vill lägga ner kärnkraften. Detta skulle få bort osäkerheten att investera i ny kärnkraft, säger Carl-Oskar Bohlin, närings- och energipolitisk talesperson i samband med att förslaget presenteras på en pressträff.

Kan bli verklighet vid maktskifte

Om det blir maktskifte i höst kan Sverige styras av fyra partier som är överens om att satsa på kärnkraft. 

Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna har tagit ställning för nya reaktorer.

– För första gången på över 40 år kan vi få en regering som inte paralyseras av energipolitiken, säger M-ledaren Ulf Kristersson.

Foto: Moderaterna

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen