VAL 2022: Glatt besked för Jimmie Åkesson

2022 09 06

En klar majoritet av väljare som sympatiserar med M och KD vill ha med SD i en regering om Ulf Kristersson vinner valet.

Det indikerar en ny mätning från GP/Sifo.

Hela 64 procent av M-väljarna anser att SD bör ta plats i en eventuell högerregering efter valet.

Bland KD-väljare är förtroendet för SD ännu högre – 78 procent anser att SD bör ingå i en M-ledd regering efter valet.

– Man kan säga att det är rätt stora majoriteter i Kristersson-gruppen för att acceptera SD. Det är kristdemokrater som är allra mest positiva och det var ju trots allt Ebba Busch som tidigaste gick ut och bytte fot, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, till GP.

Kan sätta käppar i hjulet

Högerblockets väljare är dock inte överens om SD:s medverkan i en högerregering.

Liberalernas väljare säger fortfarande nej – 58 procent säger nej tack till SD i en regering. Endast 29 procent kan tänka sig att ge Jimmie Åkessons parti en biljett till Rosenbad.

– Stödpartier är inte bara knapptryckare, utan kan få igenom väldigt mycket. Man måste inte vara med i en regering för att få till ett förtroendefullt samarbete. Det är nog den linjen som Ulf Kristersson kommer att få välja för att inte hamna med total klinch med L, säger Jonas Hinnfors till GP.

Vill sitta i regering

Sverigedemokraterna har tidigare utryckt att de avser att sitta i en regering efter valet om Ulf Kristerssons regeringsunderlag blir större än Magdalena Anderssons sida.

– Vi kommer framföra att vi har för avsikt att sitta i en regering. Om man då inte vill det kommer det att bli väldigt dyrt. Samtidigt funderar jag inte så mycket på det utan mer på vad en regering ska göra för att jag ska bli nöjd, framhöll Jimmie Åkesson (SD) i en intervju med Aftonbladet.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har dock uteslutit att SD kan ingå i en högerregering efter valet.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

Nordkoreansk missil har avfyrats mot Ukraina

2026 07 31

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar att en ny gräns har passerats i kriget.

Ryssland har avfyrat en nordkoreansk robot mot Ukraina, uppger Zelenskyj i ett inlägg på Telegram.

– Naturligtvis kommer det att genomföras flera undersökningar, allt kommer att kontrolleras noggrant. Men utifrån den information vi har handlar det om en nordkoreansk robot, skriver presidenten.

Zelenskyj uppger att roboten avfyrades i samband med nattens storskaliga ryska luftattack mot Ukraina. Minst åtta personer har bekräftats döda och 50 personer har skadats.

”Avskummen i Moskvaregimen”

Den nordkoreanska roboten uppges ha avfyrats mot Radushne i Dnipropetrovskregionen i södra Ukraina.

Zelenskyj reagerar kraftfullt på händelsen.

– Alliansen mellan avskummen i Moskvaregimens och den galna regimen i Nordkorea används för att få tillgång till robotar, för att använda nordkoreanska soldater i Europa och för att döda ukrainska barn.

Den ukrainske presidenten välkomnar att stora delar av världen har fördömt den storskaliga ryska luftattacken. Samtidigt betonar han att det krävs mer än fina ord för att stoppa Putins anfallskrig.

– Det viktigaste är inte kondoleanser och fördömanden, utan luftvärnsrobotar och att sätta ett sådant tryck på Ryssland som kan sätta stopp för deras korkade krig, deras attacker och deras terror.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Finlands kupp mot Ryssland – blir avskärmat

Nedslag i Polen

Under nattens attack kraschade en rysk kryssningsrobot i östra Polen. Enligt den polske premiärministern Donald Tusk finns det ”ingen anledning” att tro att Ryssland avsiktligt attackerade Polen.

Samtidigt fördöms incidenten i hårda ordalag.

– Attacken i Polen visar på Rysslands vårdslöshet och vilja att trappa upp konflikten. Vi står otvetydigt på vår allierade sida, framhåller Tysklands förbundskansler Friedrich Merz i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: M. Ruminkiewicz resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Körkortet ryker – stenhårt straff kan införas i trafiken

2026 07 31

Flera svenska städer plågas av så kallade vansinneskörningar.

Det handlar om ordningsstörningar i trafiken på sådana nivåer att det håller folk vakna om nätterna. Ofta drabbas samma gator och områden och är rentav livsfarligt för omgivningen.

Det framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) som nu har fått nog av buskörningen. Värst drabbat anses Malmö vara.

– Fordon som stör och medför otrygghet för omgivningen förekommer på flera platser i landet, inklusive i centrala Stockholm, men situationen i Malmö sticker ut. Även vi som inte är utsatta har tagit del av vittnesmål av familjer som inte kunnat sova om nätterna, och om människor som inte ser någon annan utväg än att flytta, framhäver ministern tillsammans med Malmös oppositionsråd Helena Nanne (M) i Sydsvenskan.

Ska utreda: körkortet kan ryka

Gunnar Strömmer understryker att regeringen “följt frågan noga i ett par år”. Det finns redan förslag och verktyg som böter och möjlighet att åtala förare med bullrande bilar för förargelseväckande beteende.

Nu är nya åtgärder på gång.

Bland annat ska det tittas på om det går att rycka körkortet från bilföraren som stör sin omgivning.

– I uppdraget ingår att se över om det finns skäl att skärpa straffen eller införa ett nytt brott för den här typen av agerande. Utredaren ska dessutom överväga om det bör bli lättare att sätta in andra verktyg, som exempelvis att förverka – det vill säga ta – fordonet eller återkalla förarens körkort, berättar Gunnar Strömmer.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

"Varken rimligt eller rättvist"

Senast i oktober 2027 ska utredningen ha lagt fram sina förslag för regeringen. Fram till dess att de ligger på bordet behöver verktygen som redan finns tillgängliga användas, uppmanar Strömmer.

Bland dem finns exempelvis att polisen kan kräva en kontrollbesiktning efter en inspektion på plats, vilket leder till körförbud om föraren säger nej.

– Det är varken rimligt eller rättvist att hänsynslösa människor medvetet och systematiskt ska kunna förstöra tillvaron för resten av Malmö. Både straffen och andra sanktionsverktyg behöver vara så pass skarpa att beteedet stoppas, skriver Gunnar Strömmer och Helena Nanne.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet reps Liza Simonsson/Transportstyrelsen

Text: Redaktionen