VAL 2022: Enorma summor på valreklam – ett parti utmärker sig

2022 05 27

Centerpartiet lägger mer än fyra gånger så mycket pengar på reklam som andra partier i samma storlek.

Totalt lägger riksdagspartierna drygt 150 miljoner kronor på att visa upp sina respektive budskap i olika reklamformer, visar en granskning av Sveriges Radio. 

Hur stora pengapåsar som de olika partierna sitter inne på uppskattas nu få större betydelse än förr. Inte minst när det kommer till hur valet i höst kan sluta. 

Pengar snackar

Partiernas ekonomiska muskler blir viktigare i takt med att sociala medier bidragit till en “jämställdhet” i annonseringen.

– Det börjar återigen ha betydelse. Ju mer pengar du har desto mer kan du jobba med direktreklam, annonskampanjer och liknande. Så det kan bli än mer betydelsefullt att ha en bra valkassa 2022 och framåt, säger Marie Grusell, medieforskare på Göteborgs universitet, till SR.

C sticker ut

Riksdagspartierna har dock långt ifrån samma ekonomiska förutsättningar att marknadsföra sig till väljarna. Ett av partierna sticker dock ut – och det är Centerpartiet.

Annie Lööfs parti lägger nämligen 40 miljoner kronor på reklam, vilket är mer än fyra gånger så mycket som övriga partier i liknande storlek, erfar SR. 

“Har en större kassa”

Enligt Centerpartiet beror partiets stora ekonomiska muskler på avkastning från tidigare affärer.

– Vi har väl en större kassa att ta av. Vi har ett företag som levererar avkastning sedan vi sålde våra tidningar och från den avkastningen kan vi ta en del för satsa bland annat på kampanjbudgetering. inför valet, säger Centerpartiets partisekreterare Mikael Arthursson.

70 miljoner

Flera partier vill inte uppge hur mycket pengar som läggs undan till kampanjbudgeten i år. Enligt SR:s uppgifter lägger dock Socialdemokraterna hela 70 miljoner på reklam, vilket motsvarar 75 procent av partiets totala kampanjbudget.

Liberalerna uttrycker att de lägger “det mesta” av budgeten på valreklam, medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet lägger 6 miljoner kronor var.

Kritik för twittrande

Flera partier och partiledare använder sig av sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram för att förmedla sina budskap till de svenska väljarna. Det är dock inte alltid som det uppskattas – och ibland kritiseras partiledare för sin aktivitet på plattformarna. 

Bland annat fick justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) ta en mot en känga för sitt twittrande av moderaten Johan Forsell.

– Kanske borde Morgan Johansson överväga att lugna sig, sluta twitterkriga och istället lägga energin på att ta itu med den systemhotande gängkriminaliteten som plågar Sverige, sade Johan Forssell till Aftonbladet efter en uppmärksammad debatt i våras.

Foto: J. San Diego

Text. Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen