VAL 2022: Hätskt tonläge efter ministerns uttalande

2022 05 30

Enligt justitieminister Morgan Johansson (S) måste kommuner svara bättre på statens satsningar för att våldsbrotten i Sverige ska minska.

– Kommunerna behöver svara upp på de stora satsningarna som staten gör. Förra året gick kommunsektorn med ett överskott på 52 miljarder kronor, då tycker jag att man kan kräva att kommunerna då också gör de satsningar som behövs i skola, socialtjänst och fritidsverksamhet, säger Morgan Johansson till SVT.

Satsat mer än någon annan

Justitieministern framhäver att ingen annan regering har satsats mer på rättsväsendet än dagens S-regering.

– Vi har just nu fler poliser än någonsin tidigare, med bättre verktyg än tidigare. Vi har också fler frihetsberövade än någonsin tidigare och även större möjligheter med kameraövervakning, säger han till tv-kanalen.

Mer pengar än någonsin

I en intervju med Expressen påpekar Morgan Johansson att polisen har mer pengar än någonsin.

– Polismyndigheten har mer pengar än någonsin, det är inte ens säkert att man kan göra av med alla pengar man fick under innevarande år, säger han och tillägger:

– Vi kommer också gå fram med ytterligare straffskärpningar mot gängbrottslighet. Nu till sommaren med hårdare straff för gängrelaterade brott, ökade häktningsmöjligheter för rån, misshandel, grov utpressning och skärpta straff för narkotikaförsäljning. Vi kommer fortsätta den vägen men det måste kombineras med stora satsningar för att bryta nyrekryteringen. Annars kommer man inte lyckas.

Hård kritik

Efter uttalandena möts Morgan Johansson av hård kritik från oppositionen.

KD-ledaren Ebba Busch kommenterar justitieministerns uttalande på Twitter:

– Pinsamt. Morgan Johansson måste vara svensk mästare i att skylla ifrån sig. Titta på utvecklingen. Finns det något annat statsråd i modern tid som misslyckats på det sätt han gjort?

”Som en gammal repad skiva”

– Justitieministern låter som en gammal repad skiva. Precis som man byter skiva är det nu hög tid att byta minister. Efter åtta år på posten kan man inte ha ett så tillbakalutat förhållningssätt när dödsskjutningarna är fler än någonsin tidigare, kommenterar Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna, till Expressen.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år.

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba.

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension.

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år.

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

Nationellt förbud föreslås i Sverige – 65 000 har skrivit under

2026 05 20

Tiotusentals svenskar har fått nog.

Nu kräver de att ett nationellt förbud införs i Sverige.

Det framgår av en namninsamling från Djurens rätt.

Förbudet föreslås mot turbokycklingar – det vill säga kycklingar som framavlats för att växa särskilt snabbt och av det skälet kan drabbas av hunger eller sjukdomar.

Listan med 65 000 namnunderskrifter har överlämnats till samtliga riksdagspartier.

– När branschen inte tar ansvar måste politiken göra det. Avslöjandena är återkommande och djurskyddsproblemen är väl dokumenterade. Ändå händer inget. Då krävs tydliga politiska besked: Sverige ska inte tillåta uppfödning av turbokycklingar, säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens rätt.

Ministern om kravet

Sveriges kycklingproduktion domineras nästan helt av de så kallade turbokycklingarna.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) kommenterade kravet på ett förbud under en interpellationsdebatt i riksdagen.

Han konstaterade att djurskyddsnivån inom EU behöver höjas och hänvisade till att det pågår en översyn av unionens djurskyddslagstiftning.

– Med anledning av översynen har Sverige tillsammans med Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien tagit fram ett gemensamt inspel till kommissionen med förslag som bör beaktas i en kommande lagstiftning. Något som framhålls är vikten av att både djurvälfärd och djurhälsa beaktas vid avel så att det inte blir ett alltför ensidigt fokus på produktionsegenskaper, exempelvis tillväxt, framhöll Kullgren.

LÄS MER: Gratisanvändare stoppas på populär plattform

Svenska folket vill förbjuda

Enligt en Novusundersökning finns det ett starkt stöd i Sverige för att förbjuda turbokycklingar.

Tre av fyra svenskar anser att kycklingbranschen i Sverige bör ställa om till mer långsamväxande kycklingar, enligt undersökningen.

LÄS OCKSÅ: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Foto: T. Flyckt

Text: Redaktionen