VAL 2022: Hätskt tonläge efter ministerns uttalande

2022 05 30

Enligt justitieminister Morgan Johansson (S) måste kommuner svara bättre på statens satsningar för att våldsbrotten i Sverige ska minska.

– Kommunerna behöver svara upp på de stora satsningarna som staten gör. Förra året gick kommunsektorn med ett överskott på 52 miljarder kronor, då tycker jag att man kan kräva att kommunerna då också gör de satsningar som behövs i skola, socialtjänst och fritidsverksamhet, säger Morgan Johansson till SVT.

Satsat mer än någon annan

Justitieministern framhäver att ingen annan regering har satsats mer på rättsväsendet än dagens S-regering.

– Vi har just nu fler poliser än någonsin tidigare, med bättre verktyg än tidigare. Vi har också fler frihetsberövade än någonsin tidigare och även större möjligheter med kameraövervakning, säger han till tv-kanalen.

Mer pengar än någonsin

I en intervju med Expressen påpekar Morgan Johansson att polisen har mer pengar än någonsin.

– Polismyndigheten har mer pengar än någonsin, det är inte ens säkert att man kan göra av med alla pengar man fick under innevarande år, säger han och tillägger:

– Vi kommer också gå fram med ytterligare straffskärpningar mot gängbrottslighet. Nu till sommaren med hårdare straff för gängrelaterade brott, ökade häktningsmöjligheter för rån, misshandel, grov utpressning och skärpta straff för narkotikaförsäljning. Vi kommer fortsätta den vägen men det måste kombineras med stora satsningar för att bryta nyrekryteringen. Annars kommer man inte lyckas.

Hård kritik

Efter uttalandena möts Morgan Johansson av hård kritik från oppositionen.

KD-ledaren Ebba Busch kommenterar justitieministerns uttalande på Twitter:

– Pinsamt. Morgan Johansson måste vara svensk mästare i att skylla ifrån sig. Titta på utvecklingen. Finns det något annat statsråd i modern tid som misslyckats på det sätt han gjort?

”Som en gammal repad skiva”

– Justitieministern låter som en gammal repad skiva. Precis som man byter skiva är det nu hög tid att byta minister. Efter åtta år på posten kan man inte ha ett så tillbakalutat förhållningssätt när dödsskjutningarna är fler än någonsin tidigare, kommenterar Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna, till Expressen.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen