VAL 2022: Hetsig debatt med SD i centrum

2022 06 16

Det hettade till mellan Sverigedemokraternas rättspolitiska talesperson Tobias Andersson och Miljöpartiets gruppledare i Linköping Maria Moraes när kroppsvisitation debatterades i SVT:s program Sverige möts.

Mamman Åsa Nyberg Botshindas berättade att hennes 17-åriga son och hans kompisar nästan varje vecka kontrolleras av polis.

Enligt Åsa Nyberg Botshindas saknar polisens visitationer grund. Hennes uppfattning är att polisen gör det för att hennes son och hans vänner har ett utländskt utseende.

Situationen har anmälts till Justitieombudsmannen (JO) i Linköping som utreder fallet, uppger SVT. 

Vill se fler visitationszoner

Tobias Andersson (SD) vill se fler visitationszoner i Sverige, ett återinförande av REVA och regelbundna inre utlänningskontroller.

Han anser att det är självklart polisen ska använda sig av profilering

– Det är klart att polisen måste vidta någon form av profilering. Om man vet att fyra av fem i gatugäng eller kriminella nätverk har utländsk bakgrund, men ändå väljer att visitera mormor för att inte få kritik för profilering är det direkt olämpligt, sa han.

När programledaren frågade om Tobias Andersson kan förstå  Åsa Nyberg Botshindas ilska, svarade han:

– Jag hade undrat vad jag som förälder gjort för fel för att mitt barn skulle bli visiterad regelbundet.

Skarp kritik

Tobias Anderssons resonemang fick Maria Moraes (MP) att ilskna till.

– Ursäkta, vad är felet i det här fallet? Är det att Åsa har skaffat barn med en man som kommer från Afrika? frågade hon och tillade:

– Kan vi bara lyssna på vad hon säger? De är ett kompisgäng. I kompisgänget finns det barn som är mörka och barn som ser mer ”svenska” ut om vi ska använda det begreppet. De ser en skillnad. Och här säger SD att rasprofilering är okej – vilket är befängt. Jag får bara hoppas att de aldrig under några förutsättningar får styra Sverige och driva den här typen av politik.

Strukturell rasism

Maria Moraes pekade istället på att Åsa Nyberg Botshindas vittnar om ett systematiskt fel och strukturell rasism.

– Det här sker ju varje vecka, betonade hon.

Foto: Polisen Linköping

Text: Redaktionen

JUST NU: Plötslig prissmäll väntar hushållen

2025 08 20

En varm och torr sommar kommer att få elpriserna att ”skjuta i höjden” under hösten.

Det fastslår elhandelsbolaget Bixia i en färsk prognos.

– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Därför skjuter priserna i höjden

Ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge pekas ut som orsaken till den förväntade prischocken.  

Vattennivån har sjunkit stadigt efter flera veckors högtryck och utebliven nederbörd.

I det norska elområdet NO2 har fyllnadsgraden sjunkit till 55 procent – hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.

– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna. Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.

Lägsta vindkraftsproduktionen på hela året

Bixias analys visar också att prisskillnaderna mellan Sveriges elområden har varit stora under sommaren.

I de norra elområdena, SE1 och SE2, låg snittpriset på 11 öre per kilowattimme. I de sydligare elområdena var snittpriset betydligt högre – 29 öre per kWh i SE3 och 40 öre per kWh i SE4.

–  Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Varnar för systemkollaps – ”vi har skrikit oss hesa”

”Har haft det tufft”

Den låga vindkraftsproduktionen förklaras av att vecka 28–30 gav mycket svaga vindar. Väderfenomenet hjälpte i sin tur de hårt pressade vattenkraftsproducenterna.

– Den svaga vinden gav ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Helt nya elpriser införs i Sverige – det här gäller

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Svenska stridsflygplan i skarp insats

2025 08 20

Svenska stridsflygplan av modellen Jas 39 Gripen har deltagit i en skarp Natoinsats.

Det uppger försvarsalliansen i ett uttalande.

Under natten mot tisdag lyfte Gripenplanen från en flygbas i Polen efter att ryska stridsflyg attackerat Ukraina.

Enligt Nato syftade insatsen till att ”säkerställa försvaret av Natos territorier”.

Även flygplan från Polen och Tyskland deltog i den skarpa insatsen, som enligt Nato syftade till att skydda alliansens luftrum och en logistisk knutpunkt i Polen.

–  Styrkor från dessa nationer hjälpte till att skydda den logistiska knutpunkten i Polen som används för militärt och civilt stöd till Ukraina, säger överste Martin L. O'Donnell, talesperson för Supreme Headquarters Allied Powers Europe, i ett uttalande.

Kommenterar inte

Den svenska Försvarsmakten vill inte gå ut med detaljer om insatsen.

I en kommentar till TV4 uppger Försvarsmakten att man inte kommer att uttala sig om händelsen, eftersom den genomfördes under Natos befäl.

Stark närvaro i Polen

Det svenska flygvapnet spelar en avgörande roll i försvaret av polskt luftrum.

Flera Gripenplan är stationerade i landet. De ingår i Natos förstärkta incidentberedskap, enhanced Air Policing.

– Vi har en lång erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Sveriges territoriella integritet med vår incidentberedskap. Det som är nytt är att vi nu genomför samma flyguppdrag från Polen och inom ramen för Natos förstärkta luftrumsövervakning av det allierade luftrummet, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef. 

– Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar.

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen