VAL 2022: Ex-minister kritiserar sin efterträdare

2022 06 01

I veckan kommer 100 regeringschefer och klimatministrar till Stockholm.

Sverige står som värd för miljökonferensen Stockholm 50+.

Svarade sent

Statsminister Magdalena Andersson (S) kommer välkomna gästerna. Men beslutet dröjde.

På tisdagen, samma vecka, meddelade statsministern att hon kommer att medverka på konferensen.

Kritiserar regeringen

Ett dröjsmål som före detta miljöminister Per Bolund (MP) kritiserar.  

– Det pekar väl på den lite tveksamma inställningen som Socialdemokraterna har haft till den här konferensen och det är ju inte den inställningen vi behöver. Vi behöver en regering som tar den här möjligheten fullt ut, säger han till Expressen.

Kritiserar ministern

I en intervjun med tidningen riktar Per Bolund även kritik mot Sveriges klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).  

När Bolund får chansen att utvärdera Strandhälls arbete svarar han:

– Tyvärr har hon kännetecknats av att man nu inte driver fram de beslut som behövs. Tempot i miljöarbetet har avstannat väldigt avsevärt. Det tycker jag är sorgligt att se.

MP:s språkrör framhäver att regeringen inte gör tillräckligt för att klara av 1,5-gradersmålet som ska uppnås om senast åtta år.

Minskat klimatbistånd

Efter Miljöpartiets uttåg ur regeringen har Sverige minskat klimatbiståndet. Regeringen har valt att göra en omfördelning och finansiera ett stort flyktingmottagande från Ukraina med biståndspengar, rapporterar SVT Nyheter.

På ett klimattoppmötet i Glasgow i höstas, uppmanade Sveriges dåvarande statsminister Stefan Löfven alla länder att öka insatserna för klimatbistånd. 

Löfven konstaterade att det är ”skamligt” att världens rikaste länder inte uppfyllde löftet om 100 miljarder dollar i bistånd till 2020.

”Ett exceptionellt läge”

Annika Strandhäll tycker inte att Sveriges minskade klimatbistånd kan betraktas som ”skamligt”.

– Nej jag tycker inte det. Det är ett exceptionellt läge, med Rysslands krig mot Ukraina, säger hon till SVT och tillägger:

–  Vi är fortfarande ett av de länder i världen som ger mest per capita i klimatbistånd.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Nicole Dreher Sköld Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Rysk kollaps – inte hänt på två decennier

2025 01 02

En viktig sektor av Rysslands ekonomi har kollapsat.

Det rör sig om den inhemska oljeproduktionen som har sjunkit till den lägsta nivån på två decennier.

Under 2024 uppgick den ryska oljeproduktionen till 1 254 ton per dag, rapporterar Newsweek med hänvisning till Seala, en plattform som analyserar oljehandeln i världen.

Noteringen innebär att oljeproduktionen i Ryssland är på den lägsta nivån sedan 2005.

Ukrainska luftattacker pekas ut som orsaken.

– Det är en direkt effekt av ukrainska drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur, skriver Newsweek.

Under året har Ryssland tvingats till flera oplanerade reparationer av oljeraffinaderier som skadats i ukrainska attacker.

Reparationerna har försvårats av västvärldens sanktioner mot Ryssland. Det råder stor brist på teknik och viktiga komponenter, vilket gör arbetet betydligt svårare. 

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

Fyra branscher skriker efter personal – i hela landet

2025 01 02

Fyra branscher behöver förstärkas i mer eller mindre hela Sverige.

Det meddelar Arbetsförmedlingen precis i inledningen av det nya året.

Brist överallt

Goda jobbmöjligheter finns i följande branscher under 2025: vvs-montörer, betongarbetare, undersköterskor och kockar.

Det råder brist i princip samtliga ovanstående yrken i hela landet även om det finns vissa variationer, rapporterar Sveriges Radio.

I norr finns en större åldrande befolkning och därmed fler jobb i offentlig sektor, medan det i de storstäderna finns bättre möjlighet för jobb inom privattjänstsektorn.

– Det skulle till exempel kunna vara civilingenjörer inom el, maskin och teknik, säkerhetsspecialister inom IT och mjukvaruutvecklare, säger John Andersson som är arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen i Malmö, till radion.

Sticker ut

Kockyrket är kanske den som sticker ut mest, då både pandemin och lågkonjunkturen drabbat restaurangbranschen hårt.

Men just kockyrket har varit särskilt motståndskraftigt och “går mot ännu bättre tider när ekonomin reser sig”, enligt John Andersson.

Beskedet kommer i samma veva som det konstateras att arbetslösheten är som högst i storstäderna, särskilt i Malmöregionen.

– Arbetsmarknaden kommer att fortsätta präglas av lågkonjunkturen och återhämta sig långsamt. Vi bedömer att arbetslösheten slutar att öka under det första halvåret 2025 för att därefter minska gradvis i takt med att ekonomin stärks, sade Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, i december.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: skriv aldrig det här i ditt cv – vanligt misstag

Hittar inte rätt folk

Arbetsförmedlingen kunde nyligen också ge besked om att arbetsgivare möter fortsatta utmaningar i att hitta rätt kompetens.

Majoriteten av de som sökt personal under hösten upplever att de har haft rekryteringsproblem.

– När konjunkturen stärks riskerar rekryteringsproblemen att förvärras ytterligare. Arbetsgivarna behöver bredda sin rekrytering, samtidigt som digitalisering och automatisering ökar behovet av omställning. Det är viktigt att de arbetssökande ser över möjligheten att vidareutbilda sig, men även byta yrkesbana eller geografiskt sökområde, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen