VAL 2022: Glatt besked för Jimmie Åkesson

2022 09 06

En klar majoritet av väljare som sympatiserar med M och KD vill ha med SD i en regering om Ulf Kristersson vinner valet.

Det indikerar en ny mätning från GP/Sifo.

Hela 64 procent av M-väljarna anser att SD bör ta plats i en eventuell högerregering efter valet.

Bland KD-väljare är förtroendet för SD ännu högre – 78 procent anser att SD bör ingå i en M-ledd regering efter valet.

– Man kan säga att det är rätt stora majoriteter i Kristersson-gruppen för att acceptera SD. Det är kristdemokrater som är allra mest positiva och det var ju trots allt Ebba Busch som tidigaste gick ut och bytte fot, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, till GP.

Kan sätta käppar i hjulet

Högerblockets väljare är dock inte överens om SD:s medverkan i en högerregering.

Liberalernas väljare säger fortfarande nej – 58 procent säger nej tack till SD i en regering. Endast 29 procent kan tänka sig att ge Jimmie Åkessons parti en biljett till Rosenbad.

– Stödpartier är inte bara knapptryckare, utan kan få igenom väldigt mycket. Man måste inte vara med i en regering för att få till ett förtroendefullt samarbete. Det är nog den linjen som Ulf Kristersson kommer att få välja för att inte hamna med total klinch med L, säger Jonas Hinnfors till GP.

Vill sitta i regering

Sverigedemokraterna har tidigare utryckt att de avser att sitta i en regering efter valet om Ulf Kristerssons regeringsunderlag blir större än Magdalena Anderssons sida.

– Vi kommer framföra att vi har för avsikt att sitta i en regering. Om man då inte vill det kommer det att bli väldigt dyrt. Samtidigt funderar jag inte så mycket på det utan mer på vad en regering ska göra för att jag ska bli nöjd, framhöll Jimmie Åkesson (SD) i en intervju med Aftonbladet.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har dock uteslutit att SD kan ingå i en högerregering efter valet.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tvärvänder om kritiserad skatt – höjdes 2024

2025 06 23

Regeringen har tidigare beslutat att höja avfallsskatten (deponisskatten).

– Från och med den 1 januari 2024 ska du som har ett företag som bedriver en verksamhet på en avfallsanläggning betala avfallsskatt med 725 kronor per ton avfall. Samma skatt per ton avfall kommer att gälla för företag som har en industrianläggning där avfall bildas, fastslog Skatteverket.

Nu låter det annorlunda.

Regeringen har beslutat att göra en översyn av skatten, vilket flera aktörer inom avfallshanteringsbranschen har efterfrågat.

– Det är hög tid att vi ser över deponiskatten. Det finns tecken på att skatten bidrar till att avfall hanteras sämre ur miljösynpunkt, därför får nu myndigheterna detta uppdrag, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har också uttalat sig om det nya beslutet.

– Det är viktigt att styrmedel som ska ge incitament till hållbar resursanvändning är effektiva och verkningsfulla. Omställningen till en cirkulär ekonomi har en stor potential att minska resursanvändningen och därmed begränsa klimat- och miljöpåverkan, säger hon.

”Samhällsekonomisk förlust”

Branschorganisationen Avfall Sverige har framhållit att avfallsskatten inte är ett effektivt styrmedel, varken miljömässigt eller ekonomiskt.

– I själva verket förefaller skatten ge en samhällsekonomisk förlust och dess utformning riskerar att hindra tillkomsten av attraktiva cirkulära lösningar för olika slags avfall, fastslog organisationen i september 2023.

Ska utreda skatten

Skatteverket och Naturvårdsverket får i uppdrag att göra en översyn av avfallsskatten och analysera skattens miljöstyrande effekt. Myndigheterna ska vid behov föreslå förändringar och lämna förslag på lagändringar.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2026.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Mordförsök på Zelenskyj

2025 06 23

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har stoppat två mordförsök på landets president Volodymyr Zelenskyj.

Det första mordförsöket planerades av den ryska säkerhetstjänsten FSB, rapporterar nyhetsbyrån Ukrainian National News (UNN).

Enligt UNN planerade FSB att mörda Zelenskyj när han befann sig i presidentkansliet i Kyiv. Den ryska säkerhetstjänsten ska ha rekryterat två överstar från UDO (Administration of State Guard of Ukraine) – en ukrainsk säkerhetsstyrka som är direkt underställd presidenten.

– Komplotten gick ut på att döda Zelenskyj under hans förflyttning inom Ukrainas presidentkansli, uppger den ukrainske underrättelsechefen Vasyl Malyuk i ett samtal med journalister.

Efter incidenten har flera personer frihetsberövats, bland annat en överste i UDO.

– Det är dessa som ska skydda höga tjänstemän i vårt land. Samtidigt förberedde de ett mordförsök på vår president, säger Malyuk.

Andra mordförsöket

Det andra mordförsöket var planerat att äga rum på flygplatsen Rzeszów i Polen.

Enligt Malyuk hade en pensionerad polsk militär anlitats för uppgiften.

Den polska pensionären ska ha rekryterats av Moskva redan under sovjettiden.

Han "återaktiverades" för att eliminera Zelenskyj på flygplatsen i Rzeszów. Planen var att skjuta presidenten eller döda honom med en drönare.

Ukrainsk och polsk underrättelsetjänst satte stopp för mordförsöket.

– Vi grep honom tillsammans. Våra polska kollegor agerade professionellt; det var en gemensam operation, säger Malyuk.

Överlevt flera mordförsök

Volodymyr Zelenskyj har överlevt flera mordförsök de senaste åren.

Under krigets första veckor försökte Ryssland mörda honom flera gånger.

Två olika grupper av legosoldater fick i uppdrag att döda presidenten. Den ryskstödda Wagnergruppen och tjetjenska specialstyrkor, rapporterade The Times.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen